Landsbygdsrebellen Britta Andersson

Britta Andersson, välkänd köttdjursuppfödare och centerpartist, skriver krönikor i Länstidningen var fjärde vecka under vinjetten "Landsbygdsrebellen". Här kan du ta del av korta smakprov av hennes funderingar om livet och politiken.

Sommarlov från skolan

Det finns inget som är så rörande som skolavslutningar. Jag har gråtit mig igenom alla som jag varit med om som förälder av ren glädje och sinnesrörelse. Nu är det dags igen.

En av våra tre ungdomar tar studenten, lång och reslig på 1,95 men är ändå vårt ”lilla” barn som nu tar studenten. Efter år av hjälp med skolskjutsning och läxläsning, kvartsamtal med bra lärare ibland, näsvisa lärare ibland, så kan man helt plötsligt stå där och sakna hela sörven. Gråtmild och dan och sjunga “Den blomstertid nu kommer”.

Egentligen är skolavslutningarna hemma i Vånga socken det man bäst kommer ihåg. Skolan mitt i landsbygdens by kan man säga. Alla som bara har möjlighet, har någon kontakt går till kyrkan och ser de små liven sjunga olika sånger. Inget är så näpet som en sju-åttaåring som sjunger kanske med en hel tom tandrad mitt fram i ljusa kläder. Deras glädje över själva livet.

Fortsättning publicerad 20090619

När är man jävig?

Alla som har varit nära kommunala uppdrag har säkert fått information om hur jäv ska hanteras. Dvs om ett ärende som kommer upp på nämnden berör en själv eller ens familj så ska man inte deltaga i beslutet, utan gå ut. Det man då åberopar är sakägarjäv eller släktskapsjäv. Det är de mest vanliga och påtagliga jävsituationen. Sedan kan ordet familj utsträckas vidare om personen känns så nära en själv och man har haft en mycket nära relation så kan jäv uppstå. När det kan uppstå jäv ska man själv känna efter och anmäla till ordföranden. Efter familjejäv, så finns det även s.k. delikatess och intressejäv. Det är här som det börjar bli rejält besvärligt vad som är jäv eller inte. Delikatessjäv är enligt uppslagsboken: ”En person är jävig” om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Dessa fall har varit uppe när det gäller statliga utredningar där forskare som har haft uppdrag från läkemedelsindustrin och kan anses dra ekonomisk nytta av utfallet. Det vekar rimligt. Men svårtolkat.

Nu till mitt eget intresse i frågan. Jag har suttit som presidie ledamot i Bygg och Miljönämnden i Norrköping sedan valet 2006. Vi är till mycket en myndighetsnämnd. Vi hantera bygglov, bygganpassningar, hanterar tillsynen på 900 livsmedelsföretag, miljötillsynen på 800 lantbruksföretag, tillsynen på all miljöföretag som inte är så stort att det ligger under länstyrelsen. Vi har även brandförsvaret och kommunal lantmäteriet i vår förvaltning.

Fortsättning publicerad 20090424

Lukter i naturen

Det har hänt något i naturen, vi närmar oss våren. Ett säkert tecken är att nu sitter det mängder med småfåglar i syrenbusken och kvittrar i tidig morgonstund. Ett ytterligare tecken är att vi är inne i full kalvningssäsong: Under fyra dagar har det kalvat 16 kor! Kossorna klarar kalvningen för det mesta helt själv, men efter födseln försöker vi ge ko och kalv en enskild box i ett par dagar för att de ska bli ett par. Kon får ro att ta hand om sin nyfödde.

Vår ras, Hereford är underbart lugna. Tänk dig en ko på ca 650-700 kg som tillåter en liten djurskötare dra in kalven i en egen box. (Jag som inte är så stark måste dra i ett bakben. Lennart klarar av att bära kalven.) Kon bara muar och luktar och följer efter in i kalvningsboxen. Kon känner direkt vilken kalv som är hennes egen på lukten. Efter ca en vecka så kan ko och kalv känna igen varandra på lätet.

