• Startsidan
• Artiklar
• Gårdar till salu
• Privatannonser
• Företagsannonser
• Om Länstidningen
• Kalender
• Forum
• Kontakta oss

• Boxholm
• Finspång
• Kinda
• Linköping
• Mjölby
• Motala
• Norrköping
• Söderköping
• Vadstena
• Valdemarsvik
• Ydre
• Åtvidaberg
• Ödeshög

 

Länstidningen i Motala

Motala kommuns webbplats
Om Motala på Wikipedias webbplats
Motala Verkstads webbplats
Motala Motormuseums webbplats
IFK Motalas webbplats
Maif:s webbplats
Vätternrundans webbplats

Urmakarskolans i Borensberg webbplats Om Borensberg på Wikipedias webbplats

Välkommen till Länstidningens sida med material om Motala kommun. Här finner du en del av de artiklar som vi publicerar om Motala med omnejd.

Skallfynd från äldre stenålder

Skallen i kanaljorden som hittades under sommaren befäster Motalas ställning som en av
landets mest spännande fyndplatser när det gäller äldre stenålder.

Under sommaren har Motala återigen placerat sig på den arkeologiska kartan som en av landets mest spännande fyndplatser från äldre stenålder. Det senaste fyndet utgörs av två kranier hittade alldeles invid varandra på botten av en gammal sjö.

Bild: FREDRIK HALLGREN

Vid Kanaljorden i Motala undersöker arkeologer från Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen en mycket speciell grav- och offerplats från äldre stenålder. På botten av en forntida sjö har människor för snart 8 000 år sedan lagt ned sina döda och deponerat olika typer av föremål.
Redan hösten 2009 hittades ett lårben i den före detta sjön. Nu har fler människoben grävts fram, bland annat två kranier som låg alldeles invid varandra i en stensatt grop. Gropen har i sin tur ingått i en större stenpackning av uppemot halvmeterstora stenar, som burits ut och placerats på botten av sjön.

Fortsättning publicerad 20100903

Spännande hembygdsmuseum

Berit Flyckt, sekreterare i styrelsen i Borensbergs hembygdsförening, Anders Åhammar,
ordförande och Ingemar Flyckt, tidigare sekreterare, står framför föreningens hembygdsmuseum
som är inhyst i en kvarn från 1775, byggd av Axel von Fersen den äldre.

I Borensbergs hembygdsmuseum finns en brokig och späckad historia bevarad. Glas från glasbruket, klockor från urmakarskolan och bondesamhällets redskap är några detaljer. En fantasieggande garnering är storyn om borensbergsbon som spelade mot Greta Garbo.

Text och bild: LEIF LARSSON

Denne aktör hette Einar Hanson, föddes i Västerås 1899 och flyttade som fyraåring till Borensberg där han bodde i det som kallas i Mjölnarens hus. På 1920-talet for han till Hollywood tillsammans med legenderna Mauritz Stiller, Victor Sjöström och Greta Garbo. Hanson och Garbo spelade mot varandra i filmen The joyless street. I museet finns bilder på och tidningsurklipp om Einar Hanson. Han dog i en bilolycka i Kalifornien när han var 28 år.

Fortsättning publicerad 20100827

Spelmansstämma i Tjällmo

Allspel vid hembygdsgården.

Den första lördagen i augusti månad samlades musiker och andra intresserade till en spelmansstämma vid Hembygdsgården i Tjällmo. Dagen inleddes med en mandolinkonsert i Tjällmo kyrka, som ligger alldeles bredvid.

Text och bild: EVA CARLSSON

Det var många som sökt sig till kyrkan för att höra Camerata Mandolino Classico dvs Lars Forslund, Ödeshög på mandolin, Mario Parravicini, Venedig, Italien på cembalo och Olof Näslund, Linköping på basso och gitarr (basso är en slags basstämd gitarr). Ingegärd Folkesson hälsade välkommen och så inleddes konserten med ett musikstycke av Vivaldi. Tjällmo kyrka har en mycket fin akustik, så det blev en oförglömlig musikupplevelse.

Fortsättning publicerad 20100820

Protester mot luftburen elledning

Här, rätt igenom Mats Weinessons marker utanför Motala, vill statliga Svenska Kraftnät dra en starkströmsledning. Många protesterar mot den växelströmsbaserade luftledningen som ska gå mellan Hallsberg och Nässjö och kräver i stället en likströmsledning nedgrävd i marken.

En starkströmsledning genom Östergötland vållar strid. Statliga Svenska Kraftnät, SVK, vill ha en växelströmsbaserad luftledning. Ett massivt motstånd kräver en likströmsledning
nedgrävd i marken.

Text och bild: LEIF LARSSON

– I remissvaren var nästan alla 1 887 för en nedgrävd ledning. Tre stora bolag i branschen hade ingen åsikt, uppger Mats Weinesson, Götala Gård, strax utanför Motala, och ledamot i LRF:s regionstyrelse i Östergötland. Elledningen kallas Sydvästlänken. Nässjö är nav och hit ska tre delar byggas, från Oslo, från Hörby i Skåne och från Hallsberg i Närke. De sistnämnda 20 milen, som bland annat dras genom Östergötland, enligt planerna öster om Boren, är de enda som SVK
vill ha som luftledning. Det här har skapat protester.

Fortsättning publicerad 20100813

Tjällmomacken lever vidare

Clas-Göran Bengtsson fick nyligen bevis på att Tjällmoborna gillar att han ser till att de kan tanka sin bil på orten. Han blev utsedd till Årets Tjällmobo.

Att driva en bensinstation på landsbygden är en livsstil.
– Visst är det så, intygar Clas-Göran Bengtsson, som tillsammans med sambon Anita Andersson äger Pump-macken i Tjällmo, några mil nordost om Motala.
Nyligen blev Clas-Göran utsedd till Årets Tjällmobo för sin insats att hålla bygden levande.

Text och bild: LEIF LARSSON

När tidningen svänger in på macken bekräftas livsstilen omedelbart. Clas-Göran, eller Classe som han är mest känd som, är i full färd med att meka med den egna semesterbilen. Att åka på semester tillhör dock undantagen i tillvaron.
– Det blir några dagar i slutet på månaden, två, tre, inte mer, förtäljer han.
I övrigt är det jobbet på macken som gäller. Att driva bensinstation på en ort av Tjällmos storlek, med cirka 1 100 personer i församlingen och 600 i tätorten, är inget latmansgöra. Stationen är öppen sex dagar i veckan. Mellan sju och 18 på vardagar och på lördagar mellan nio och 14. Många timmar på jobbet alltså.
– Anita arbetar också här, ibland två, tre timmar. Hon avlöser mig så att jag kan åka och äta. Det är skönt att komma ifrån, här på macken går det inte att äta i lugn och ro.

Fortsättning publicerad 20100806

Rockbåten på Göta Kanal

Kommer till Borensberg 1 augusti

Det är första gången en rockturné läggs på Göta Kanal, en av världens vackraste vattenvägar. Artisterna färdas från ort till ort med den anrika kanalbåten M/S Wilhelm Tham.

Publiken har den unika möjligheten att resa med artisterna på båten eller ansluta på respektive spelställe. Ett sätt att komma musiken riktigt nära och samtidigt njuta av svensk sommar när den är som bäst. Den 30 juli-3 augusti reser några av Sveriges mest välkända artister med ombord på M/S Wilhelm Tham längs Göta kanal. Resan startar i Göteborg från Packhuskajen fredagen den 30 juli kl 9.00 och åker genom ett vackert sommarsverige och angör Skeppsbron i Stockholm den 3 augusti vid 16-tiden. För oss östgötar är den 1 augusti ett datum att komma ihåg. Då anländer nämligen- Wilhelm Tham i Borensberg med efterföljande spelning i Folkets Park. Förutom en fantastisk resa där sammanlagt 66 slussar passeras får intresserade möjlighet att träffa några av våra folkkära artister ombord.

Fortsättning publicerad 20100723

Satsning på tre stadsmuseer

Helena Törnqvist är utvecklare av musei- och upplevelsekultur på Motala kommun.

Motalas museiliv får ett lyft. I rundradiomuseet, Charlottenborgs slott och industrimuseet satsas mer än förr för att på olika sätt spegla Motala nu och då.
– Det är ett önskemål från politiskt håll att att profilera stadsmuseerna. Motala har inte haft en tydlig sådan satsning, som många andra städer har, förklarar Helena Törnqvist, utvecklare av musei- och upplevelsekultur på Motala kommun.

Text och bild: LEIF LARSSON

Före julen 2009 ombildades organisationen inom bildningsförvaltningen i Motala kommun. Då skapades Sektor Kultur där Helena Törnqvist och Anna Henriksen är ansvariga. Helena har hand om kulturarv, museer och konst medan Annas del innefattar scenkonst, musik och skapande skola. I Sektor Kultur ingår också bibliotek och musikskola. Som ett led i det nya satsar kommunen mer på de offentligt ägda så kallade stadsmuseerna i Motala. Det handlar om Sveriges rundradiomuseum i Motala, Charlottenborgs slott och Motala industrimuseum i Motala Verkstad. Inom museisfären pågår diskussioner om var och hur olika tidsepoker ska visas.
– Med hjälp av länsmuseet ska det byggas om för basutställningarna i Charlottenborgs slott.

Fortsättning publicerad 20100716

En annorlunda semestertripp

Från vänster guiden Gunilla Ström, Stig Larsson, Tjällmo, Gun-Inger Wallberg Larsson, Tjällmo, Åke Ström (delvis skymd), Margareta Widlund, Stockholm, Hartmut Mertins, Berlin.

För den som vill göra något annorlunda på semestern, rekommenderas en tur upp till de norra delarna av Motala kommun. Närmare bestämt till Tjällmo och den vackra Skönnarboleden där man kan ta del av en viktig tid i Sveriges historia, den s k bergsmanstiden.

Text och bild: BJÖRN STRIDBECK

Leden är sammanlagt 10 kilometer lång, men man har möjlighet att bryta av promenaden på ett flertal ställen, utan att behöva gå samma väg tillbaka. Under den första sträckan från starten vid Christinefors passera man först fall och hålldammar - minnesmärken från järnhanteringen och den efterföljande sågverksindustrin. Uppe vid kvarnruinen kan man beundra det stora vattenhjulet, som nyinvigdes 2002. Sedan löper leden vidare på vägar och stigar genom skog av varierande ålder. En torpruin och en kolarplats med kolarkoja får man se på den norra slingan genom skogen. Därefter promenerar man längs Skönnarbosjön med chans till vackra vyer. Här ligger också en av tre grillplatser vid ett vindskydd intill strandkanten. Sista delen av vandringen slutar uppe på Tyleklint och därifrån har man en vidunderlig utsikt.

Fortsättning publicerad 20100709

Från bysmedja till IT-teknik

Sofia Nilsson, säljare, och Rolf Häggberg, vd, framför en New Holland skördetröska.

Från att ha varit en liten bysmedja som sysselsatte två man har Häggbergs Traktor & Maskin AB vuxit till en viktig kugge när det gäller lantbruksmaskiner med verksamhet i både Motala och Norrköping. VD är Rolf Häggberg som styr de båda företagen tillsammans med sin bror Roger och deras kusin Peter.

Text och bild: BJÖRN STRIDBECK

Det har nu passerat nästan 60 år sedan den blygsamma starten, men företaget är fortfarande i familjen Häggbergs ägo. Från början hette företaget Österstad Motorservice och startades av Rolfs fader Harald Häggberg och hans bror Karl-Olof tillsammans med Olov Karlsson som dock
ganska snart utgick ur firman.

Fortsättning publicerad 20100702

8 av 10 nya företag överlever

Ingela Lindefeldt ansvarar för NyföretagarCentrum i Vadstena och Motala.

Under de senaste tolv månaderna har omkring 10-talet nya företag startats på landsbygden i Motala och Vadstena kommuner med omnejd. Det handlar om företag som etablerats efter kontakt med och rådgivning från Nyföretagar- Centrum i Motala

Text: ALEX SVENSSON

– I stor utsträckning handlar det om företag, som startas för att komplettera ett lantbruk,
förklarar Ingela Lindefeldt, som ansvarar för NyföretagarCentrum i de två kommunerna. Landsbygdsföretag inom servicesektorn är helt klart en bransch som växer. Företagen tar vara på de förutsättningar som miljön på landsbygden och på gårdarna erbjuder när det gäller verksamhet, som både skapar arbete och inkomster.

Fortsättning publicerad 20100624

En riktig antikrunda i Motala

Några av damerna som promenerar. Från vänster: Birgitta Lövberg, Ulla Samuelsson, Inga Fredriksson, Gun Lindgren, Sara Hjelm, Sirkka Johansson, Berta Weiser och Aina Blomqvist.

Nu ska man inte blanda ihop det här gänget med "Antikrundan" på TV. Men faktum är att
man kallade sig så när man startade i oktober 1997. Namnet kommer sig av att medelåldern är ganska hög, mellan 65 - 95 år, de flesta alltså något antika.

Text och bild: BJÖRN STRIDBECK

Från början var det ett engagemang i SPRF:s regi dvs Sveriges Pensionärers Riksförbund, men då många inte är med i den föreningen är man sedan många år helt fristående och gör det hela bara för att man tycker det är kul och socialt. Sedan 1997 har man varje helgfri måndag, i ur och skur, sommar som vinter promenerat en stund i Motala, allt mellan tre kvart till en timme och sedan avslutas promenaden på något av stadens konditorier eller restauranger. Ofta är det ett 25-tal damer som ställer upp. Männen är desto sällsyntare, under årens lopp har bara två herrar visat sig. Avsaknaden av gubbar tycks dock inte störa damerna alls, utan man har en härlig social samvaro med många fniss och skratt. Den kamratskap som byggts upp under dessa 13 år har gett både vänskap och motion, något som alla behöver. Fikar gör man över hela Motala, i bland på servicehem och i bland på någon av stadens restauranger eller kaféer och under åren har det blivit många fikastunder.

Fortsättning publicerad 20100618

Nionde året för Tjällmo marknad

Grått och mulet tyvärr, men marknaden lyckades ändå locka shoppingsugna besökare.

För nionde gången arrangerades Tjällmo marknad av Tjällmo byalag sista lördagen i maj. 75 knallar erbjöd allehanda marknadsvaror, från kläder via godis till typiskt marknadskrimskrams.

Text och bild: BJÖRN STRIDBECK

I Tjällmo samhälle bor bara drygt 500 personer och runt det dubbla i närområdet, men det finns ett kraftfullt byalag där alla föreningar och organisationer är medlemmar. Byalaget styrs av en grupp på 15 personer under ledning av ordförande Ove Caesar. Tyvärr var inte vädrets makter på så gott humor under marknaden, men mellan de iskalla vindarna och regnskurarna tittade faktiskt solen fram och värmde gott. På marknaden kunde man passa på att ta en ridtur med hästar från Tjällmo ridklubb.
– Ridklubben håller till i Und och har 10 hästar, berättar rikdklubbens ordförande Ewa Ljungström.

Fortsättning publicerad 20100611

Nytt nätverk för energifrågor

Carina Ståhlberg, energi- och klimatrådgivare på Motala kommun, är en av dem som håller i det nya nätverket för energifrågor.

Sedan hösten 2009 finns ett nätverk i Motala som sprider kunskap i energifrågor. Kommunen ligger bakom. Företagare träffas, byter erfarenheter och lyssnar på föredrag.
– Internt i kommunen har vi arbetat med energi- och klimatfrågor ett bra tag. Nu vill vi informera invånare och företag, påpekar Carina Ståhlberg, energi- och klimatrådgivare i Motala kommun.

Text och bild: LEIF LARSSON

Första träffen ägde rum i oktober förra året. Företag i Motala bjöds in bland annat via tidningen Näringsliv Motala och 20 kom.
– Miljösamordnaren Marie Hägglund och jag och även min företrädare Jenny Lundgren hade då pratat ett tag om att dra i gång ett nätverk.
Hittills har tre träffar anordnats, den fjärde ägde nyligen rum, 26 maj. Olika teman har stått på schemat. Totalt har drygt 20 företag och organisationer varit med. Det är alla möjliga typer av företag, främst lite större, allt från tillverkningsindustri till konsultbolag. Mötet i februari i år ägde rum hos företaget Termoregulator.
– De berättade om sitt arbete med Lean, en filosofi hur man hanterar sina resurser, omvittnar Carina.

