|
Skriva bok
Sommarens skrivprojekt har nätt och jämnt kommit igång när jag inser att jag måste skriva veckans krönika – och mitt i den sortens hetta som gör att jag nätt och jämnt klarar av att hanka mig fram. Nu tycker säkert en och annan att man inte ska klaga på sommarvärmen efter en vinter som den senaste, men då jag själv inte för ett ögonblick ondgjorde mig över den stränga vintern – vi bor ju ändå i Norden! – och då man kan skydda sig mot kyla men inte mot värme, kostar jag ändå på mig en liten jeremiad när jag sitter här och svettas. Innan jag glömmer bort det ska jag först och främst ge er svaren på de båda frågorna som jag levererade förra veckan. Den första handlade om hur lång gurka man skulle behöva använda för att få ut samma energimängd som det finns i en medelstor oliv, och svaret lyder: tre kilometer! Fullständigt häpnadsväckande, tycker jag.
Den andra frågan handlade om de båda väktarna i grottan, och här lyder svaret: Du frågar helt enkelt vem som helst av de båda väktarna vilken dörr den andra väktaren skulle säga leder till skatten - och sedan gör du tvärtom…
Om ni nu skulle känna att ni inte riktigt fattar vare sig frågan eller svaret när det gäller väktarna i grottan, kan jag bara konstatera att ni är i gott sällskap: själv måste jag rita för att förstå, och likafullt har jag en stund senare glömt bort hur svaret skulle lyda. En sådan brist kan naturligtvis vara lite tung att bära på när man arbetar med komplicerade berättelser i skrift, som det ju handlar om då jag kämpar med mina dokumentärromaner eller populärvetenskapliga böcker om spöken eller gamla rättsfall.
Fortsättning publicerad 20100716
|