Själva lukten från en nyfödd kalv är mycket speciell, varm, lite söt lukt från fostervatten och moderkaka. När man kommer in i en lagård kan man känna på lukten att det skett en födsel. Alla som luktat på ett nyfött lamm, eller en nyfödd griskulting vet att det är en speciell lukt från de nyfödda djuren. Våren är full av lukter, och lukterna minner om liv.

Fortsättning publicerad 20090320

Hälsning från traktor-Britta

LRF i Östergötland fyller 75 år. Maken och jag tillsammans med 350 andra lantbrukare firade det hela i Linköping i helgen som gick. Buffe´ och dans och lite tal som sig bör på födelsedagskalas. Hur hyllar man sin intresseorganisation, hur känner man då som medlem, är det en vital eller skröplig 75 åring? En som vi inte räknar med längre? Nej så upplever jag det inte. LRF kan man se med stor respekt på, när det gälller strategiska val, hur man arbetar utåt för medlemmmarnas bästa.

De för dagen avgörande frågorna för bonden är att LRF arbetar med är hantering av olika markintrång, allt ifrån mastbygge, vägar, ledningsgator, dvs äganderättsfrågor. En enskild brukare kan ju bli helt överkörd om vi inte förhandlar fram olika ersättningar i sådana frågor. Att ta viktig åkermark ur produktion, att ta fin skogsmark till ledningsgator, att lägga restriktioner på stora områden pga av vatten direktiv är förödande för vår förmåga att totalt minska energiåtgången i världen.

Nu måste jag berätta hur jag som aktiv i LRF i mittten på nittiotalet fick en chock över hur vansinnigt statsmakterna kan hantera jordbruket. Vi hade många som efter spårbytet och vår ensidiga avreglering i Sverige lagt ner produktion. Samtidigt såg man hur billliga livsmedel trängde in från andra länder, vi insåg att det var viktigt att vara med i EU. Vi jobbade för ett ja. Omröstningen var sista dagen i november 1994, vi firade men glädjen var kortvarig, det tog endast elva dagar innan regeringen Persson la fram att lantbruket skulle bekosta största delen av anslutningskostanden, dvs 16 miljarder med en helt ny fastighetskatt!! En fastighetskatt på hela fastigheten istället som idag bara på villan,(den nuvarande regeringen har inte klarat av att
hantera fastighetskatten vettigt heller).

Fortsättning publicerad 20081212

Att städa är som att plöja

Nu i november njuter jag. Min absolut bästa novembervecka vore en veckas semester som skulle fyllas med följande: Först sova ut en natt så man inte är trött och en god frukost, få kavla upp ärmarna och börja en riktig höststädning. vårt fall kan det vara att köra fram lastmaskin med skopan på och kasta ut allt skräp och bråte som samlats under säsongen. Efter fyra timmar av plock så kan den egentligen städningen börja.

Ut med gamla textilier och vädra, in med medlet Ajax citronlukt i huset. Skrubba och gno ger en enorm tillfredställelse, ja rent av kan man säga att det är sinnligt att få städa. Radion på för fullt och tillfredställelsen ökar för varje svart hink skitvatten man tömmer ut. Lyxen i hela upplägget är att få hålla på dagtid och inte bli avbruten av tusen andra saker som måste göras.

Ivårt fall tar det en vecka att få fason på huset efter sommarens flugor och eftersatthet. Förr vet jag mamma hade vårstädning och höststädning, då vädrades allt i garderober ute på balkongen och innanfönster lyftes och kånkades ut och in.

Jag tror på sitt sätt att de hade mycket renare hem på den tiden, vi unnar oss inte tiden till att stanna hemma och städa. Det låter mer hippt att säga att vi tog en veckas semester till Kreta eller liknande, än att städa.