Fortsättning publicerad 20100604

Ingenjör fick minnesmärke

Avtäckningen sköttes av Åke Svensson (M) och Gertrud Hermelin.

Främst förknippar man förstås Göta Kanal med Balzar von Platen som var den drivande kraften när kanalen byggdes. Ingenjören som fick förverkliga von Platens planer var dock en skotte vid namn Thomas Telford. Telfords ingenjörskunskaper låg bland annat bakom den berömda Caledonian Canal i Skottland, som med sina ca 100 km löper från nordväst till sydöst över sjöar som Loch Ness och Loch Oich och förbinder den skotska öst- och västkusten. Till Sverige kom Thomas Telford 1806 på en kunglig inbjudan för att bistå von Platen. Sedermera invaldes
Telford i Kungliga vetenskapsakademin 1821 för sina insatser.

Fortsättning publicerad: 20100528

Susanne lär ut yoga

Susanne Hellkvist bor på landsbygden och utövar för miljön det ovanliga yrket yogainstruktör.

Landsbygden hyser numera i princip alla yrken. Även dem man i förstone knappast förknippar
med landet. Ett bra exempel står Susanne Hellkvist i Klockrike för. Hon är yogainstruktör.
– I Klockrikegården har jag haft kurser under tre terminer, förtäljer hon.

Text och bild: LEIF LARSSON

Susanne driver sedan 1999 företaget SH danskonsult i 300-personersorten Klockrike, ett par mil öster om Motala. – Det började med dans men det har det inte blivit nästan nånting på två, tre år. På senare år har yogan dominerat helt, berättar hon. Kurser för 10-15 personer är metoden. Susanne hyr in sig i olika lokaler som exempelvis Hällagården i Borensberg
och Klockrikegården. – Normalt är tolv gånger per kurs och termin. Ibland har jag haft åtta gånger. Det bästa är att göra det så regelbundet som möjligt. En gång har ingen större effekt. Egentligen är det bra att utöva yoga varje dag men de flesta hinner nog inte med det, konstaterar
Susanne.

Fortsättning publicerad 20100520

Brukshästar visade sitt kunnande

Det hände mycket på vårbrukardagen i Godegård. Här visar Fredrika Pettersson, Vilkhyttan,
Godegård, hur det går till att harva med häst.

Östergötlands brukshästklubb har arrangerat traditionell vårbrukardag. Det hela ägde rum i söndags i Godegård, några mil norr om Motala. – Vi visade hur det gick till med häst och redskap förr i tiden, och hur det kan gå till i dag, berättar Fredrika Pettersson, medlem i föreningen som deltog med två egna nordsvenska ston och en fölunge.

Text :LEIF LARSSON
Bild: STEFAN BLECKERT

Vårbrukardagen anordnas på olika ställen i Östergötland och denna gång var det Godegårds tur. 14 hästar från hela länet var på plats. Nordsvenskar, två ardenner, två fjordingar, ett svenskt halvblod, ett gotlandsruss och en tinker som är en svartvitfläckig häst, demonstrerade sitt
kunnande. – Brukshästar passar för olika sorters arbete, en del är mer lämpade för tunga jobb.
Det gäller att anpassa jobbet efter individen. Halvblodet som var med är egentligen en tävlingshäst men det gick bra att köra redskap med den också, omvittnar Fredrika.

Fortsättning publicerad 20100515

Välbesökt och välsmakande

Inger Andersson och Ingrid Karlsson bjuder till bords.

Sedan 1966 har kvinnorna i Tjällmo CKFavdelning, till varje påsk, dukat fram ett välfyllt påskbord. Tjällmo församlingshem var i år fullsatt av förväntansfulla anhöriga och vänner.

Text och bild: EVA CARLSSON

Man brukar vara runt 100 personer, så även denna gång. Förr hade man även dans efteråt och då hölls påskfesten i Bygdegården. Denna påskbuffé kan mäta sig med de allra finaste smörgåsbordsrestauranger! Välsmakande, vackert och en massa olika maträtter hade de 25-talet damerna lagat. Man gick efter listor där var och en hade några maträtter att göra.

Fortsättning publicerad 20100507

Hon gör amerikanaren fin inuti

Britt-Marie i en nyfixad soffa som hör hemma i en Imperial, Chryslers lyxbil.

Amerikanaren är snygg utanpå men insides är klädseln sliten eller trasig. Det råder Britt-Marie Johansson bot på. Hon har det ovanliga yrket bilsadelmakare.
– Roligast i jobbet är att se det färdiga resultatet i bilen, klargör hon.

Text och bild: LEIF LARSSON

Kromen gnistrar. Lacken blänker. Formerna förtjusar. Den amerikanska 1950-talsbilen är läcker. Fram till det att man tittar in i kupén. Där är sätena fula och nötta. Färgerna har bleknat. I detta läge tar Britt-Maries arbete vid. I sitt företag Syverkstan Grandalen, beläget i Tjällmo, norr om Motala, renoverar hon bilinredningar, syr och tillverkar nytt. Hennes arbete höjer både bilens skönhet och värde. Intresset för amerikanare, bilar tillverkade i USA i första hand på 1950-talet, kom tidigt hos Britt-Marie. En bra grund när hon slog in på sin ovanliga linje. Även flera andra faktorer inverkade i beslutet. Britt-Marie blev arbetslös från jobbet i vården i Finspång, jobbade som vikarie på flera ställen och det var ett ständigt tricksande med dagis och fritis för de två små sönerna.

Fortsättning publicerad 20100430

Tjällmoelever får vara kvar?

Ove Caesar, ordförande i Tjällmo byalag, hoppas och tror att klass fem och sex på Tjällmo
skola inte flyttas till Borensberg.

Inget är klart men det mesta tyder på att klass fem och sex blir kvar i Tjällmo skola. Den 19 maj beslutar bildningsnämnden i Motala kommun i ärendet.

Text och bild: LEIF LARSSON

Länstidningen skrev för ett par veckor sedan om hotet som finns för klass fem och sex på Tjällmo skola. Två förslag har tagits fram av Sektor Borensberg som ansvarar för skolfrågorna i bland annat Tjällmo, beläget några mil norr om Motala. Ett av förslagen är att flytta klass fem och sex till Borensberg, det andra att låta barnen vara kvar i Tjällmo.

Fortsättning publicerad 20100423

200-årsjubileet smygstartade

Efter förmedlingen av kanalkunskaper var det dags för besökarna att titta närmare på originaldokumentet, som räknas till en av kanalbolagets främsta dyrgripar.

Den 11 april 1810 utfärdade kung Karl Xlll privilegiebrevet för bygget av Göta Kanal. Den händelsen uppmärksammades i söndags – efter exakt 200 år – vid och i kanalbolagets
huvudkontor i Motala av ett 80-tal besökare. Den stora jubileumsfesten inträffar
måndagen den 24 maj. Två sekler efter att de händer som grävde Göta Kanal tog det första
spadtaget.

Text: ALEX SVENSSON

Kanalchefen Anders Donlau var upptagen med förrättning på annan ort. Därför var det marknadschefen Anna Meyer, som agerade värdinna och hälsade välkommen utanför högkvarteret, där Motalas kommunchef Claes Rydberg satte luntan till salutkanonen och frambringade en ljudlig knall innan gästerna visades in i byggnaden.

Fortsättning publicerad 20100416

Chiantikören sjöng för Haiti

Chiantikören från Linköping sjöng för Haiti i Klockrike kyrka.

Klockrike kyrka visar sig i solskenet på östgötaslätten en söndag i mars. Folket trotsar det fina vädret och kommer till kyrkan för att lyssna på den välsjungande Linköpingskören Chianti, och med entréavgiften stödja de drabbade i Haiti.

Text och bild: NISSE GRAAN

– Det är Borensberg Rotaryklubb, som tillsammans med Klockrike församling, arrangerar konserten, berättar Lotta Sköld, PR-ansvarig i klubben. Helene Pettersson, president i Borensbergs Rotaryklubb, är ni säkra på att bidraget från den här konserten verkligen
kommer fram till behövande, med tanke på alla bluffar som blivit kända senaste tiden? – Ja, det är vi. Vi samarbetar med lokala Rotaryklubbar på Haiti. Därför vet vi att hjälpen når dit den verkligen behövs.

Fortsättning publicerad 20100409

Nu får tjuvfiskarna akta sig!

Diskussionerna fortsatte i kaffepausen också.

Borens Fiskevårdsområdesförening utbildar nya tillsynsmän. Tjuvfiske förekommer och man har förhoppningen om 10-15 nya tillsynsmän. Närpolisen Tommy Johansson höll ett utbildningstillfälle.

Text och bild: BO BÄCKMAN

På grund av ökat behov så utbildar Borens fiskevårdsområdesförening nya tillsynsmän. Kursen omfattar sex undervisningstillfällen. En kväll berättade närpolisen Tommy Johansson om regelverken och om hur en tillsynsman bör uppträda. Han gav också råd och tips.Kräftorna har gått bra i Boren, men det är mer än kräftor som växer och det är tjuvfisket. – Tjuvfiske av kräftor är ett stort problem som förskjutits från Vättern till Boren, berättar Anders Adolfsson, ordförande i Borens fiskevårdsområdesförening.

Fortsättning publicerad 20100401

Årets Motalaföretag

Personalen på Vätternrundan jublar över att ha blivit utsedda till Årets Motalaföretag.

Motala Expo är en företagsmässa, som genomfördes för tredje året i rad. Den har blivit en succé, där företagare får möjlighet att träffa andra företagare under två dagar. Likaså är det en möjlighet för gymnasieelever att få kontakt med eventuellt blivande arbetsgivare.

Text och bild. NISSE GRAAN

Vid Motala Expo delas det också ut olika priser. De första som var föremål för detta var några unga svetsare från Carlsunds Utbildningscentrum. Vinnare blev Emil Larsson, som fick en resa till London som pris. Tvåa kom Anton Lindqvist. Företagarna, Motala och Vadstena, delade ut pris till Årets företagare. Det ska vara en företagare som personligen har bidragit till framgång och utveckling. Mottagare av det priset blev Tomas Knutsson som driver Motala Mättjänst. Ett kommande jobb är att de kommer att medverka vid bygget av Riksväg 50 och bron över Skepparpinan.

Fortsättning publicerad 20100326

Dansbandskalaset 2010

Dansbandsmästarna The Playtones lockade folk till Mariebergsparken.

TV-programmet Dansbandskampen, som gått för andra året i rad, har lyft dansintresset i landet. 2009 års vinnare, The Playtones, var på besök i Mariebergsparken tillsammans med tvåan,
östgötabandet Titanix från Valdemarsvik under rubriken Dansbandskalaset 2010.

Text och bild: NISSE GRAAN

Anders Carlsson, The Playtones, kan du beskriva tiden före respektive efter er seger i Dansbandskampen? – Före var det spelningar på sin höjd någon gång i månaden. Efter har det blivit heltid. Hur funkar det med ditt vanliga jobb? – Jag jobbar fram till mars, sedan har jag tjänstledigt året ut, men det blir nog längre skulle jag tro. Hur länge har du varit med i bandet?
– Vi har hållit på i den här konstellationen sedan 2008. Det var då som jag kom med.
Du jobbar som montör på Alfa Lavall, det här måste innebär en rätt stor omställning? – Det kan man säga, men det är det här jag vill hålla på med, och det har varit allas dröm i bandet.
Hur långt fram har ni bokningar? – Varje helg året ut, med undantag för några semesterveckor.

Fortsättning publicerad 20100319

Fotografen som valde landet

Med Hasselblads-kameran i högsta hugg. Helena Törnqvist är fotograf med högkvarter på Ulvåsa slotts ägor strax öster om Motala. Miljön där är perfekt för foto, inte minst när brudpar ska förevigas.

Helena Törnqvist är fotograf med något så ovanligt som landsbygden som högkvarter. Att fotografera bröllop gillar hon bäst. – Det är en av de viktigaste dagarna i en människas liv. Det
ställs stora krav på mig, jag får inte misslyckas, påpekar hon.

Text och bild: LEIF LARSSON

Helenas fotoateljé är inhyst i ett gammalt hönshus från 1850 beläget nära Ulvåsa slott som ligger strax öster om Motala. Hon har studion tillsammans med kollegan och vännen Mia Karlsvärd. – När vi flyttade in här tvingades vi skura i en vecka för att få se golvet. Det krävdes
tio hinkar vatten per kvadratmeter, förtäljer Helena. Slitet bar frukt. Resultatet blev en ateljé med atmosfär. Lägg till den vackra naturen och parkmiljön runt huset och en perfekt plats för fotografering yppar sig. Inte minst för bröllopsbilder som Helena vurmar extra för.

Fortsättning publicerad 20100312

Tryggare och trevligare parker

Här vid tunneln under genomfarten i Motala ska det bli fler planteringar till våren. Landskapsarkitekt Caroline Gyllemark berättar att det är ett inslag i att göra Kanalparken trevligare
och tryggare.

Grönområdena i Motala ska bli tryggare platser. Två projekt med det syftet och med
jämställdhet som ingrediens sätts i verket i vår. – Områden med skymmande buskage och dålig belysning ska rustas upp. Meningen är att fler kvinnor ska våga vistas i offentliga miljöer vilket ska göra det mer jämställt, förklarar Caroline Gyllemark, landskapsarkitekt på Motala kommun.

Text och bild: LEIF LARSSON

Det är statliga Boverket som satsar 500 000 kronor och Motala kommun lika mycket. Caroline Gyllemark är ansvarig för projektet Kanalparken och Park- och naturchefen Marie Kristofferssson för Trygga gröna rum i Motala. Caroline berättar om båda och börjar med det sistnämnda. – Projektet bygger på en inventering av buskage i offentliga miljöer i kommunen som gjordes 2008. Många buskage behövde tas bort, restaureras eller bytas. Pengar söktes för att kunna åtgärda, inte minst ur jämställdhetsperspektiv.

Fortsättning publicerad 20100305

Lyckad strid för säker övergång

Varningsskylt för övergångsställe för synskadade. Den enda i Sverige finns ett par mil norr om Motala.

Werner Jegust föddes i Danmark. Mamman var danska medan pappan var tysk. Efter kriget fick hans mamma välja på att skilja sig från sin tyska man eller lämna landet. Hon valde sin man och flyttade till Tyskland och hamnade i staden Eckernförde, två mil utanför Kiel.

Text och bild: NISSE GRAAN

Under sina barnaår fick Werner Jegust komma på sommarlov till familjen Råhlén på Råå Gård, två mil norr om Motala. Det blev vistelse hos dem i flera omgångar och en vänskap uppstod som ledde till att kontakten fortsatte genom livet. När Werner Jegust var 18 år började han som textilinstruktör i Göteborg. Från 1962 och framåt hade han uppdrag för Tyskland på olika konsulat och ambassader, Göteborg, Helsingfors, Genua och slutligen i Oslo. Under en period hade han
också uppdrag för UD i Bonn. 1980 fick han sjukpension och flyttade tillbaka till Eckernförde.

Fortsättning publicerad 20100226

Nytt Idrottsprojekt

Ett pågående projekt i Motala syftar till att göra idrottsföreningar mer livskraftiga. En av deltagarna är Degerön-Godegårds IF som har som främsta mål att öka medlemsantalet. Här ses några av klubbens medlemmar, med ordföranden Pia Hjelmar längst till vänster.

Degerön-Godegårds idrottsförening är med i ett projekt för att göra klubben mer livskraftig. Det hela kallas Framtidens idrottsförening. – Det är definitivt en positiv grej för oss, fastslår Pia Hjelmar, ordförande i DGIF.

Text och bild: LEIF LARSSON

DGIF, fotbollsklubben på landsbygden några mil norr om Motala, är en av fem föreningar
i Motala kommun som är med i projektet. De övriga är fotbollsklubbarna Lemunda Starka Wiljor IF och Borens IK, handbollsklubben MHK samt Motala ryttarförening. Det hela är ett
samarbete mellan Motala kommun, idrottsutbildarna Sisu och Östergötlands idrottsförbund, ÖIF. Kommunen stöttar med pengar, ÖIF med fackkunskap inom bland annat ekonomi och juridik
och Sisu med personal och utbildning.


Fortsättning publicerad 20100219

Fotbollsskola

Presskonferensen, om Barcabesöket, var välbesökt med bland annat representanter från
kommunen för både fritids- och kulturutskottet och kommunstyrelsen.

Den omtalade fotbollsklubben, FC Barcelona, förlägger fotbollscamp (fotbollsskola) på
olika platser runt om i Europa. – Det speciella är att det vanligen sker i anslutning till stora städer,
det här är stort för oss alla i västra Östergötland, säger Klas Ingesson, tidigare proffsspelare.

Text och bild. NISSE GRAAN

Vid en presskonferens presenterade MAIF den kommande stora händelsen och Peter Andersson, engagerad förälder, sken som solen när han tog emot och hälsade välkommen.
– Vi är oerhört glada och stolta för att vi fått möjligheten att stå som värdar för det här arrangemanget. Barca kräver att det ska vara minst 100 deltagare i fotbollsskolan och av intresset att döma kommer det inte vara svårt att nå det antalet. Deltagandet är i åldrarna 8
till 15 år. Det ingår också en turnering på minst 30 lag men vi räknar med att minst
70 lag kommer att ingå i den, och då vi redan har 50 lag anmälda så lär inte det heller bli
något problem. Barcaungdomarna är i åldern 11-12 år. I turneringen kommer de att få möta jämnåriga, och det blir naturligtvis stort för de svenska lag

Fortsättning publicerad 20100212

Landsbyggdsprojekt

I ett spännande landsbygdsprojekt prövas en ny behandlingsform för unga kvinnor inom socialpsykiatrin som bygger på att använda hästen i terapiarbetet.

Genom att satsa 200 000 kronor varje år på vart och ett av två Leaderområden kan minst dubbelt så stora belopp genom EU frigöras för olika projekt med inriktning på landsutveckling i Motala
kommun. Det mest ovanliga av samtliga landsbygdsprojekt genomförs just nu hos Stall Nyckelby.

Text: ALEX SVENSSON
Bild: LEIF LARSSON

– Det här är kanske ett av de mest intressanta Leaderprojekten i Sverige just nu, säger Mats Södling på kommunens näringslivskontor. Inom ramen för projektet prövas en ny behandlingsform för unga kvinnor inom socialpsykiatrin, som bygger på att använda hästen som terapiform. – Vi har ”provkört” metoden i liten skala med tre tjejer och är hittills mycket nöjda, säger Monika WilhelmssonÖyan, som är områdeschef för daglig verksamhet. Hon
ansvarar för kommunens del i projektet tillsammans med chefen för socialpsykiatrin Niklas Rudberg.

Fortsättning publicerad 20100205

Uppåt i Fornåsa

I nio år har Ica Nära i Fornåsa legat i nuvarande lokaler. Omsättningen har stadigt ökat, från fyra miljoner kronor för ett årtionde sedan till dagens tio miljoner.

Omsättningen ökar, fler kunder kommer, utbyggnad planeras. Det går bra för lanthandeln
Ica Nära i Fornåsa i Motala kommun. – Vi ser möjligheter att utvecklas, det känns riktigt bra, konstaterar Anders Carlsson, som äger butiken tillsammans med sin mor Inger Carlsson.

Text och bild: LEIF LARSSON

Mottagandet är gemytligt och avspänt när tidningen hälsar på i butiken halvannan
mil öster om Motala. Tillförsikten märks. I familjeföretaget arbetar även Anders fru Carolina, pappa Hans och Anita Forslund. Lanthandel förknippas sällan med framgång, mer vanligt
är ord som ekonomiska besvär och nedläggningshot. Men för butiken i Fornåsa är tongångarna positiva. Affären drivs sedan 1995 av Inger Carlsson och 1999 klev sonen Anders in i verksamheten. Tidigare låg lanthandeln i det som nu är en pizzeria i Fornåsa. Flytten för nio år sedan blev ett lyft. – Första året omsatte vi fyra miljoner kronor, sedan ökade det med ett par miljoner de två följande åren och sedan har ökningen varit trefyra procent per år. I dag omsätter vi tio miljoner kronor. I år hoppas vi på åtminstone samma resultat som i fjol, påpekar Anders.

Fortsättning publicerad 20100129

Blev inget napp

På nyårsdagen sitter Tommy Svärd på Borens is och väntar på napp.

På förmiddagen på årets första dag sitter Tommy Svärd på Borens is och pimplar. Fiske tillhör Tommys fritidsintressen. Han tycker det är ett utmärkt sätt att börja det nya året, med lite pimpelfiske på isen, några hundra meter från bostaden.

Text och bild: NISSE GRAAN

Det var 1997 som han, tillsammans med frun, köpte ett fritidshus på området Strandbaden, i Borensberg. För några år sedan ändrades detaljplanen för området och det blev tillåtet att bygga ut, vilket paret Svärd utnyttjade.
– När vi gjort det trivdes vi så bra att vi lämnade lägenheten i Linköping och bosatte oss här permanent, säger frun, som tycker det är onödigt att ha sitt namn med i tidningen. Det är så bra att bo här, lägger hon till, det tar bara tio minuter att gå in till Borensberg där vi har all service.
Hur gick Tommy Svärds första fiske år 2010? Så länge Länstidningen var med så blev det inget napp. Vid det första hålet var det helt dött och vid det andra endast lite sjögräs.

Fortsättning publicerad 20100122

Besvärlig snö

Snövallarna längs Lasarettsgatan håller på att forslas bort.

Kring jul och under mellandagarna orsakade det ymniga snöfallet att det kunde vara problem med framkomligheten på gator och vägar i Motala kommun. Efter nyår fungerade snöröjningen betydligt bättre, ansåg några Motalabor, som hörde av sig till Länstidningen och undrade om gatuförvaltningen hade sänkt beredskapen under helgen.

Text: ALEX SVENSSON
Bild: ANDREAS NORLÉN

– Vi har haft samma arbetsstyrka på plats hela tiden, försäkrar tekniske chefen i Motala kommun, Anders Ledskog.
– Men snövädret var mer besvärligt under helgen och därför tog det längre tid för oss att röja gator och vägar.
Snöröjningen i centrala Motala sker helt i kommunal regi, även om ett antal lantbrukare brukar anlitas, när de egna resurserna inte räcker till. Utanför Motala stad läggs det arbetet ut på entreprenad.
– Vi har nyligen genomfört upphandlingen av gatu- och parkdrift i Borensberg, Österstad, Klockrike, Fornåsa och Tjällmo, berättar Anders Ledskog.
– Det blev NCC, som vann den entreprenaden och jag tror att det företaget kommer att anlita ett antal lantbrukare som underentreprenörer.
Anders Ledskog berättar också att Motala kommun arbetar på att minska mängden salt i samband med bekämpningen av halka på vägarna.

Fortsättning publicerad 20100115

Julfest hos Västra Ny

Lucia Linnéa Dahlqvist hade med sig tärnor, stjärngossar och tomtar i sitt fina luciatåg.

Ett vackert och skönsjungande Luciatåg gästade V Ny husmodersförening/ Hem och Samhälle när de hade sitt möte för sista gången detta år. Det var barn från kyrkans barnverksamhet under ledning av kantor Anne Eloff.

Text och bild: EVA CARLSSON

Lucia var Linnea Dahlqvist och med sig hade hon tärnorna Alice, Alma, Franziska, Julia, Hilda och Alva. Tomtar var Oliver, Henrik, Tristan och Wincent, medan William och Albin var stjärngossar. Till hjälp vid Lucia-tåget fanns Elisabeth Fransson-Adolfsson. Alla medverkande fick en liten julklapp. Det hurrades också för några av barnen, som skulle fylla år dagarna efter. Så dukades det fram risgrynsgröt, hembakat bröd, julskinka och tillbehör. Julgröten kokades även detta år av Elisabeth Fransson-Adolfssson, Elvy Fransson och Birgit Karlsson. Man ska ju inte nämna damers ålder, men det var den yngsta och den äldsta i föreningen som stod för grötkoket! Lika gott som vanligt! När alla ätit sig riktigt mätta kom jultomten i Laila Bohms skepnad och delade ut paketen som fanns runt granen. Det stora lotteriet med många fina skänkta priser drogs också. Nu gör man uppehåll till i februari då föreningen har årsmöte.

Fortsättning publicerad 20100108

Hamnen lyfter

En Amphicar, från Motala motormuseum, är med i filmen Göta Kanal 3.

Hamnen i Motala har fått ett lyft på senare år. Nu ska anrättningen kryddas än mer.
– Här har Motala en outnyttjad resurs med ett fantastiskt läge, fastslår Cenneth Andersson, som leder projektet Öppen hamn som drivs av Hamnrådet med 21 entreprenörer i hamnen som medlemmar.

Text och bild: LEIF LARSSON

Hamnen i Motala har de fem, sex senaste åren utvecklats till stadens främsta träffpunkt för nöjessugna, inte minst sommartid. Jan-Ove Bolls motormuseum har funnits där länge och nu har mycket annat slagit upp sina portar.
– Det finns två restauranger och ett kafé. Jag ser gärna att det blir mer, säger projektledaren.
Han vill till och med se mycket mer – av allt möjligt. Tidningen träffar Cenneth i kaféet på motormuseet. Snart tonar det fram en man med uppslag och framtidstro. Han berättar om saker som är klara, de facto blir av och sådant som han drömmer om.
– Det är en trend med bredare båtar så nyligen lade vi om flytbommarna. Förut fick det plats 64 båtar, nu är det 58. Men det går att pussla så att fler får plats, i somras var rekordet 112 båtar samtidigt.

Fortsättning publicerad 20091218

Firar spadtaget

Anna Meyer, marknads- och informationschef på Göta Kanalbolag.

Nästa år är det 200 år sedan det första spadtaget togs i bygget av Göta Kanal. Det ska firas.

Text och bild: LEIF LARSSON

– Hur vet vi inte än, vi har haft ett första planeringsmöte, berättar Anna Meyer, marknads- och informationschef på Göta Kanalbolag.
Den 24 maj 1810 sattes spaden i jorden nånstans i centrala Motala bredvid en av de i dag befintliga slussarna. Bygget av Göta kanal var i gång. Exakt 200 år senare ska det uppmärksammas.
– Nåt slags spadtag blir det även 24 maj nästa år, klargör Anna Meyer.
I övrigt är det än så länge inte så mycket planerat vad som ska hända just den dagen, för övrigt en måndag. Kanalbolaget och Motala kommun har precis startat ett samarbete för att hitta på trevliga festivitas.
– Vi har i alla fall tänkt att lyfta fram personer som var viktiga för kanalbygget. Baltzar von Platen brukar oftast nämnas men den här gången kan det bli grävarna och ingenjörerna som hyllas.

Fortsättning publicerad 20091211

Kulturstipendium

Borensbergarna Folke Svensson och Anders Åhammar.

Telefonen ringde hos Folke Svensson, likaså hos Anders Åhammar. Meddelandet var att de fått Årets kulturstipendium i Motala kommun.
– Vi blev båda överraskade. Vi hade inte susning om att vi skull utses, utbrister Folke.

Text och bild: LEIF LARSSON

De båda Borensbergsborna fick alltså nyligen var sitt glädjande telefonsamtal från Motala kommun. En påringning som varit mindre oväntad om den kommit förra året.
– Vi var föreslagna som stipendiater förra året men inget hände och sedan tänkte vi inte mer på det. Vi blev givetvis glada när vi fick årets pris, fortsätter Folke.
Så här löd motivationen till att de valdes ut: "De har genom sitt ideella arbete skapat stort engagemang för hembygdskulturen och bidragit till ett värdigt firande av Borensbergs 700- årsjubileum". Just 700-årsfirandet lade de ner ett stort arbete på.
– Egentligen för mycket jobb, det var något åtminstone varje månad i Borensberg. Men tack vare bra medarbetare fungerade allting, understryker Folke.
Det stora dagen var 17 april 2007 då till och med en busslinje ställdes in för att ge plats åt firandet. På nyårsafton 2006 tjuvstartade jubileet med jippo på Strömbron. Det har sedan blivit tradition.

Fortsättning publicerad 20091204

Mini antikrunda

Ett bord fyllt av diverse föremål som Leif Frisk kunde berätta om.

En lördag i början av november bjöd Västra Ny - Godegård - Motala Hushållsnämnd in allmänheten till en antikrunda i miniformat till V Ny församlingshem i Nykyrka. Som kunnig värderare på antika saker hade Leif Frisk bjudits in. Han arbetar på Auktionshuset i Motala och med mer än 35 år i branschen, så kan han sina saker.

Text och bild: EVA CARLSSON

Ordf Kristina Andersson hälsade alla välkomna och tyckte det skulle bli intressant att få veta lite om de föremål som placerats framför Leif. Deltagarna hade tagit med sig föremål för att få veta lite om dem och eventuellt värde på sakerna. Leif började med att presentera en konstnär, Ulrica Hydman-Vallien ( syns i Doobidoo ). Hon är mycket känd för sitt speciella glas och är riktigt “på modet” utomlands och riktigt stor i USA och England. Det ger höga priser hos samlarna. Något som tidigare varit mycket eftertraktat är all slags kopparföremål. De ger inte några höga priser längre, men efterfrågan går upp och ner. TV påverkar väldigt mycket vad som är i ropet. Vad kan man då “satsa på “ om man vill samla något värdefullt?
– Allt från 1700-talet, sen dockor och herrur, svarar Leif. Damur är det ingen efterfrågan på, inte ens om de är i guld! Även föremål från Eda glasbruk och bruksföremål från Upsala- Ekeby.

Fortsättning pulicerad 20091127

”a little bit of Scotland”

Highland Cattle-flickan Helena vakar över hemmet.

För många jägare är älgjakten årets jakt. För Claes-Göran Österlund är jakt ett inslag varje vecka.

Text och Bild: NISSE GRAAN

– Jag försöker jaga tre dagar i veckan, säger Claes-Göran Österlund med sitt karakteristiska leende.
– Dels har jag mitt eget område här på Kvarns Herrgård och så är jag med på flera andra områden.
Jag ser en uppstoppad Highland Cattle på väggen. Då är det väl inte frågan om jakt?
– Nej, jag har lite boskap också. Tidigare hade jag Scottish Highland Cattle, men med 180 centimeter mellan hornspetsarna så blev det lite för farligt, så jag har gått över till Engelsk Herford Cattle, som är lite mindre.
Så varför har du en uppstoppad kossa på väggen?
– Det är Helena, säger Claes-Göran Österlund och blir lite rörd i rösten.
– Hon skulle betäckas av en större pojke, och råkade stå på en isfläck, och halkade med benbrott som följd. Jag blev därför tvungen att skjuta henne. Hon var så vacker så jag lät stoppa upp henne och nu vakar hon över livet på gården.

Fortsättning publicerad 20091120

Glitter och glans

Finns det några passande smycken?

Novembers månadsmöte gick i flärdens tecken när V Ny husmodersförening/ Hem och Samhälles medlemmar träffades. Inbjuden till föreningen var Anette Larsson från Skänninge.

Text och bild: EVA CARLSSON

Ordförande Siw Fransson hälsade välkommen och gladde sig år att flera nya intresserade hade kommit till träffen. Vice ordf Laila Bohm informerade sedan om vad man behandlat på det länsförbundsmöte som hon och Siw Fransson varit på. På det mötet hade man tagit upp ämnen som: Hur mycket ätlig mat som svenska folket slänger, det enormt stora behovet av “Nattis”, hjärt-lungräddning, säker bakom ratten, m m. Därefter presenterades gästen Anette Larsson som berättade om sin verksamhet.
– Det började för ca två år sedan, med att jag fick se ett smycke som jag ville ha. Det fanns i olika färger, så vilket skulle jag ta? Jag gillar färger och ville ha smycken som matchade mina kläder. Då dök tanken upp, kunde jag inte göra egna smycken i de färger jag gillar?