Att plöja åkern är som att städa, det blir så fint, det känns så avslutat med en välplöjd åker. Ni kan själva se framför er de vackra tiltorna som ligger mjukt tättslutande efter varandra och vilar efter säsongens möda. November är bondens tid för plöjning, man får sitta långa dagar i egen takt och sakta se sin åker bli klar för vintern. Det är absolut min favoritsyssla som bonde att få plöja. (Obs, det bygger på att skivrist och allt fungerar så det inte sätter sig och kräver en massa besvär och svordomar.)

Städning på alla plan kan kännas rätt. Volvo och SAAB har problem, de har inte städat i tid, de är nära likviditetskris skriver tidningen. Helt obegripligt för mig, att man inte under goda år kan lägga undan till sämre tider. Regeringen har haft mycket städning att göra av t.ex. eftersatt underhåll på våra vägar. Nu måste regeringen vara med och städa när finansvalparna har kört i diket. Det enkla lilla avdrag som hushållen kan göra för städhjälp i hemmet är bra och inget i jämförelse med vad regeringen nu tvingas göra som städhjälp åt t ex Carnegie. Och till min och mångas förundran så föregicks den av år av spott och spe från sossarna.

Det är fint att städa, det känns skönt efteråt och behövs! Att plöja sin åker anses fint, då kan städning också anses fint.

När detta nu är gjort kan man som kyrkan avsluta sitt år och börja nytt kyrkoår, det görs ju i och med första advent.

Ha en skön tid.

Skördefest

Söndagen den 12 oktober var det Tacksägelsesöndagen. En av kyrkans stora högtider som jag som lantbrukare känner så varmt för. Söndagens gudstjänst går ut på att man bär fram delar av skörden och är tacksam över vad den gav. Dessutom tar man med sig av skörden och delar med sig till systrar och bröder som inte fick så stor skörd.

Alla som varit odlare elller lantbrukare vet vilken glädje det är att få in en fin skörd. Att känna lukten av solmoget vetet rinna mellan fingrarna och tugga på det eller plocka vackra äpplen från ett fruktträd, jag vet vad jag talar om. Att då dela med sig är skönt. I år var skördevädret besvärligt så många lantbrukare är besvikna över grödor som grott och en lång blöt höst har gett många extratimmar.

Men i vårt land har vi ingen som behöver svälta. Vi har mat på bordet. Vi kan lägga detta bakom oss och gå vidare. Vi kan dela med oss. Biskop Martin Lind var och höll en mycket fin gudstjänst i Munkebodagården på ämnet tacksamhet på Tacksägelsedagen, innan vi hade en skördefest. Fina matvaror är sinnligt och solen sken i kapp med oss som delade upplevelsen.

Detta är vår vardag vi som bor på landsbygden i Sverige. Just nu pågår en finanskris men det känns så overkligt, långt borta för oss vanligt folk. Det är de riktigt rika som förlorat stora pengar men har de verkligen ”förlorat” eller var det bara värden som fanns på papper. Vanliga sparare medpensionspengar i fonder har naturligtvis också sett sina värden gå ner just nu, men allt kan ju förändras igen, så om man inte behöver hela skörden just nu så är det ingen större kris. Och pensionssparande kan ses som att man sparar av skörden lite varje år för
att ha när man slutat jobba. Och alla vet att en skörd kan få lagerskador, fukt, skadedjur eller skrumpna lite.

Sveriges bönder har i många år haft en verksamhet som heter Sveriges bönder hjälper, där man delat vår skörd med behövande i fattiga länder. Det är förnuftiga projekt såsom brunnsborrning, växtföljdsplanering, mikrolån till utsäde osv. Såsom lantbrukare kan man inte förstå hur Mugabe i Zimbabwe fick hålla på och förstöra en hel produktionsapparat, ett fungerande jordbruk i en av Afrikas kornbodar. Indien bestämde sig när de skulle lyfta sig ekonomiskt, att ett fungerande jordbruk var A och O för att folk skulle få mat och ekonomin skulle blomstra. Det är exempel på två länder som har olika förutsättningar för att hålla skördefest.