Fortsättning publicerad 20091113

Det blir kläpoker

Det här revygänget ska roa publiken i Norrköping och i Motala.

Den 28 december kl. 19 är det premiär för årets revy ”Kläpoker” på Skandiateatern i Norrköping, med Ulf ”Uffe” Holmertz som maestro och textförfattare i spetsen. Med tanke på revytiteln kan väl vad som helst hända. Precis som folket i bänkraderna vill ha det. På nyårsafton begås premiären på Stadshotellet i Motala och revyn spelas som vanligt växelvis i de båda städerna.

Text och bild: OWE BERGGREN

Till sitt förfogande har Holmertz sju aktörer som han jobbat tillsammans med, mer eller mindre, under de sex år han kört i egen regi i Norrköping. Helt ny i ensemblen är 22-åriga Emelie Emanuelsson som är från staden vid Vättern, det vill säga Motala.
– Man måste föryngra, tycker ”Uffe” Holmertz.
Emelie slutade en utbildning i somras efter ett år på Markaryds Folkhögskola, en skola med musikalinriktning. Där fick hon praktisera det hon tycker bäst om, nämligen att sjunga och dansa.
–Det är det här jag vill göra, det här jag har längtat efter med tanke på den kommmande revyn. Jag vill gå sakta framåt, berättar en glad och förväntansfull motalatjej.
De som varit med alla de sex år som revyn gått i Norrköping är Lotta Källström och Elin Ringborg (från Linköping). Norrköpingstjejen Lotta Källström har rätt inställning till sin roll som revyskådespelare.

Fortsättning publicerad 20091106

Höstfest i Klockrike

Aktivitet för de yngre marknadsbesökarna.

Bymarknaden i Klockrike lockade många besökare och blev mycket uppskattad, ett roligt inslag i den lilla byn mitt emellan Motala och Linköping.

Text och bild: BJÖRN STRIDBECK

För att klara av ett så stort arrangemang som Bymarknaden har flera föreningar varit delaktiga och tack vare att föreningskänslan är så stark i Klockrike så har man kunnat genomföra flera olika projekt som stärker gemenskapen mellan människor som bor där. Klockrike är den kommundel i Motala som ökat innevånarantalet mest under de senaste fyra åren. Kjell Alsetun heter en av de drivande krafterna i hembygdsföreningen som har ca 110 medlemmar och arrangerar kulturarrangemang, föreläsningar, vandringar, olika utflykter och studiebesök. Föreningen har även varit en av krafterna bakom den nu aktuella Bymarknaden. Medlemmarna i Klockrike Hembygdsförening har, förutom arbetet med att vara medarrangör till Bymarknaden, satsat många ideella timmar på att sätta upp informationsskyltar för att utmärka de fornminnesmärken som finns i bygden. De gemensamma projekten har stärkt gemenskapen, man gör olika saker tillsammmans och bidrar till att Klockrike blir en trevlig ort att bo på.

Fortsättning publicerad 20091030

Vanligt med diabetes

Diabetessköterskan Ann-Christin Hagsten tar ett enkelt stick i fingret på Lissi Nilsson.

Diabetes blir allt vanligare i alla åldrar. Vad beror det på? Vilka symptom visar på att man kan ha diabetes? Vilken mat ska man äta? Hur görs en undersökning? Frågorna var många när Västra Ny husmodersförening/Hem och Samhälle hade sitt månadsmöte i början av oktober.

Text och bild: EVA CARLSSON

Västra Ny husmodersförening/ Hem och Samhälles ordförande Laila Bohm hälsade välkommen och särskilt då till Ann-Christin Hagsten, diabetessköterska och Camilla Cederin, dietist båda från medicinska specialistkliniken, Lasarettet i Motala, som man bjudit in för att få svaren. Ann-Christin inledde med att förklara var insulinet produceras. Det bildas i de Langerhanska öarna som finns i bukspottkörteln. Själva bukspottkörteln ligger bakom levern och magsäcken, centralt i buken. Ibland kan produktionen av insulinet avta eller bli störd av t.ex infektion, läkemedel, cancer eller av någon annan sjukdom i bukspottkörteln ( pankreas ). Man brukar indela diabetesen i olika grupper, typ 1 och typ 2. Typ 1 diabetes kallades tidigare för barn, eller ungdomsdiabetes och typ 2 för åldersdiabetes. Tyvärr kryper typ II diabetesen ner i åldrarna pga ökad fetma i befolkningen. Det finns även graviditetsdiabetes och den uppträder under en graviditet. Insulin kan behöva ges under den perioden och det är viktigt, för att förhindra komplikationer för barn och mamma.

Fortsättning publicerad 20091023

Årets nyföretagare

Just nu är det mycket fårklippning för Susanne Pripp.

Susanne Pripp, Nedralid, har utsetts till årets nyföretagare i Motala kommun. Det var inget hon väntat sig.
– Jag blev verkligen överraskad. Det är jätteroligt att få en sådan här utmärkelse. Jag har ju inte ens hållit på i ett år, utbrister hon.

Text och bild: LEIF LARSSON

Susanne drog som 23-åring i november 2008 i gång sitt företag Susannes bonnaservice. Affärsidén är att hjälpa lantbrukare att klippa får och mjölka kor. I företaget ingår också lammsafari för allmänheten och landsbygdsbutiken Bääboden som säljer prylar förknippade med får. Den driver hon tillsammans med svärmodern Lisbet Tergeland. Susannes sambo Mårten Parner är också lantbrukare. Och knappt ett år efter starten så har således Susanne utsetts till en nyföretagare värd att hyllas. Priset fick hon på entreprenörsdagen på Carlsunds utbildningscenter i Motala i slutet på september. Och blev således både paff, glad och stolt. En fördel med priset var att Susanne nu får två rutinerade företagare som mentorer: Yngve Bergkvist, vd för Ishotellet i Jukkasjärvi och Claes-Göran Österlund, tidigare direktör på Göta kanalbolag. Båda föreläste på företagsdagen.

Fortsättning publicerad 20091016

En naturmålare

Greger Johansson summerar sitt liv.

”Årstider – naturanteckningar i ord och bild” – så heter naturmålaren Greger Johanssons nya bok, som nyligen kom ut. Boken innehåller 157 teckningar och målningar, varav 142 i färg, och handlar om Greger Johanssons 36 år som naturkonstnär.

Text och bild: ANDREAS NORLÉN

– Jag vill visa min produktion från hela den här tiden och berätta om naturmålarens vardag, hur man fångar intryck och försöker återge naturupplevelser, framhåller Greger Johansson, som födddes 1942.
Familjen bodde då på gården Söderö i Kinda kommun men sedan 1965 är han bosatt i Motala. Han presenterade boken officiellt för första gången den 27 september, i samband med att utställningen ”Konst vid Åsunden” hade vernissage på Storgårdens Kurs och Konferens i Rimforsa. Han och tre andra konstnärer med anknytning till Kindabygden ställer ut bland annat oljemålningar, akvareller och litografier. Utställningen pågår till och med den 20 december och är långt ifrån Gregers första utställning. Över 60 separatutställningar har det blivit samt medverkan i ett stort antal samlingsutställningar.

Fortsättning publicerad 20091009

30 - 50 går att äta

Renate Ahlin visade på olika kännetecken på svamparna som är bra att känna till.

Höstens första månadsmöte, gick i svampens tecken hos V Ny husmodersförening/Hem och samhälle. Det var svampkonsulent Renate Ahlin som inbjudits för att berättade lite smått och gott om olika svampar.

Text och foto: EVA CARLSSON

Renate berättade om sitt intresse för svampar och hur hon läst vid Umeå universitet för att bli svampkonsulent.
– Ju mer jag lärde mig, ju mer ville jag veta om svampar, och ju mer jag lärde desto mindre förstod jag att jag kunde, sa Renate.
Och visst förstår man att man inte kan lära sig allt, när det finns ca 100 000 arter svampar i hela världen. I Sverige finns det ca 10 000 arter varav 7 000 microsvampar och 3 000 storsvampar. Av dessa 3 000 går 30 - 50 att äta. Det är inte själva svampen man plockar och äter, utan fruktkroppar. Svampen finns i jorden som vita trådar, mycel. Svamparna kan indelas i rörsvampar t.ex sopparna, skivlingar, taggsvampar och övriga t.ex röksvampar. Kremlor är svåra att artbestämma då de skiftar färg om det regnar. De är också de enda man kan smaka på och testa om de är ätliga. Är de milda i smaken är de ätliga, är de starka är de inte så bra.

Fortsättning publicerad 20091002

Byborna renoverar

Invigningsbesökarna i den vackert renoverade stora salen.

Det bor 1280 personer i V Ny socken, beläget ca 1 mil norr om Motala. I “byn” finns skola, 2 dagis, affär, restaurang, hårfrisör, mm. Det finns flera föreningar som samlar byborna till aktiviteter. Det senaste projektet, som man arbetat tillsammans med, är en omfattande renovering av Gamla Småskolan.

Text och foto: EVA CARLSSON

I och med att den dåvarande låg- och mellanstadieskolan i Nykyrka skulle rivas, kom tanken upp, att även den gamla småskolan skulle falla för grävskopornas framfart. ( En helt ny låg- och mellanstadieskola skulle byggas istället. ) Byggnaden hade i flera år använts som fritidslokal, bibliotek, bostad mm efter att den så sent som 1965 använts som skollokal. Den var nedsliten och golvet i stora salen sviktade. Då slog sockenborna bakut. Fem föreningar, Västra Ny hembygdsförening, IOGT-NTO Urban Hjärne, Västra Ny husmodersförening / Hem och samhälle, Intresseföreningen Medevi Brunn och Medevi Idrottsförening gick ihop och fick köpa byggnaden av kommunen för endast 1 (en) krona. Men var skulle man få pengar från till renoveringen?

Fortsättning publicerad 20090925

Jan-Ove har planer

Jan-Ove Boll framför sitt motormuseum.

Ett hotell med sjöutsikt från alla fönster. Det kan bli verklighet i Motala hamn. I alla fall om Jan-Ove Boll får som han önskar.
– Från början fanns vissa tankar på kontor. Men hotell är roligare, fastslår han.

Text och bild: LEIF LARSSON

Jan-Ove Boll är av de flesta motalabor och många östgötar känd som ägare av Motala motormuseum beläget i hamnen. Det 15-åriga museet har ständigt vuxit och till sist fordrades ett nytt hus. Det stod klart förra sommaren och det är i den byggnaden som det nu kan bli aktuellt med hotell. Huset är 3,5 våningar högt och det är endast på bottenvåningen som motormuseet huserar.
– Vi var tvungna att bygga så här högt för att huset skullle smälta in i miljön. Men vi behövde egentligen bara en våning till museet så det är 2,5 våningar som inte är i bruk och som har stått tomma i ett år, berättar Jan-Ove.
Hög tid att fylla de övre delarna på cirka 800 kvadratmeter med verksamhet. En idé är således hotell.

Fortsättning publicerad 20090918

Brunneby Musteri

Låt inte trädgårdens skatter gå till spillo.

Brunneby Musteri strax utanför Borensberg är ett populärt utflyktsmål för både östgötar och andra. Nu närmar sig också tiden då privatpersoner med dignande äppelträd kan lämna in sina frukter till musteriet, där de förvandlas till must eller andra läckerheter. Bättre än att låta frukten ramla ner och förfaras, tycker många.

Text och bild: BJÖRN STRIDBECK

Under förra året hade Brunneby musteri 100 000 besökare från när och fjärran. Förutom musteriet, som är hjärtat i verksamheten, finns här en stor butik där man kan köpa Brunnebys egna varor, men även en hel del andra saker som choklad, kläder och ost. Länstidningen träffade Gunnar Kjellin som tillsammans med sin syster Eva Golbe driver musteriet sedan 1979.
- 2009 har blivit ett bra år med runt 15-20 procent fler besökare. Jag tror att det är en följd av att många svenskar semestrar hemma, dels beroende på vädret, men även beroende på att kronan inte har så stor köpkraft utomlands. Det sistnämnda har även betytt att besöken ökat från Norge, Finland, Danmark och Tyskland, men även från USA, säger Gunnar Kjellin.
– Under perioden 21/9 - 31/10 tar vi emot äpplen från odlare och privatpersoner. Vi vill bara ha vinteräpplen då de är bäst att musta. Man kan komma till Brunneby så tar vi hand om dem. Antingen får man en krona kilot eller också tar man ut sin leverans i andra produkter som must, cider eller liknande.

Fortsättning publicerad 20090911

Kultur är livsviktigt

Jaroslav Sonsky, världsberömd violinist och Norrköpingsbo, fick en pratstund med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M).

”Kultur är livsviktigt” var temat när kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) höll sommartal i trädgården hos riksdagsledamoten Andreas Norlén (M) i Motala. Ett 90-tal personer hade samlats för att äta smörgåstårta, lyssna på talet och diskutera med kulturministern.

Bild: ULLA BRITT LARSSON

Under ett antal år anordnade dåvarande riksdagsmannen Carl G Nilsson (M) sommartal med kända moderata talare i sitt båthus i Höstbäck, Åtvidaberg, och i år bestämde sig Andreas Norlén för att väcka nytt liv i den traditionen. I det soliga vädret kom deltagare från nästan alla kommuner i Östergötland: Norrköping, Söderköping, Linköping, Motala, Åtvidaberg, Kinda, Boxholm, Mjölby, Vadstena och Ydre.Lena Adelsohn Liljeroth lyfte fram centrala delar av regeringens kulturpolitik. Hon framhöll att kulturen är ett folks själ och det som utgör kittet i samhället. Den är därför av avgörande betydelse för att vi ska leva ett gott liv och för att vårt samhälle ska fungera. Hon betonade bland annat vikten av att tidigt introducera läsning, teater, musik och andra kulturyttringar för barn och ungdomar och berättade om regeringens satsning ”Skapande skola”.

Fortsättning publicerad 20090904

“Bakluckeloppis"

“Bakluckeloppiset” drog mycket folk.

Tjällmo byalag arrangerade en lördag i slutet av augusti den sk “Tjällmodagen”. Det kom rikligt med besökare till hembygds-och kyrkområdet, denna lagom soliga lördag. Det fanns något för alla smaker, “Bakluckeloppisen”, “Veteranmopedrallyt”, spiksmide, sång och musik, hantverk, med mera.

Text: EVA CARLSSON
Bild: EVA CARLSSON & BJÖRN STRIDBECK

Det var många som passade på att sälja av sitt lass denna dag. Och fynda det kunde man göra! Ville man ha lite nyare ting, fanns det i hantverkshuset, där hantverkare från trakten sålde sina alster. Något som verkligen fångade blicken var de blommor som Anong Klasén gjort - i lera! Visserligen en speciell lera, men vilket pill och så vackra blommor. Både ny och gammal är den smedja som man ställt upp på platsen. Den flyttades från Åfallet i norra Godegård och ställdes inordning så sent som våren 2009. Taket är nytt men väggarna är gamla. Smedjan byggdes vid Åfallet 1927 av gamla stockar. Hur gammalt virket egentligen är vet ingen. Det var Bertil Johansson, Åfallet och Sven Persson, Ansebo som skänkt den lilla smedjan till hembygdsföreningen. Inne i smedjan stod smeden Stig Larsson och “sme halvan” Conny Björn och smidde spik. Spiksmide är något trakten var känd för förr i tiden och det är roligt att någon håller traditionen vid liv.

Fortsättning publicerad 20090828

Professionell bisyssla

Peder Lilja blir rejält omsvärmad.

Honung är nyttigt, det är budskapet från Peder Lilja på Kårstadhonung. Han driver sedan i fjol honungsproduktion professionellt. Ännu är han i uppstartningsskedet och fick i vintras ett bakslag då 40 procent av bisamhällena inte klarade vintern, jämfört med en mera normal vinterdöd som ligger på runt 10 procent.

Text och bild: NISSE GRAAN

- Ja, det blir som att börja om från samma nivå som förra året, säger Peder Lilja, som hade delat ett antal samhällen för att få flera.
Hur många bisamhällen har du och vad krävs för att det ska gå bra?
- Jag har 150 samhällen nu, av rasen Buckfast framtagen av munken broder Adam vid klostret Buckfast Alley i England, och planen är att ligga på 300 stycken 2012. Då kan produktionen hamna på 20 ton. Har jag tur med vädret så kan det bli ännu mer.
För bästa produktion gäller att ha bra bin förklarar Peder Lilja.
Vad är ett bra bi och hur länge orkar de jobba?
- Det krävs att drottningen lägger bra med ägg, cirka 2000 per dag, i två år, sedan avtar reproduktionsförmågan och hon byts ut.
Arbetsbina, samlarna, jobbar i ungefär sex veckor. Som mest under säsongen kan ett samhälle bestå av cirka 90 000 bin för att sedan minska till 20-30 tusen inför vintern.
- Egenskaper som jag eftersträvar är att de ska samla bra, städa bra, vara starka på våren, inte allt för svärmningsbenägna och fromma. Man vill inte ha attackbin.
Det låter bra men hur kan man styra det?
- Det går genom att ta ut drottningar från de samhällen som visar önskat beteende och placera in dem där det behövs en ny sådan.

Fortsättning publicerad 20090821

Befolkningen ökar

Björn Eriksson på dressinen på den korta lilla rälsbiten.

Klockrike i Motala kommun är mest känd för Harry Martinssons roman ”Vägen till Klockrike” som beskriver en luffares vardag. I slutet på juli invigdes rastplatsen i Järnvägsparken i Klockrike under överinseende av Landshövdingen Björn Eriksson och en stor publik.

Text och bild: BJÖRN STRIDBECK

Egentligen handlade det om tre invigningar och olika gåvor samt en skadad fot och tass (paddel) enligt Björn Eriksson, men låt oss ta det från början. Klockrike är den enda kommundel i Motala som för fjärde året i rad ökat sitt befolkningsunderlag. Detta beroende främst på ett mycket aktivt byråd under ledning av Kristina Berry och Kjell Alsetun. Dessa har tillsammmans med övriga medlemmar i byrådet lyckats sätta Klockrike på kartan och lyckats med den nästan omöjliga uppgiften att locka, främst barnfamiljer till Klockrike. Det har resulterat i att den hotade skolnedläggningen numera är ett minne blott. Samtidigt har Byrådet arbetat hårt för att Klockrike inte skall avfolkas och man har ju både traditioner och miljö att skryta över. För utom Harry Martinssons draghjälp och närheten till både Linköping och Motala gör att man kan bo behagligt, lantligt och samtidigt ha ett behagligt pendelavstånd till jobbet.

Fortsättning publicerad 20090814

Fortsatt expansion

Arne Larsson i samspråk med anställda på Arla Plasts fabrik i Borensberg.

Arla Plast i Borensberg firade för en tid sedan sitt 40-årsjubileum med en stor fest. Men egentligen är företaget äldre än så. Redan 1964 startade grundaren Arne Larsson företaget, men då var det beläget i Luleå. Till Borensberg gick flyttlassset 1969.

Text: ANDREAS NORLÉN

De bullerdämpande skivorna längs Essingeleden i Stockholm, plexiglasskivor runt ishockeyrinkar, busshållplatsväggar i London, framdelar på Scaniabussar, genomskinliga, skottsäkra skivor i bankkassor, skivor till byggindustrin och skivor som pressas till resväskor – allt är gjort i plast och allt kommer från Arla Plasts fabrik i Borensberg. Dessutom har företaget en fabrik i Tjeckien för tillverkning av lätta kanalskivor, som används av byggindustrin, framför allt i Mellaneuropa. Arne Larsson lämnade driften av företaget 1994, då sonen Kenneth Synnersten tog över som VD. Kenneth Synnnersten är idag styrelseordförande och Leif Nilsson är VD. Arne Larsson, vars föroch efternamn lånat sina två begynnelsebokstäver till Arla, är dock fortfarande vid dryga 80 års ålder välinformerad om bolagets verksamhet. Han beger sig då och då från sitt hus – Solåsen – strax utanför Borensberg och går en tur genom fabriken, passerar ordermottagningen och ekonomiavdelningen och landar sedan hos Leif Nilsson för att få aktuell information.

Fortsättning publicerad 20090807

Fart på klubban

Det var många som kommit på auktionen.

Att gå på en riktig bonnauktion hör sommaren till. I Östergötland är det ganska vanligt med gårdsauktioner i det fria och Länstidningen besökte en auktion utanför Fornåsa i Motala kommun, närmare bestämt på gården Hycklinge.

Text och bild: BJÖRN STRIDBECK

Den som höll i auktionen var Alf Ek, känd från TV4 och programmet ”Första, andra, tredje”, där han värderar olika auktionsföremål. Numera är Alf Ek Motalastationerad med sin verksamhet och han driver en auktionsfirma i staden. Att Alf är en van auktionist kunde man se på intensiteten och farten på klubbslagen och det gällde verkligen att vara med för att hinna bjuda. En bonnauktion består ofta av en mängd udda ting, som samlats på gården under generationer. Här fanns verkligen allt i uthus och lador - från fina möbler, speglar och bord till smörkärnor i trä, gamla hästkärror blandat med moderna gräsklipppare och kinesiskt porslin. Ja, ni förstår vad jag menar. En given regel när man besöker sådana här auktioner är att man ska komma i god tid och noggrant titta på det man är intresserad av, för det finns inga garantier och lagt bud ligger. Man ska också räkna med att det ofta tillkommer lite mer än budet, då de flesta auktionsfirmor har en s.k. slagavgift. Klockan 10.00 startade auktionen och även om Alf höll ett rasande tempo fanns det, när Länstidningen vände kosan hemåt, vid tvåtiden mycket kvar på gården. Säljare var Sirpa och Bror Dahlsten som sålt gården och nu även lösöret. Bror drev under många år gräsmatteodling i Fornåsa, men har nu sålt företaget och flyttat in till Motala.

Fortsättning publicerad 20090724

Exotisk grissafari

Moa Damberg fick hålla en dygnsgammal kulting.

Numera är grisar så ovanliga på bondgårdar att det går att locka med grissafari. När smågrisuppfödadarna Jan och Catarina Arvidsson på Kalvsjö Gård, märkte att männniskor ville komma och titta på deras grisar så började de med tidsbestämda visningar.

Text och bild: EVA CARLSSON

Det är många som åker och tittar på de dels väldigt stora suggorna och dels de små gulliga smågrisarna. Varje tisdag- och onsdagkväll kan allmänheten komma oanmäld och få se hur grisar har det. En härligt solig kväll i juli var Motala - V Ny LRF avdelning med familjer inbjudna till “gris-safari”. Catarina berättade lite om produktionen på gården som innefattar gris-, nöt-, spannmåls- och vallproduktion. Av de 165 ha man brukar äger man 40 ha och på hälften av de 165 ha odlas vall. Till djuren går det åt cirka 1400 storbalar ensilage per år. Allt odlas ekologiskt och Kalvsjö gård blev Krav-godkända på gris redan 2004 och på nöt 2007. På gården finns det 120 suggor och de är uppdelade i sex olika grupper. Suggorna är dräktiga i fyra månader och kan få omkring 14 grisar, en till varje spene. Blir det flera smågrisar placeras de snabbt om till en sugga med ett färre antal kultingar. Om man gör det samma dag de föds eller någon dag efteråt, tar suggan hand om smågrisen som sin egen. Sen håller suggmammman noga reda på sina kultingar. Så noga att man på Kalvsjö släpper ihop tio suggor och 120 smågrisar i stora grupper när kultingarna är tolv dagar gamla.

Fortsättning publicerad 20090717

Ridläger

Vilken lycka. Glädjen bara lyste ur de små ryttarnas ögon. Nu skulle det badas, ridlägrets höjdpunkt. Alla 14 på lägret var ladddade och den nästan timslånga ritten till Borens strand var bara ett stenkast tyckte de flesta.

Ponnyridskolan på Korsbäck i Borensberg har hunnit avverka flera ridläger innan det är dags för sommarvila för både personal som hästar. Årets ridläger har innehållit allt från de yngsta knattarna till de mera rutinerade rytttarna. Den lilla kullen med deltagare från tre år och uppåt har verkligen kämpat för att lära sig allt som ridläraren Maria Holmertz försökt pränta in.
– Det är inget lekisläger, säger hon, utan en grund att stå på när det börjar ridas på allvar.
Vid varje avslutning är det uppvisning och examen på det som lärts in under veckan. Att köra häst, att rida i labyrinter, att rida baklänges, att longera, ja listan kan göras lång. Lägger man till detta att det i sig är en konst att bada med en häst, så är det full vecka förstår man. För att få en allsidig träning i kompisskap också blir det en del lagaktiviteter. Brännboll på klövervallen är en höjdare.
– Om jag fick så skulle jag vara på alla ridläger hela sommaren, sa lilla Ebba som vandrade runt i Borens vatten med sin ponny.
För de något större barnen ingår en övernattning i ridskolans klubbhus. Då är det favoritsovsakerna som plockas med. Lite snuttefiltar, nallar och annat viktigt som chips och godis. En viktig detalj är hemnumret till föräldrarna. Om utifall att hemlängtan skulle bli för stor så är det en säkerhet. Men i år har alla sovit som stockar i de ljumma sommarnätterna.

Fortsättning publicerad 20090710

Leaderprojekt på gång

I Klockrike är företagandet intensivt. Nu startar ett Leaderprojekt för att ytterligare främja det.
– Jag är jätteglad över att vi fått ja till vår ansökan. Vi började söka för över ett år sedan och gjorde en del fel. Men nu är allt i hamn. Det är skönt, tycker Annika Nord, Klockrikebo och projektledare för det nya.

Text och bild: LEIF LARSSON

För 1,5 år sedan startade ett företagsnätverk i Klockrike, 650-personersförsamlingen i Motala kommun. Annika Nord var drivande i tillblivelsen och valdes till ordförande i Företagare i Klockrike. När nätverket kommit i gång så smått började man fundera på ett Leaderprojekt för att få pengar till allehanda aktiviteter. En ansökan skickades in. Nyligen sa Leader Folkungaland ja till ansökan på 78 070 kronor.
– Vi ska använda pengarna till gemensamma aktiviteter, bjuda in föreläsare och så ska vi bygga en skylt i järnvägsparken med en presentation av företagen i nätverket, berättar Annika.
Resurserna ska även läggas på en lokal.
– Vi håller på och undersöker möjligheterna här i Klockrike. Förhoppningsvis får vi tag i nåt. I lokalerna ska vi ha kontor för projektet och där ska också medlemmarna i nätverket kunna sälja sina produkter, berättar projektledaren.
I Klockrike finns runt 70 företagare och nätverket har 15 medlemmar. Annika tror på fler nu när Leaderprojektet blivit verklighet.

Fortsättning publicerad 20090703

Studenter med tur

Vädergudarna var på elever och anhörigas sida när Platengymnasiet i Motala hade avslutning för avgångsklasserna.

Text och bild: EVA CARLSSON

Och tur var det, för vilken fest och vilken glädje ungdomarna släppte fram. Efter klockan 12.00 kom klass efter klass tågande / springande ut från skollokalerna och mottogs av anhörig och kompisar. Skolgården var full av människor och hur någon kunde hitta till sina anhöriga är förvånansvärt. På de nybakade studenterna hängdes blommor, blader, mjukisdjur mm. Därefter gick eleverna, som brukligt är, till Motala centrum. Nere vid hamnen väntade det ena lövade och utsmyckade ekipaget efter det andra. Ungdomarna hade skrivit texter på vagnarnas sidorna. Nytt för året var att man skulle ha en vagnvärd med på flaket, om något skulle hända ungdomarna. Denna vagnvärd stod i kontakt med traktorföraren och höll även koll på de dansande, sjungande, tjoande ungdomarna. Undertecknad hade fått förmånen att åka med i klass OP06B:s vagn som vagnvärd och dela studenternas glädje. Runt, runt på gatorna kördes ekipagen i kortege, och överallt i hela Motala centrum stod folk och vinkade och viftade till de glada firande ungdomarna. Många kanske drog sig till minnes sin egen studentexamen.

Fortsättning publicerad 20090626

Hjälpsamhet & vänskap

Vänskap och hjälpsamhet är knappast modeord i dag. Utom i Inner Wheel. Där är de till och med motto tillsammans med frasen internationell förståelse.
– Vi är viktiga i samhälllet, understryker Ann-Marie Hjelm och Marja lf i Inner Wheel i Motala.

Text och bild: LEIF LARSSON

Inner Wheel, IW, är en världsomspännande organisation med enbart kvinnor som medlemmar och arbetar med hjälpverksamhet på olika sätt. IW finns i över 100 länder och har omkring 100 000 medlemmar. Sverige är indelat i nio distrikt med totalt 8 500 medlemmar i 170 klubbar. Ann-Marie Hjelm och Marja Elf är två av cirka 50 medlemmar i IW i Motala. Ann Marie har varit med i elva år, Marja i fyra. Förutom sitt lokala engagemang är de distriktspresident respektive distriktssekreterare i Inner Wheel distrikt 241 med nio klubbar i Småland och Östergötland. Att hjälpa andra är en grundpelare i organisationen. IW samlar in pengar till olika behjärtansvärda ändamål. Det sker via insamlingsbössor, lotterier, medlemsavgifter och annat. Senaste halvårs-utdelningen från Sverige var rejäl.
– Vi gav 230 000 kronor till bekämpning av narkotika. Det har vi länge donerat pengar till och pengarna är öronmärkta till narkotikasökande hundar hos Tullverket, berättar Marja.
IW gav också 33 000 kronor till läkarbanken där en läkares resa till Afrika finansieras.
– Vi gav också 140 000 till flickors utbildning i Afrika. Framöver ska pengar skänkas till flickor i Bolivia, omvittnar Marja.

Fortsättning publicerad 20090619

Möte i Klockrike

En gång om året håller kommunfullmäktige i Motala sammanträde utanför fullmäktigesalen i Folkets hus. I år begav sig kommunpolitikerna till Klockrikegården i Klockrike i vackert försommarväder. På vägen dit fick de se kryptan i Älvestad kyrka och besöka företaget Älvestadtanken.

Vid ankomsten till Järnvägsparken i Klockrike mötttes fullmäktigeledamöterna av medlemmar i Klockrike byråd, en organisation som arbetar för bygdens utveckling. Byrådets Helena Janssson hälsade välkommen och berättade om rådets verksamhet. Järnvägsparken har iordningställts som en centralt belägen punkt i Klockrike samhälle och dess namn minner om den tid då tågen passerade byn på väg till eller från Maspelösa. Det gamla påfyllningsröret för vatten till ångloken har bevarats som ett litet minnesmärke. Vid parken finns en vacker skylt med texten ”Vägen till Klockrike”. Den har tillverkats av Roger Sköld och pryds av en bild av en luffare – en påminnelse om Harry Martinsons välkända roman om luffaren Bolle, ”Vägen till Klockrike”. En identisk skylt finns vid Luffardungen.
- Byrådet arbetar bland annat för bättre belysning och målning vid ”Klockrikekorset”, där det har hänt en del trafikolyckor, berättar Helena Jansson.
På hemsidan www.klockrike.se, som sköts av Kjell Alsetun, finns mycket information om bygden och vad som är på gång. Bland annat anordnas varje år en bymarknad.

Fortsättning publicerad 20090612

Nykyrka är barnvänligt

I Nykyrka, som ligger ungefär en mil norr om Motala, är det mycket barnvänligt att bo. Det finns två förskolor och en nästan ny skola. Bor man i Nykyrka har man den härliga naturen och skogen alldeles runt knuten. Länstidningens utsända besökte en av förskolorna, Klockarbacken, strax före påsk.