Vi hade likadant i Sverige för över hundra år sedan. Det beskrivs så bra av Vilhelm Moberg när han inledde sin berättelse om Karl-Oskar och Kristina, de hade inget eller mycket litet att skörda, men den historien kan vi ju alla…

Ha de så gott mitt i höstens fina tid.

Internationella gäster på Vreta Skolan

För tolv års sedan så var delegater från Svenska Herefordföreningen i Denver, Colorado, USA på världskonferens med världens största koras, Hereford. Det arrangemanget hålls vart fjärde år och då erbjöds sig svenskarna att tillsammans med de övriga nordiska länderna anordna detta år 2008. Det var nu för tolv år sedan.
Vi tar emot 100 internationella gäster från Nya Zeeland, Australien, Kanada, USA, Uruguay, Storbritannien, Mexiko, Irland mm. Länder som Argentina och Sydafrika brukar vara med men Argentinas Hereforduppfödare har mailat och beskrivit sitt land i djup ekonomisk kris så det gäller att stanna hemma. Sydafrika har stora problem med våld och kriminalitet och ville inte lämna sina gårdar heller.

Vad visar vi upp, jo ett land med historia, där jordbruk har bedrivits i två tusen år, en kanal som handgrävdes rakt igenom landet för 175 år sedan, ett Vreta Kloster som funnits sedan 1100-talet med munkar och nunnor. En vacker domkyrka och biskopsgård i Linköping, folkdräktsdans med Ydregillet beses tillsammans med att Sveriges vackraste Hereford djur uppvisas i ringen på Swedish National Hereford Show 2008. Och ett rationellt jordbruk om än på förhållandevis små gårdar.
Vad förenar yrkesbröder från hela världen, jo det är kunskapen om ett bra djur som klarar de på frestningar som betet betingar i hemlandet. I Argentina år 2000 fick vi se en Estancias alla djur i flockar, uppdelade i olika beteckningsgrupper. Ägaren hade förberett och visade oss runt, för oss européer så blev resan runt gårdens olika fållor på 55 km en påminnelse om gårds- storleken.

I Australien 2004 såg vi torka och brist på regn, tillsammans med bra fungerande dammar och rationella hanteringsfållor för att bedriva ranchdrift. Fyrhjulingen hade utkonkurrerat hästen här, vilket den inte gjort i Argentina. De argentinska boskapsskötarna som spenderade 8-10 timmar till häst var i sig en fröjd för ögat.
Vad har vi då gemensamt inför en träff som denna: Vi diskuterar spårbarhet, hur vi når konsumenten, hur vi kan lansera vår miljövänliga produktion med stor andel betesdrift, vi diskuterar hur vi får fram bästa avelsmaterialet som ger en bra avvand kalv med hög tillväxt på funktionellt friska djur.
Sedan är vi ju alla föräldrar, vi kan diskutera frågor; vem som vill satsa från nästa generation, hur de politiska förutsättningarna sätts under olika WTO-förhandlingar, osv, osv. Mycket lärorika och värdefulla diskussioner.

Till sist så är vi glada att det är över, för oj vad förberedelser, det vet alla som ordnat stora arrangemang att det drar med sig mycket frivillighetsarbete. Och jag som landsbygdsrebell och fått se detta jag beskriver här, känner mig stolt över vad vi kan uppvisa i ett litet Nordiskt land. Allt ifrån kultur till duktiga ungdomar som visar vackra Hereford djur, trots att vi inte haft regeringar som varit intresserade av vår näring, endast nu sedan 2006 finns ett engagemang.

Ha en bra sommar

Vilket förändringsarbete vill moderaterna driva framåt?

En företagare kan drivas av viljan att utveckla något nytt, förbättra för kunden, förvalta ett företag som gått i arv och/eller att det är ett bra sätt att försörja sig på.
Att jobba med politik är lite lika. Man drivs av en vilja att förändra, utveckla och förbättra för kunden, dvs medborgarn. Politikern vill också förvalta det som tidigare generationer byggt upp. Sedan att det finns de som hamnat i detta fack och ser det som en försörjning och inte har förmågan att ta till sig nya utmaningar är också en sanning.