Text och bild: EVA CARLSSON

Förskolan Klockarbacken är belägen i ett stort rött hus mitt i Nykyrka by. En stor härlig trädgård omringar huset, där man har ett lugnt läge med en fantastisk utsikt. Inomhus är det “full rulle”. Det är barn i åldrarna 1 - 5 år som stojar runt i de ljusa rummen. Undertecknad blir “guidad” runt i lokalerna av Alice, Alma och Emma. De visar några rum och talar om vad de brukar göra där. Och det verkar vara en hel del! Denna dag är speciell. I dörren möts man av påskgummor och påskgubbar. Deras ansikten är fulla av prickar över näsan.
- Det är Tyfis, skrattar Jenny Bengtsson, föreståndare på Klockarbacken, med ansiktet fullt av extra-fräknar.
Bredvid sitter Lisbeth “Bettan” Sundqvist och målar prickar på Rasmus.
- Vi försöker alltid fira högtider och göra något speciellt för just det tillfället, fortsätter Jenny, medan hon rättar till ett huckle.
På väggen bredvid hänger en tavla med en massa kort på. Det är kort från olika aktiviteter som man gjort. På ett annat collage är alla barnen uppsatta med var sin bild. Det är 25 barn inskrivna på Klockarbacken. Fem utbildade förskollärare / barnskötare tar hand om barnen under dagtid. Klockarbacken drivs som ett föräldrakooperativ.

Fortsättning publicerad 20090605

Poeten Li Li fick pris

Harry Martinson-sällskapet bildades på Harry Martinsons födelsedag den 6 maj 1984. I år skulle han ha fyllt 105 år. Sällskapet hade nyligen sin årshögtid, kombinerad med 25- årsjubileum, i bygdegården i Klockrike - orten som blev rikskänd genom Martinsons bok ”Vägen till Klockrike”.

Text och bild: NISSE GRAAN

Vid högtiden delades ett nyinstiftat pris ut. Det blev den kinesiske poeten Li Li som fick bli den förste mottagaren. Han har bott i Sverige sedan 1986 och ägnar sig, utöver eget skrivande, åt översättningar mellan kinesiska och svenska. Priset ska delas ut vartannat år med en prissumma på 20 000 kronor. 25-årsjubiléet till ära var den första prisssumman 25 000 kronor. Man uppmärksammade också de medlemmar som var med vid bildandet av sällskapet. De fick var sin T-shirt med texten ”Välkommen till Klockrike” Dagen inleddes med en föreläsning av professor Martin Kylhammar, Linköpings universitet. Han gjorde en exposé över den litterära tiden då Harry Martinson var verksam. Han avtackades av sällskapet genom Jonny Karlsson, som överlämnade några böcker, med kommentaren till den sista:
- Harry Martinson blev skeppsredare, det visste du inte?
- Nej, det hade jag ingen aning om, svarade Kylhammmar.
- Det läser du om i den här boken, avslutade Jonny Karlsson.

Fortsättning publicerad 20090529

Stort projekt i Tjällmo

Tjällmos avbildade historia räddas till eftervärlden. Foton från förr sparas digitalt i ett nytt Leaderprojekt.
– Det finns massor av bilder från Tjällmo socken och vi har funderat länge på att göra detta. Det är hög tid, påpekar Gunilla Ström, Tjällmo, beläget några mil nordöst om Motala.

Text och bild: LEIF LARSSON

Tjällmo hembygdsförening är projektägare till projektet inom Leaderområde Gränslandet. Huvudansvaret finns hos Gunilla Ström, sekreterare, Conny Björn, styrelseledamot och Margareta Karlsson, ordförande, i föreningen. Aktionen kallas Rädda bilderna och det är många foton som ska bevaras. Föreningen förfogar över en hel del och den flitigt fotograferande tjällmobon Henry Persson bidrar med 30-40 album.
– Det är säkert tusentals bilder på människor, hus, situationer, berättar Gunilla.
Henry Persson har dessutom tagit fram svartvita kopior från glasplåtar som Hjalmar Johansson tog för decennier sedan. Han var hembygdsföreningens förste ordförande när den bildades 1931. Bilderna som tillvaratas i projektet härstammar från slutet av 1800-talet och framåt. Trots att glasplåtarna är av svunnen teknik så är kvaliteten utmärkt.
– Det är otrolig skärpa i dem, bedyrar Conny och tillägger:
– Det finns ett dataprogram där man kan överföra direkt från glasplåtar till digital form, men det har vi inte ännu.
Hembygdsföreningen nöjer sig inte med de bilder man har och känner till utan vill gärna ha mer. Misstanken är att det finns mängder i folks gömmor.

Fortsättning publicerad 20090522

Knallarna samlades

För 16:de året i rad vallfärdade människorna till Godegårds Marken den första maj. Solen flödade från klarblå himmel och det var ett lagom varmt vår-/försommarväder, vilket gjorde att det kom besökare i massor.

Text och bild: EVA CARLSSON

Utställarna hade ett evigt plockande med sina varor, så att det skulle se inbjudande ut. Glas putsades, tältdukar sträcktes, borddukar lades på och allt ordnades med vana händer. Tittade man noga så ställdes allt på ett visst vis. Jo, det måste nog vara en viss ordning för att få “flyt” på det hela. Det kom knallar från alla håll av vårt land. Man kunde hitta orter som Söderköping, Tived, Mariannelund, Sunne som knallarnas / utställarnas hemorter. Längst ifrån kom nog ändå de knallarna som kom från Kalix. Leo Hirverud och Tobias Nilsson blev lite oroliga att deras rökta foreller inte skulle räcka, när de fick höra att det brukar komma ca 25 000 besökare till marknaden. Denna dag slogs nog det antalet besökare med råge. Men som en utställare sa, det blir aldrig trångt, besökarna har gott om plats att röra sig på. Det är många “lokala” utställare också från trakten runt kring Godegård. Där kunde man se Toffelgrosssisten från Nykyrka, Illersjö potatis, Näsgårdens lammskinn m fl. Många visade också på hantverk, bl.a. Chandra Axelsson och Anita Hultberg som visade hur man knypplar.

Fortsättning publicerad 20090515

Årsmöte i Nykyrka

Östergötlands Länsförbund har som regel att “hälsa på” hos de olika föreningarna, som ingår i Riksförbundet Hem och Samhälle, när de har årsmöte. Denna soliga lördag i mitten av april var det föreningen i Västra Ny som hade den äran.

Text och foto: EVA CARLSSON

Ordföranden i Västra Ny, Siw Fransson, välkomnade de 42 damerna. Därefter lämnades ordet över till Carina Carlsson, förste vice ordförande i länsförbundet. Hon läste en dikt om våren, som passade väldigt bra. Ledamot Gunn Johansson höll en parentation över Ragnihild Gustafsson, Vadstena som avlidit under hösten. En tyst minut följde och därefter läste Anitha Lööv från V Ny husmodersförening, dikten “Tänd ett ljus”. Så följde årsmötesförhandlingar som klubbades igenom raskt, då inga oklarheter fanns. Fyllnadsval till ordförande gjordes och det valet föll på Carina Carlsson, Kisa. Till förste vice ordförande nyvaldes Gunn Johansson, Linköping och till andra vice ordförande omvaldes Kerstin Johansson, Norrköping. Nyval gjordes på följande: Elsie Roth, suppleant; Gunni Nilsson, konsumentkommmitté, övriga omvaldes. Valberedningen minskade med en ledamot till två, så det blir endast en sammankalllande, Siw Fransson, V Ny och en representant från Vadstena förening.

Fortsättning publicerad 20090508

Många ben att stå på

Att vara lantbrukare i dag ställer stora krav på mångsidighet. Familjen Säfström har en hel radda ben att stå på vid sidan om den egentliga verksamheten.

Text & Bild: BJÖRN STRIDBECK

Idag är grunden på Högby Går, som ligger mellan Motala och Borensberg, svinuppfödning med 420 suggor, som producerar 8500 smågrisar varje år. Gården är på totalt 216 hektar varav 140 hektar är skog och resten åkermark. Det som odlas på gården går direkt till svinuppfödningen.
- Men vi måste ändå köpa in en hel del som komplettering, säger Thomas Säfström.
För tio år sedan startade familjen Säfström en spa-anläggning som till en början bara vände sig till företag. Idag kan vem som helst besöka anläggningen. En badanläggning som är inspirerad av den turkiska varianten av badhus som kallas för Hamam.
- Vi vänder oss fortfarande till företag och grupper, men nu har vi även öppet för allmänheten, berättar Thomas Säfström.
Dessutom driver familjen Säfström en daglig verksamhet åt Motala kommun där man håller aktiviteter för ungdomar som behöver stöd och hjälp.

Fortsättning publicerad 20090430

Vackra servetter

Några av Västra Ny husmodersförenings/Hem och Samhälles medlemmar hade önskemål om att få lära sig vika servetter till finare dukning. Ett önskemål som infriades under aprilmötet.

Text och foto: EVA CARLSSON

Ordförande Siw Fransson välkomnade Britte Oliw-Karlsson från Skatbo’t och Anngreth Thörnström som kommit för att visa vilka skapelser man kan göra med en servett. Det går att använda både linneservett och en kraftigare pappersservett ex Deco design, för att resultatet ska bli bra. De 24 damerna i föreningen fick börja att vika “Festen” sedan följde fantasiegggande namn som Båten, Biskopsmössan, Franska liljan, Palmbladet, Näckros och Solfjädern i olika vikningar. Några svårare än den andra. Britte och Anngreth hade varit förutseende att trycka beskrivningar på, i vilka steg servetterna skulle vikas. De behövdes!

Fortsättning publicerad 20090424

Rovdjur i länet

Ett 100-tal jägare och andra intresserade samlades i slutet av mars på Brunneby Musteri, i närheten av Borensberg, för att få information om rovdjurens förekomst i vårt län. Motala jaktvårdskrets och Studiefrämjandet stod som arrangörer och de hade även bjudit in Olof Liberg från Grimsö forskningsstation samt Thomas Modin, rovdjursansvarig från Länsstyrelsen i Östergötland.

Text och foto: EVA CARLSSON

K-G Severin, sekreterare i Motala jaktvårdskrets, hälsade välkommen och lämnade över ordet till Olof Liberg. Han, om någon, känner till lodjurets förekomst och förehavande. Lodjurens främsta föda är rådjur, kunde Olle berätta. Ett lodjur som fångades vid Gränna och fick en sändare på sig tog 8 rådjur under perioden 5 mars till 14 april 2008. Det blir ett rådjur på cirka 5 dagar. Sändaren som Bauer, som lodjurshannen döptes till, angav positionerna två gånger varje dag. Av den mätningen kunde man konstatera att han hade ett kärnområde på 45 000 ha. Ibland gick han 3 mil på ett dygn. När Bauer tagit ett rådjur stannade han på platsen och åt upp rubb och stubb. Ibland kunde slagplatsen ligga helt nära ett bostadshus. Rådjuren är inte dumma, så de söker sig till villaträdgårdar för att få skydd. Men naturligtvis tar lodjuren även annat småvilt. Skogshöns, räv och bäver finns också på byteslistan. Det finns ca 1300 - 1500 lodjur i vårt land. Sedan 1994 har landets södra lodjursstam spridit sig åt syd öst. Från södra norrland till våra breddgrader. De har helt enkelt följt i rådjursstammens spår. Olle Liberg visade på kartor, hur väl loet följer rådjurets utbredning. Dessa beräkningar är baserade av inventering i spårsnö. Nu har det varit lite besvärligt under flera år att inventera lodjur på “det gamla vanliga” sättet, dvs i snön. Olle kunde dock meddela om en ny metod. Den består i att räkna spillningen och det är mycket efffektivt.

Fortsättning publicerad 20090417

Två till Fyra fyllde 30

För drygt 30 år sedan invigdes Folkets Hus i Motala och vid ungefär samma tidpunkt startade en eftermiddagsunderhållning för Daglediga, som det hette. Båda händelserna firades inför ett fullsatt Folkets Hus förra veckan. Det var till och med så att en av de första artisterna som gästade eftermiddagsunderhållningen, Bert-Åke Varg, var på plats igen.

Två till Fyra kallade man underhållningsserien och programledare var Ulf Holmertz. Till sin hjälp hade han Karl-Gösta Lundgren, Lars Lundquist, Örjan Hammarlund och Arne Gustavsson. De fyra sistnämnda fungerade som husband. Många artister hann passera revy innan serien lades ned och andra eftermiddagsunderhållare tog vid. Den allra första gästen i Två till Fyra var Bertil Boo, en sångcharmör som hade sina stora år på 30-40- och 50- talen. Programledaren Ulf Holmertz berättade att Bertil Boo var noga med att sjunga Violer till mor i den andra avdelningen, efter paus alltså, för att hans hit skulle fungera som dragplåster till just andra avdelningen. Andra rikskända artister som gästade Folkets Hus under Två till Fyraperioden var Harry Brandelius, Sickan Carlsson, Staffan Percy, Ebbe Jularbo, Lily Berglund med flera. Stafettpinnen lämnades av Ulf Holmertz till Jörgen Flordin som skötte underhållningen i flera år innan Violet och Torvald Jangvik tog över. De senare döpte om programmet till Känn er som hemma och satsade mera på lokalartister vilket slog väl ut.

Fortsättning publicerad 20090409

Motala Expo - en succé

Motala Expo 2009 blev en stor succé! Det tycks de flesta inblandade vara överens om – såväl arrangörerna som utställare och besökare. Många Motalabor kom för att vandra runt på mässan och få veta mer om vad traktens företagare sysslar med.

Det var andra året i följd som Motala kommun med samarbetspartners arrangerade en företagsmässa. Förra årets premiär i sporthallen gav mersmak. I år hade evenemanget flyttats till den nybyggda idrottshallen vid Carlsund utbildningscentrum, Team Sportia-hallen, och det var en flytt som verkade uppskattas av alla. Dels var många intresserade av att se hallen inifrån, dels fick alla utställare plats i en och samma lokal. Dessutom är det en fräsch byggnad. Motala kommun har under många år legat långt ner på rankinglistorna, när Svenskt Näringsliv och andra organisationer har betygsatt företagsklimatet. Kommunledningen arbetar därför hårt med att förbättra klimatet för näringslivet i kommunen. Ett av flera konkreta exempel på sådana åtgärder är Motala Expo, som tillkom 2008 på förslag av företagaren Bengt Samuelsson, som driver konferens- och upplevelseanläggningen Torpa gård strax utanför Motala. Det var också Bengt Samuelsson som förrättade invigningen av Motala Expo 2009 tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Eva Isaksson Ribers (M). Förra året deltog 80 företag i mässan – i år hade antalet ökat till 107 och det fanns ändå en kölista med företag som inte kunde beredas plats. Länstidningen Östergötland var en av utställarna, tillsammans med företag ur snart sagt alla branscher: verkstadsindustri, IT, tryckeriverksamhet, detaljhandel, försäkringsverksamhet, skönhets- och friskvård och underhållning för att nämna några exempel.

Fortsättning publicerad 20090403

Brinnande eldsjäl

Det finns många människor både barn och vuxna, som av olika anledningar hamnat på sned i samhället och känner ett viss utanförskap. Det kan bero på droger i olika former eller alkohol. Att själv ta sig ur sitt missbruk och få fast mark under fötterna kan vara mycket svårt. När det gäller föräldrarnas stöd kan det vara svårt om dom inte märker eller inser problemen och för de vuxna missbrukarna drar ofta den gamla bekantskapskretsen sig undan.

Text & Bild: BJÖRN STRIDBECK

En person som brinner för att hjälpa andra är Björn Cederström som startade Maria Hjälpen i Sverige ur den katolska församlingen i Vadstena. Ett konstituerande möte hölls den 9 november 2008 i Vadstena då en styrelse valdes och man drog upp riktlinjerna för verksamheten. Man fastslog även stadgar och den värdegrund som man skall arbeta efter. Organisationen har som sin förebild Guds Moder Maria och man vill med henne som förebild sträva efter ett odelat engagemang för att hjälpa människor i all slags nöd. Björn berättar att en ny organisation håller på att ta sin form inom Maria Hjälpen och det handlar om en föräldra- och anhörigförening mot narkotika och alkohol och dess spridning i vårt samhälle och då i Motala, Mjölby, Skänninge samt övriga Östergötland med omnejd. Syftet är att informera om dess verkningar och hjälpa och stödja personer, inte minst de utsatta, både föräldrar och anhöriga. Även de som använder narkotiska preparat och har blivit så beroende att dom inte kommer ur sitt missbruk på egen hand. Hjälp och stöd finns att få, även utbildning för dom som vill veta mer om vad som händer i samhället idag.