Vår nuvarande regering drevs verkligen av en vision, gick till val på att skapa en jobbpolitik. Vi svenskar skulle som Maud Olofsson beskrev, vara ivriga bävrar. Dvs, vilja arbeta och utvecklas som människa och kunna försörja sig själv. Det var den linjen som vann gehör. Vi har nu en regering som vill att vi ska bli aktiva, hela eller delar av dagen i den mån som varje människa kan. Det måste vara rätt inställning. Samtidigt har också en genomlysning skett och förbättringar av rutiner så mindre fusk av försäkringskassans utbetalningar sker.

Centerparitets Maud Olofsson beskrivs av alla som har närmare insyn i regeringen, att det är hon som försöker pusha och få ihop och jämka. Orädd för att dryfta olika förslag, såsom tex. arbetsrätten, vår instängande LAS-regler. Centerpartiet har målat upp en bild som visar mot att vi är förändringsbenägna, miljömedvetna ivriga bävrar. Det samma som drev företagarn initialt att vilja driva företag. Kristdemokraterna drivs av förvaltandet och då speciellt kärnfamiljens värde och folkpartiet drivs lite olika vem som företräder dom, men huvudsakligen av en stor öppenhet kring frihandel, vilket också kan jämföras med företagarens vilja till handel. Men moderaterna blir jag osäker på?
Just nu har vi ett mycket osäkert stort borgerligt parti som företräds utåt av bl.a. finansministerns mycket kamerala inställning. Han vill inget. Inte Ostlänk, inte pengar till vägar, jag vet inte allt. Man måste vilja driva politik om man är politiker. Man måste vilja visa på ett samhälle man vill skapa.

Jag har haft förmånen att sitta i kommunfullmäktige i Norrköping sedan valet 2006, vi borgerliga är i opposition. Och där har jag konstaterat att det enda moderaterna vill där, är att varar emot. Det håller inte. Ska man vara med i politiken så måste man vilja något.

Nu har snart halvtid gått sedan valet, låt oss hoppas att vårens propositioner från regeringen visar på att moderaterna vill visa hur de vill fortsätta bygga vårt samhälle. Mona Sahlin som är alternativet förskräcker, så ta chansen Fredrik kliv fram och bedriv politik. Visa att det är kul och vilja utveckla precis som det är kul och driva företag.

Försvarsfrågor, bryr vi oss?

Det händer en massa kring vårt svenska försvar. Men vad vet vi ”vanliga” medborgare om det. Det är så långt bort, så avlägset för de flesta. Förutom i arbetsmarknadsfrågor på vissa orter där försvaret verkligen har en avgörande betydelse för sysselsättningen.
Mina tankar kring detta blev så påtagligt i USA. Där varje hockeymatch, rodeo eller annan viktig folksamling startade med att man sjöng och tänkte på sina ”troops over there”. Varje tidning hade någon artikel kring ämnet, en fru som födde barn medan maken var i Irak, eller någon krigsskadad ung man som försökte komma över sina upplevelser, eller insamling av pengar till någon familj som mist sin son. De som blir soldater I USA är unga människor från de sämst ställda som vill få ihop pengar till en utbildning efter sina tre år de skrivit på.
Samtidigt som detta skrivs om i tidningarna, så pågår en president valkampanj men sanningen att de flesta amerikaner är less på kriget lyfter aldrig riktigt i debatten. Kan det bero på att de rika inte behöver åka ut som soldat?

Första dagen hemma i Sverige igen vinkar vi av äldste sonen till lumpen i Eksjö. Han uppskattade att bli en av de 6 000 ungdomar de tar ut detta år för att göra rekryten. Det är över 50 000 pojkar per årskull och om vi betänker att flickorna får om de vill och kan, så är urvalet cirka 100 000.

Fortsättningen publicerad 20080307