Fortsättning publicerad 20090327

Stefan skulpterar

Det finns ganska många motorsågsskulptörer i Sverige, runt 150 – 200 stycken därav runt 10 stycken som är mer eller mindre professionella och åker runt på mässor och tävlingar för att visa sina kunskaper. I Östergötland finns fyra stycken, vi besökte en av dem Stefan Karlsson som bor mitt emellan Tjälmo och Godegård.

Text & Bild: BJÖRN STRIDBECK

Där i skogsbygderna bor Stefan med hustru Emelie och två små killar Henrik och Rickard samt tre Berner Sennertikar. Huset man bor i är en gammal släktgård där Stefan vuxit upp och där han har god plats i en intilliggande lada, att skulptera sina alster, främst från den nordiska djurvärlden. Stefan har en fantasisk blick för det han gör och kan direkt se möjligheterna i en stubbe ”där är en räv, eller en hare” säger han och har redan klart för sig vad en träbit kan utvecklas till. Stefan arbetar bara med sina motorsågar och inte som en del andra motorsågsskulptörer med olika verktyg, såsom knivar och liknande.
Vid vårt besök fick vi en demonstration i hur Stefan arbetar. Från en stubbe som blivit fälld av stormen Gudrun ska Stefan skulptera en fälthare och han går till verket med en stark koncentration och börjar direkt med huvudet. Hans sinne för proportioner och perspektiv märks direkt. Att Stefan dessutom är en god tecknare underlättar hans syn på perspektiv och proportioner. Fältharen skall tillsammans med en grävling och en räv levereras till Naturrum i Västervik, djuren är sponsrade av Skogsvårdsstyrelsen och skall finnas på plats i mitten av mars.

Fortsättning publicerad 20090320

Må bra med kropp och själ i balans

Visst vill vi alla må bra, och det gör vi väl mestadels, men ibland måste man kanske få lite hjälp på traven. V.Ny husmodersförening inbjöd till en kväll där man fick tips om hur man kan göra
för att må bra.

Text och bild: EVA CARLSSON

Man hade speciellt bjudit in Annette Axén-Ekberg rörelseinstruktör från Korpen, Eva Saleteg stresscoach och mental tränare från Mind & Body samt Gunilla Höög beroendeterapeut
och kostrådgivare från Ny Livsstil.

Övningar med boll
Annette Axén-Ekberg hade med sig två jättestora bollar, sk fitnessbollar. Med en av dem visade hon hur man kan göra olika rörelser och på så sätt öva upp balans och bålstabilitet.
Några av de församlade damerna fick prova på att göra rörelser på den andra. Det som såg enkelt ut för Annette, visade sig vara lite svårare än man trott. Men med lite träning så! Annette
informerade även om några av de olika träningspassen som drivs av Korpen och vad t.ex Pilates, box, cycle betyder. Pilates är stabilitetsträning, koordination, styrka och balans som baseras på andningsteknik och koncentration. Box är boxningsträning där man övar upp
snabbhet, styrka, smidighet och uthållighet. Till sist Cycle som på svenska blir cykel och är precis som det låter, cykelpass i olika tempon. Om man styrketränar så ger det samma effekt för både ung som gammal. Så det är inte för sent att börja träna, trots att man kommit till åren.

Fortsättning publicerad 20090313

Seglar vidare

Var det egentligen någon som på allvar trodde att Claes-Göran Österlund slagit sig ner som boskapssskötande pensionär på Kvarns Herrgård i Borensberg efter att han klivit ur styrhyttten för Göta Kanal och blivit pensionär för ett knappt år sedan?

Text: ALEX SVENSSON
Arkivbild: LEIF LARSSON

Nej, den reslige mannen i guldtränsad Baltzar von Platen- uniform har seglat vidare ur Göta Kanal och kastat ankar i Stockholms skärgård, där han ger utlopp för sin okuvliga optimism och framtidstro. Senast hände detta för ett par dagar sedan på ett seminarium i samband med båtmässan i Älvsjö med den uppmuntrande rubriken ”Det våras för båtlivet”.
– Finanskrisen kan bli en kick för all turism i Sverige och inte minst för skärgården, sammanfattade han sitt budskap.
Sedan omkring ett och ett halvt år tillbaka är Österlund styrelseordförande för organisationen Visit Skärgården med uppgift att försöka samla kommuner och företag i Stockholms skärgård till gemensamma krafttag för att utveckla besöksnäringen. Målsättningen är förvilllande lik den som Claes-Göran Österlund hade som ledstjärna för sitt arbete som kanaldirektör, något som han själv håller med om när vi når honom på mobiltelefonen för en pratstund om livet som pensionär.
– Hittills har Visit Skärgården samlat 173 medlemmar och 9 kommuner i Stockholms skärgård och om några år kan det mycket väl hända att mellan 250 och 300 företag samarbetar för att utveckla skärgårdsturismen.
Verksamheten sträcker sig över området mellan Öregrund/ Östhammar och Landsort.
– Från Östergötlands skärgård har vi fått förfrågningar om samarbete, men det kan inte bli aktuellt förrrän om några år när vi stabiliserat oss och vuxit färdigt på hemmaplan.
Trots alla tunga styrelseuppdrag får Claes-Göran Österlund ganska gott om tid för att pyssla med sina Highland Cattlekor och får på Kvarns Herrgård.

Fortsättning publicerad 20090306

Nymodighet på nätet

Från och med 10 februari kan motalabor via nätet fråga ledande politiker och få svar inom fem dagar. Frågepanelen kallas det hela.
– Vi får redan mycket frågor via mejl men fördelen med det här är att alla kan se frågorna och svaren. De lagras på kommunens hemsida, förtäljer Kjell Fransson gruppledare för folkpartiet i Motala.

Text och bild: LEIF LARSSON

Det är på internet-hemsidan www.motala.se man går in. Sedan klickar man på länken Ställ frågor till dina politiker för att komma vidare. Frågorna som ställs ska vara av politisk art.
– Det har redan kommit några frågor. Jag har inte fått någon men ordföranden i kommunstyrelsen och nämndordföranden har fått ett antal, berättar Kjell Fransson.
En titt på hemsidan upplyser om att det hittills kommit in frågor om bland annat Varamon, klotter, Skepparpinan och utbildningar. Den fråga man har kan ställas till två politiker.
– Då kan man skicka till exempelvis en i majoriteten och en i oppositionen och se om man får samma svar, säger Kjell Fransson.
Politikerna lovar att svara inom fem arbetsdagar om inte sjukdom eller annat kommer i vägen.
Meningen med Frågepanelen är att öka dialogen mellan förtroendevalda och medborgare. Kjell Fransson tror på mer nytta med det nya. Politikerna kan exempelvis via frågorna få in tips som de kan använda i sitt jobb. Även medborgaren kan gagnas av kontakten.

Fortsättning publicerad 20090227

Axéns bygger ut

Axéns lanthandel är en populär livsmedelsbutik i Nykyrka, den lilla orten norr om Motala. Trots att affärens upptagningsområde inte är så stort lockas många kunder. Det är självklart att handla på Axéns om man bor på landsbygden kring Nykyrka.

Text & bild: HANNA DOCKSON

– Vi kände oss trångbodda och vi stod i valet och kvalet att bygga en bensinmack och satsa på butiken. Vi fick inte ha kvar bensinmacken om den låg för nära husen. I dag används den inte, och ska grävas upp. Vi satte butiken i första hand och nu bygger vi om, säger Pernilla Axén.
Pernilla och hennes bror övertog butiken när föräldrarna gick i pension 1993.
– Vi har alltid fungerat väldigt bra ihop som syskon och var väldigt lugna som små. Det fungerar bra att jobba med brorsan i butiken, men många blir förvånade när de får veta att jag är chef, säger Pernilla.
Axéns var länge en liten, trång affär. Brist på utbud av varor har det aldrig varit, men nu tycker personalen det ska bli skönt med ombyggnad.
– Vi ska utöka lanthandeln med 120 kvadratmeter och breddar troligen vårt sortiment. Varorna kommer också att synas bättre. Det ska vara färdigt fram i vår. Jag tror på Axéns framtid, säger Pernilla.
Dagens lanthandlar är inte bara affärer utan måste även erbjuda sina kunder banktjänster och apoteksvaror.
– Förändringens vind blåser i Nykyrka. Många gamla säljer sina hus och unga familjer flyttar in. Vi märker att vi får fler unga kunder, men vi är noga med att måna om de äldre. Det ska finnas hemkörning om det finns behov av det. Men vi har väldigt få körningar, och det minskar. De äldre flyttar in till stan, säger Pernilla.

Fortsättning publicerad 20090220

Energisk ordförande

I Klockrike drivs det företag så det står härliga till. Omkring 70 företagare bor på den lilla orten vars församling hyser cirka 650 invånare.
– Det är som ett litet Gnosjö med allt från städbolag till tandläkare, säger Annika Nord, ordförande i den ett år gamla ideella föreningen Företagare i Klockrike.

Text och bild: LEIF LARSSON

I småländska Gnosjö har den välkända Gnosjöandan vuxit fram. Den står för driftigt småföretagande. Samma kan sägas om östgötska Klockrike, ett par mil öster om Motala. Och framåtandan bara tilltar. Nu har ett företagsnätverk sett dagens ljus. Initiativtagare är Annika Nord som också blev Årets Klockrikebo 2008 och utsetts till ambassadör för Motala kommun.
Annika och Kjell Alsetun, en annan drivande kraft i Klockrike, hade funderingar om och diskuterade ett företagsnätverk. Och efter att Annika fått i gång sitt nya företag hösten 2007 var det dags att göra slag i saken. Nätverket föddes i början på 2008.
– Jag tror att det aldrig funnits ett sådant här. Jag var med i ett i Motala och det var suveränt. Det ger en kick att träffa nytt folk, få nya kontakter. Så varför inte starta ett nätverk i Klockrike, ger hon som förklaring till tillblivelsen.
Under det första året träfffades företagarna en gång i månaden. Uppslutningen var stor i början men har sedan minskat. Kommande år tas därför nya grepp för att åter öka intresset.
– Vi ska ha fyra större inspirationsmöten under året. Man kan bjuda in till sitt företag och berätta om verksamheten, fika och umgås. Inga specifika punkter utan ledigare former, förtäljer Annika.
I dag har nätverket 15 medlemmar. Danskonsult, fotograf, jordbrukare, tryckeri/notförsäljare, datafirma, friskvård, elektriker, textilföretag och frisör ingår i den rikliga mixen.
– Det är en fördel med bredd i nätverket. Flera olika företag ger många infallsvinklar. På ett möte berättade en person om ett dyrt köp av material för 5 000 kronor. Då berättade en bonde att han köpt en del till tröskan som kostade 120 000. Man får perspektiv på saker och det är intressant att se vad andra fajtas med. Vi lever i olika världar trots att alla är företagare.

Fortsättning publicerad 20090213

Projekt för de unga

I tre år håller det på och det satsas 20 miljoner kronor. Totalt 600 personer uppdelat på grupper om 50 deltar. Projektet Ung Möjlighet hjälper unga människor i Motala kommun att komma ut ur arbetslöshet och in i arbete, praktik eller utbildning.
– Vår uppgift är att vägleda och stimulera ungdomarna, säger projektledaren Olivera Isak.

Text och bild: LEIF LARSSON

Projektet startade formellt i november 2008 och i januari i år var den första gruppen igång på allvar.
– Det är roligt att bygga upp en verksamhet, roligt att nå ungdomar, prata med dem, försöka ge dem vad de behöver. Vi tror på det här, bedyrar Olivera Isak.
EU-projektet har Arbetsförmedlingen, AF, som projektägare och medfinansiärer är Motala och Vadstena kommmun och Europeiska socialfonden, ESF-rådet. Deltagarna är upp till 24 år och de flesta är arbetssökande hos AF. Varje grupp deltar i tolv veckor på heltid. Massor av aktiviteter står på schemat. Grupparbete, enskilda insatser, hemuppgifter, det ges information och studievägledning, föreläsare kommer och studiebesök företas. Dessutom är deltagarna aktiva arbetssökare under projekttiden. Många av ingredienserna är de vanliga när arbetslöshet ska bekämpas. Ett inslag är annorlunda och sällsynt.
– Deltagarna ska ut och intervjua människor om deras yrken och yrkesroller. På så sätt får de mer klarhet i om just det yrket är nåt för dem, berättar Olivera Isak.
Fem handläggare leder arbetet, varav tre kommer från Arbetsförmedlingen och är på heltid. Kommunen bidrar med två på 25 procent. En inledande uppgift hos kvintetten är att identifiera behoven hos de unga deltagarna.
– Vi ska ta reda på deras egenskaper och kunnande. Sedan undersöka vad de vill och upplysa om hur de kan gå vidare. För en del är det inte alls klart vad de vill göra, vi ska berätta om olika möjligheter. Vissa har sin inriktning klar och kanske behöver bredda sig utbildningsmässigt. Vi ska försöka få deltagarna att se hela Sverige som sökområde och även informera om vilka yrken som är bra att rikta in sig på om man är arbetslös.

Fortsättning publicerad 20090206

Miljön är allas ansvar

På torsdagen hade Wahlstedts bil i Motala visning av Volkswagens nya biogasbil. Den kommer inte att finnas i Motala förrän om ca åtta veckor, men redan nu kan hugade spekulanter boka bilen som räknas bli ett verkligt tillskott till biogasbilarna.

Text & bild: BJÖRN STRIDBECK

De inbjudna var representanter för kommun, taxinäringen och övriga som använder bilar i tjänsten och även tänker på miljön. De som berättade, dels om bilen i det här fallet VW Passat var förutom vd för Wahlstedts bil i Motala och även en representant för VW personbilar i Norden, Sven Erik Olsson och Helena Engström från svensk Biogas, som informerade om tankutbyggnader som var planerade. Vi låter VD, Mauritz Wahlstedt ha första ordet.
”Under närmare 45 år har vi representerat varumärkena Volkswagen personbilar och Transporter, Audi, Scanialastbilar och bussar samt Skoda genom dotterbolaget Östgöta Bil AB. Vi är en fullserviceanläggning där du som kund kan vända dig till oss gällande nästan allt när det gäller ditt bilägande. Vi är totalt 45 personer på företaget som ska se till att våra produkter och tjänster motsvarar dina förväntningar. Nybils- och begagnatförsäljning, service och reparationer, reservdelar och tillbehör, finansiering avbetalning eller leasing, hyrbilar, rekonditionering”.

Fortsättning publicerad 20090130

Från trädgård till sjö

I kanten av Lillhamra i Motala kommun bor Bo Runfeldt. I många år var det trädgårdsintresset som fick stå i centrum och han odlade bland annat blommor och gurkor. Idag är han yrkesfiskare på heltid, och när vintern nalkas kan han ta sin första ledighet.

Text och bild: HANNA DOCKSON

– Jag var med och hjälpte en kille i Askersund i några år att fiska och fick ta över när han gick bort. Det får nämligen bara vara ett visst antal yrkesfiskare i länet och platserna kan bara sökas om någon avlider eller avsäger sig uppdraget, förklarar Bo Runfeldt.
Nu fiskar han främst kräftor och har 800 burar att vittja. Nätfiske är inte lika intressant.
– Jag har sökt dispens för att kunna leva på mitt fiske. När jag började fick inte allmänheten fiska kräftor och det var lite exklusivt. Jag minns att jag började med ett 100-tal burar och andra året ansökte om att ha 200 och det sista budet är 800. Det hinner jag med nöd ochnäppe med, säger Bo Runfeldt.
Det är inget problem att gå upp tidig morgon under de ljusa sommarnätterna.
– Vi sitter i månljuset och drar burar. När det är som bäst får vi några hundra kg. Kräftorna lägger vi i lådor och kör i land och sedan åker vi ut igen. Det är många kostnader. Det behövs 150 kg bete varje dag. Vi har prövat både mört, brax och lake. Min kompis hörde att det skulle gå bra med brysselkål, men det gick inget vidare. Vi kör stenhårt förutom när det blåser, förtäljer Bo Runfeldt.
Vad gör du med kräftorna?
– Jag ringer på fiskbilen som åker runt som ett mjölkbudmjölkbud gjorde förr i tiden. De lämnar av burar och sumpar och så byter vi, berättar Bo Runfeldt.

Fortsättning publicerad 20090123

Framtid Borensberg

I ett drygt halvår har Framtid Borensberg existerat. Som namnet anger strävar föreningen efter en prima morgonda på den 701 år gamla orten.
– Vi har en prioriteringslista och punkt ett är hamnområdet. Det finns två alternativ. Antingen bostäder eller ett aktivitetsområde för allmänheten, aviserar Yngve Folkesson, ordförande i föreningen.

Text och bild: LEIF LARSSON

Det var en toalettfråga som var upptakten till Borensbergs nya framtidsförening. I samband med att Yngve ansträngde sig för att skaffa en offentlig toalett till orten slog det honom. Motala kommun hade ingen given person eller organisation att fråga i Borensberg var den borde placeras. Efter ett stormöte i april bildades Framtid Borensberg. Sedan dess finns en kanal mellan kommunen och borensbergarna. Den nya föreningen har en ideell grund och är ett slags bygderåd.
– Det är första gången på 700 år som Borensberg har nåt liknande, påpekar Yngve.
Han valdes till ordförande och föreningen har stretat på väl. Man har en styrelse och åtta grupper med totalt cirka 50 personer som arbetar med olika frågor som rör orten.
– Grupperna behandlar och diskuterar förslag från ortsborna, sedan kommerärendet till styrelsen som skickar en skrivelse till kommunen. Vi har fått in massor av förslag och till kommunen tar vi med det som berör så många som möjligt i Borensberg, förklarar Yngve.

Fortsättning publicerad 20090116

Klurig glasyr

Hon har varit keramiker i över 20 år. Men en detalj i jobbet blir aldrig rutin.
– Att göra ny glasyr verkar aldrig bli lättare. Dreja kan jag sova och göra, formspråket har jag bra hum om men nya glasyrer är alltid jättesvårt, konstaterar Eva Strömberg, Medevi.

Text och bild: LEIF LARSSON

Inte märks det att just den delen av jobbet är besvärligt när man stiger in i Evas verkstad någon mil norr om Motala. Läckra glasyrer av olika sort fångar ögat. Hennes produkter är färgstarka, roliga, snygga och annorlunda. Eva har mycket att säga om sin kära glasyr.
– Att skapa en ny glasyr tar tre, fyra år. Man arbetar förstås inte med det hela tiden men det krävs många prover i ugnen. Och proverna bränns samtidigt med övrig produktion.
Ugnen bör förstås alltid vara full.
– Det tar två dagar att bränna så jag väntar otåligt på resultatet, säger Eva.
Det tar ofta tid innan en ny glasyr är exakt som Eva vill ha den. Det kan vara färg eller yta som hon vill förbättra.
– Fast ibland måste jag kompromissa och acceptera resultatet. Det kan också hända att en form blev ful men då kan en glasyr passa som inte var lämplig på en annan produkt. Man lär sig se vad som passar ihop, förklarar hon.
Det är många komponenter som ska stämma för att en glasyr ska bli perfekt. Hur man använder kemiska preparat och grundämnen påverkar utfallet. Så även ugnens temperatur.
– Då och då kollar jag glasyrrecept i böcker men det blir sällan som det står där. Om man doppar i glasyren i en sekund så blir det på ett sätt. Om man doppar i 1,2 sekunder så blir det på ett annat. Resultatet blir aldrig detsamma.

Fortsättning publicerad 20090109

Jul i Medevi

Det var hög klass på alla hantverk när Medevi intresseförening arrangerade julmarknad på Medevi Brunn. Trots det lite disiga och gråkalla vädret hade många människor sökt sig dit.

Text och bild: EVA CARLSSON

Ett sextiotal hantverkare hade dukat upp sina bord så det fanns mycket att välja på. Stora matsalen, Klockstapeln, Kyrkbyggningen, en av salongerna i Sociteten var fyllda av stickade vantar, sjalar , flätade korgar, marmelad, choklad, julekransar med eller utan belysning, tomtar och andra jultillbehör. Det var en fröjd att se alla dessa välgjorda alster. Här fanns julklappar till alla i familjen. Ute i Stora gången var det också några marknadsstånd, där flera skolklasser hade försäljning av varor, mest hembakat bröd. Klass 6 från Nykyrka skola försökte på detta vis få ihop pengar till en skolresa. Vid Apoteksbyggningen stod ett par hästar där man kunde få prova på att rida.

Fortsättning publicerad 20081219

Lucia kom till Nykyrka

Första måndagen i december var det stämningsfullt i Gamla småskolan i Nykyrka. Då fick nämligen V. Ny husmodersförening/ Hem och samhälle besök av Lucia och hennes följe.

Text och bild: EVA CARLSSON

Hela stora salen var full av förväntansfulla medlemmar och deras gäster. Så kom då Lucian Ellen Hellqvist med följe. Det var barn och ungdomar från Kyrkans barnoch ungdomsverksamhet som tränats av Ann Eloff. Församlingsassistent Gittan Staaf och Lisen Hellqvist såg till att allt flöt som det skulle. Lucian och tärnorna sjöng ett antal fina Lucia- och julsånger till ackompanjemang av kantor Malin Hellqvist på piano. Flera av sångerna sjöngs i stämmor.

Fortsättning publicerad 20081212

Rikskänd fiskare

Yrkesfiske är en livsstil, så när vintern kommer känns det lite tomt. Det tycker Jan Johansson som tillbringar all ledig tid ute på sjön.

Text och bild: HANNA DOCKSON

– Jag var intresserad av fiske redan när jag gick i skolan. Nu har jag fiskat i 35 år ute vid Lemunda, norr om Motala. Min höjdpunkt var nog 1975, när jag fångade den största rödingen någonsin i Vättern. Den dagen glömmer jag aldrig, jag var med överallt. De kom även från Expressen och Aftonbladet. Jag minns hur köksmästaren på Stadshotellet gravade fisken och talade om för mig efter ett par månader att den blev väldigt omtyckt, berättar Jan Johansson.
Rödingen smakar bättre ju större den är, men med tiden har både redskapen och tillgången på fisk förändrats.
– Fisken har minskat överlag och det är mycket förbud idag. Tyvärr kom förbudet tio år för sent. Jag och mina kollegor förutsåg att det här skulle hända, men det var ingen som lyssnade på oss. Nu är det svårt att återskapa balansen, menar Jan Johanssson.

Fortsättning publicerad 20081205

Årets auktion

Årets höjdpunkt i Klockaregården i Kristberg då Kyrkrotens syförening höll sin trationseliga auktion. Syföreningen har funnits i bortåt 100 år.

Text och bild: ULLA-BRITT LARSSON

Ordförande Margareta Säfström hälsade alla välkomna och tackade för alla gåvor som blivit skänkta. Därefter sjöng syföreningens egen kör ett par sånger till ackompanjemang av kantor Carolina Fröberg. Vikarierande kyrkoherde Eva Solid höll så en fin betraktelse och så var det dags för gott kaffe med hembakat bröd. Lottförsäljning pågick under kaffet och vinsterna drogs blandat med auktionen och där fanns många glada vinnare till fina vinster. Auktionist var sedan många år den alltid lika perfekta och duktiga Bengt Gunnarsson från Motala.

Fortsättning publicerad 20081128

"Vätterns fånge"

Motala Express är ett av vårt lands märkligaste passagerarfartyg, även kallat ”Vätterns fånge” då hon är för stor för att passera slussarna i Göta Kanal. Fartyget är ett K-klasssat, ytterst välbevarat flytande kulturarv. Hon representerar kulturhistoria som spänner över tre sekler och drivs alltjämt fram av den i original installerade ångmaskinen. När julen nalkas bjuder hon dig till bords för julbord.

– Motala Express har funnnits sedan 1895 och är i original. Den har blivit väl bevarad och miljön är sig lik. Den som åker på en tur måste absolut gå ner i maskinrummet och får där alltid en guidad tur, säger Marianne Trygg.
Det var hennes föräldrar som köpte båten 1962. Då hade den använts flitigt i trafik, men var slutkörd.
– Pappa som var ingenjör rustade upp båten på egen hand och fick den godkänd för trafik igen. Annars hade det kostat enorma summor att göra i ordning den. Den hade gått i Jönköping många år, men mina föräldrar flyttade upp den till Askersund. Jag och min bror tog över 1988 och det är mycket jobb, säger Marianne Trygg.
Arbetsuppgifterna tar aldrig slut och Marianne liknar det vid att äga ett hus, det finns alltid något att göra. Mariannes bror har kompetens att underhålla maskinen och det är en kompetens som inte går att köpa annars idag.
Det första julbordet serveras den 28 november. Vädret har betydelse för hur turerna läggs upp.
– När båten gick i Askersund så kom första isskiktet bara det var kallt några nätter. Här i Motala är vattnet inte lika känsligt för is och hittills har det inte hindrat oss att gå ut.

Fortsättning publicerad 20081121

Rytmisk damtrio

Novembers månadsmöte gick i spelglädjens tecken när V Ny husmodersförening / Hem och Samhälle träffades. Det var “Damtrio BUM” som gästade Gamla småskolan i Nykyrka.

Text och bild: EVA CARLSSON

Vilken glädje dessa tre damer från Borensberg spred. Det var Barbro Olofsson, Ulla Kalmelid och Margaretha Hagman. De sjöng och spelade så det stod härliga till. Däremellan spexade de med varandra. Den ena “slagdängan” efter varandra radades upp och husmödrarna sjöng glatt med i t.ex “Är du kär i mig ännu Klas-Göran”, “ Gulligullan”, “Svinsta skär”. Bara härliga låtar som fått några år på nacken , men som ALDRIG spelas på radion.
- Det är därför vi är så populära, för vi sjunger på svenska! sa någon ur trion.
Och populära är de verkligen, för de har fått börja tacka nej, för att orka med alla spelningar. De har hållit på i 5,5 år med att sjunga och spexa. Det är för det mesta hos föreningar av alla de slag. Margaretha spelar gitarr, Barbro gitarr och munspel, medan Ulla spelar munspel och håller takten med diverse prylar. Ett tvättbräda och en hårborste samt tamburin var en del av rekvisitan.

Fortsättning publicerad 20081114

En källa till njutning

Medevi Brunn förknippar många med sommaren – grötlunken i ljumma sommarkvällar, de tusentals besökarna som kommer till midsommarfirandet, brunnsteaterns muntra sommarföreställningar – men faktum är att Medevi Brunn har en hel del att erbjuda även när vinterns vindar viner om knutarna på de anrika byggnaderna – inte minst om man vill äta ett gott julbord i stämningsfylld miljö.

Text: BJÖRN STRIDBECK

Medevis historia som kurort tog sin början den 25 juli 1678, när läkaren Urban Hjärne för första gångne analyserade vattnet, som sprang fram ur Medevi källa, och fann att det var hälsobringande. Hjärne var där på inbjudan av markägaren Gustaf Soop och i och med Hjärnes rön, började kurortsverksamheten byggas upp.
Medevi Brunn blev en egen liten värld, där man till och med hade egna domstolsförhandlingar. Brunnen blev under frihetstiden på 1700- talet också ett maktcentrum, där adeln samlades för att dricka brunn och spinna politiska intriger. Hela tiden fanns där dock också vanligt folk, som sökte bot mot allehanda krämpor, från liktornar till blindhet.
Numera är den behandlande verksamheten ett minne blott – ett museum har inrättats, för att sprida kunskap om den sjukvård som tidigare bjöds – men inte desto mindre kommer många fortfarande till Medevi Brunn för att må bra. Sommartid kan man njuta av lugnet och skönheten i de vackra miljöerna eller ta del av de olika kulturaktiviteter och den goda mat som finns att avnjuta. Vintertid är som sagt julbordet en källa till njutning.

Fortsättning publicerad 20081107

Världens bästa knöl

Vinprovning har man kanske hört talas om men potatisprovning? Detta kunde man få uppleva när V. Ny-Godegård- Motala hushållsnämnd inbjöd till V. Ny församlingshem i mitten av oktober.

Text och bild: EVA CARLSSON

Ordförande Kristina Andersson hälsade ett femtiotal deltagare välkomna och särskilt välkommen var ”potatisambassadör” Kari Pettersson från Bjälbo, Skänninge. Hon om någon kan berätta och svara på frågor om potatis. Kristina Andersson kommmer från en familj som odlat potatis för avsalu i många år. I sin barndom, berättade hon, fanns det potatisstukor. Det var cirka en meter höga och sju – åtta meter långa potatishögar som täcktes med halm och jord i flera lager. Några ur publiken kunde bidra med mera fakta, så man fick en bra bild av hur de fungerade på den tiden. Inte alls förlegad berättade Kari Petttersson, för i Blekinge, Skåne och Danmark används fortfarande den förvaringsmodelllen. Här på våra breddgrader har vi mörka potatislager med optimal fuktighet och temperatur.
FN har utsett år 2008 till potatisens år världen över och det anordnas träffar överallt med tema potatis. Då jordens befolkning ökar snabbt och mängden livsmedel snart inte räcker till, har FN gjort en undersökning. Vilket av livsmedlen vete, majs, ris och potatis ger mest kilo mat, för att man ska bli mätt, i förhållande till förbrukad vattenmängd? Där vann potatisen och därför har FN valt att ”göra reklam” för just potatisen.

Fortsättning publicerad 20081031

Förbättrad mat

Norra skolan i Motala arbetar hårt för att förbättra matens innehåll. De tycker att det är en självklarhet att maten ska vara mer ekologisk.
– Ekologisk mat är en viktig del i vår livsstil och vi måste ändra vårt tänkande. Våra barn är ändå grunden och vår framtid, säger Monica Karlsson.

Text och bild: HANNA DOCKSON

Kostenheten har bestämt att det varje vecka ska finnas ekologiska soppor som alternativ. Det kan vara exempelvis broccolisoppa, blomkål och sopporna tillagas alltid i skolan. Tyvärr kan inte alla ingredienserna vara ekologiska, eftersom de ekologiska varorna än så länge är ganska begränsade.
– Vi gör alltid en stor salladsbuffé, men tyvärr är vi inte framme så att vi kan få tag i ekologiska varor med rimliga priser. Därför måste vi ibland hålla igen när vi köper ekologiska varor och välja med omsorg. Vi minskar medvetet andelen kött i våra matträtter för att komma ner i pris och kunna välja större ekologisk sortiment, säger Monica Karlsson.
Skolköken har förbeställningar på tre veckor och måste planera lång tid i förväg.
– Vi har med oss det ekologiska varje dag och när vi ringer och beställer frågar vi alltid efter de ekologiska produkterna. Jag hoppas att utbudet blir större i framtiden, säger Monica Karlsson.
Allting som finns i salladsbuffén är säsongsanpassat och det är mycket grönsaker.
– Barnen har lite svårt för grönsaker, men då gäller det att komponera för ögonen. Om grönsakerna är vackra så bryr sig inte barnen om att det är nyttigt utan smakar. Det är mycket rödkål, bönor och olika typer av linser som vi smaksätter med variation, säger Monica Karlsson.

Fortsättning publicerad 20081024

Ekologisk skolmat

Motala kommun kommer troligtvis inte att nå målet, men har kommit en bra bit på väg. Åtminstone när det gäller vilja och engagemang.

Text och bild: HANNA DOCKSON

– Jag tycker det är viktigt att kunna erbjuda ekologisk mat. Kostenheten avgör vilken mat som finns i skola, äldreomsorg och på lasarettet. Idag arbetar vi medvetet, tack vare att vår nämndordförande Katharina Engström är miljöpartist och mycket intresserad av ekologiska varor. Hon har utöver sitt intresse även fått flera skrivelser och förfrågningar om mer ekologisk mat i skolorna. Det säger Margaretha af Trolle, kostchef i Motala kommun. Det kan trots engagemang vara svårt att öka mängden ekologisk mat, eftersom priserna påverkar.

Fortsättning publicerad 20081017