• Startsidan
• Artiklar
• Gårdar till salu
• Privatannonser
• Företagsannonser
• Om Länstidningen
• Kalender
• Forum
• Kontakta oss

• Boxholm
• Finspång
• Kinda
• Linköping
• Mjölby
• Motala
• Norrköping
• Söderköping
• Vadstena
• Valdemarsvik
• Ydre
• Åtvidaberg
• Ödeshög

 

Länstidningen i Finspång

Finspångs kommuns webbplats
Om Finspång på Wikipedias webbplats
Om Finspångs kommun på Wikipedias webbplats
Finspångs AIK:s webbplats
Turism i Finspång
Pålsboda - Finspång järnväg
Reijmyre glasbruks webbplats

Välkommen till Länstidningens sida med material om Finspångs kommun. Här finner du en del av de artiklar som vi publicerar om Finspång.

Ulla Heller flyttade hela huset

Här byggs det det långt ifrån nytt. 1700-talshuset har börjat ta form efter resan från Alingsås till Bremyra. Än återstår dock som synes mycket arbete. I bakgrunden syns sjön Hunn.

Ulla Heller är en kvinna, som inte gör som alla andra. När man hunnit med så mycket i sitt liv, är det många som vill ta det lugn och varva ner. Ulla däremot ville ha nya utmaningar. Hon sålde
sin antikhandel i Gamla stan i Stockholm, avyttrade sin fastighet, också den i Gamla stan, och köpte en herrgård i Boxholm 2006.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Ingemarstorp var som en dröm för Ulla. Här skulle hon bedriva bed & breakfast. Med all sin energi rustade hon det vackra 1700-talshuset. Men efter bara tre år sålde Ulla hela fastigheten. Livet är inte enkelt och för Ulla blev det som att åka berg- och dalbana. Tragedier och besvikelser gjorde att hon inte orkade stanna kvar på Ingemarstorp. Ulla hade bestämt sig för något nytt i sitt liv. Ett ställe att bo och arbeta på, som låg inom en radie på ca 15 mil från Stockholm.

Fortsättning publicerad 20100903

Sensommarjazz i kyrkan

Hans Andersson och Magnus Lorentz Ekelund i samspråk om kvällens konsert.

Den gamla 1100-talskyrkan Sankta Maria är fylld av väntansfulla åhörare. Den annars så
kyliga kyrkan har kvar värmen från sommarens soliga dagar. På de smala, raka, hårda, obekväma bänkarna försöker åhörarna att hitta bästa sittposition.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

I väntan på kvällens ”Musik vid helgsmål”, tittar många upp i kyrkans välvda tak, på de vackra takmålningarna från 1400-talet. I taket finns många av bibelns berättelser illustrerade av den så kallade Risingemålaren. Målningar som det fortfarande efter 600 år går att studera och analysera. Prästkandidat Magdalena Johansson kommer in i koret och hälsar besökarna välkomna och presenterar kvällens musiker bestående av Nisse Sandström på tenorsax, Jerker Hårdänge, gitarr och Marcus Eriksson på bas. Applåder bryter ut och det märks att Nisse
Sandström med musiker är populära. Det ligger en förväntan i luften.

Fortsättning publicerad 20100827

Parkvisning lockade trots regn

Intresserade åhörare samlades trots regnet för att uppleva Stjärnviks parkmiljö. Trädgårdskonsulten Henrik Morin lotsade besökarna runt i flera guidade turer.

Molnen hängde regntunga över himlen och en och annan regndroppe letade sig ner till marken. Luften var mättad av fukt och det kändes inte gästvänligt ute i naturen. Mellan 500- och 600 människor trotsade vädret och åkte till Stjärnviks säteri, för att få vara med om parkvisningen. Något som ingen ångrade. Detta var ett arrangemang i trädgårdsfrossan ”Tusen trädgårdar”, som initierats av Riksförbundet Svensk Trädgård och Gunnel Carlssons Trädgårds riket.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Gunvor Edberg och Björn Andersson, ägare av Stjärnviks säteri, öppnade portarna och bjöd in till en sevärd dag i parken. Det är inte en park med stora överdådiga rabatter och krattade grusgångar. Kännetecknande är de stora rena gräsytorna och de fantastiska träden, som har växt där i flera hundra år. Rododendron och rosor finns i kvarter. Två lusthus och ett trädgårdstempel förhöjer den pastorala känslan. Utsikten mot den återskapade vadet, ger en känsla av stillhet och harmoni. – Vi räknade med att det kanske skulle komma 100 personer och så kom det mer än fem gånger så många, berättade Gunvor.

Fortsättning publicerad 20100820

Bakluckeloppis i Vibjörnsparken

Maria Bark har handlat så mycket så hon vet inte hur det ska få plats i bilen.

Torsdagseftermiddagarna i Finspång har fått ett nytt inslag. Det har blivit något av en folkfest när bakluckeloppisen drar in i Vibjörnsparken. Under några timmar fylls parken med bilar och människor. Det är många prylar som byter ägare. Säljarna är glada för att bli av med överflödiga saker och köparna är glada för de tror sig ha gjort fynd.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Mannen bakom denna folkfest är Finspångsbon Jan Johansson. När vännerna Angela och Håkan Helgesson tog över serveringen på Klippestorpsgården, som ligger i Vibjörnsparken, tyckte Jan att det skulle ordnas allsångskvällar. Han var litet sent ute för att lyckas med det i sommar. Något ville denne nöjesfixare att det skulle hända. Loppisidén föddes och kommunen
gav klartecken. Tolv torsdagseftermiddagar är inplanerade och fyra av dem är redan genomförda.

Fortsättning publicerad 20100813

Intressant fältvandring på Vagelö

Elisabeth Åsén och Bitte Ulván, kvällens värdinna, grillar. Det blev en kväll där social gemenskap kombinerades med förmedling av kunskap inom jordbruksområdet.

Finspånga läns hushållningsgille hade i år förlagt sin årliga fältvandring till Vagelö, med Bitte Ulván och Tore Yderfors som värdpar. I den varma sommarkvällen kom det ca 35 besökare, som hade anknytning till jordbruk, och lyssnade intresserat till kvällens sakkunniga Madeleine Arnqvist, hushållningssällskapet, och Svante Pettersson, Freja Husdjur.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Tore gav litet fakta om gården Vagelö, som ägs av Sonstorps bruk, men som han arrenderat sedan 1981. Jordbruket har mjölkproduktion med en låglandsbesättning bestående av 24 mjölkkor plus rekrytering. Medelavkastningen under de senaste 10 åren ligger på 12 000 kg mjölk. Som litet kuriosa kan sägas att besättningen härstammar från Tores morfars gård i Halland. Tores föräldrar, Karin och Åke Yderfors, fick 1949 en mindre besättning i lysningspresent, när de startade sitt jordbruk i Skärvinge. I dag kan Tore se härstamningen på sina kor från morfars tid i Kristineberg och föräldrarnas gård Skärvinge. Även kor kan ha en intressant släkthistoria. Gårdens areal är ca 60 hektar plus ytterligare några mindre arrenden. Naturbete och även bete på åkermark krävs för att klara besättningen under betessäsongen.

Fortsättning publicerad 20100806

Gemenskap på Bönergården

Avslappnad publik på Bönergården.

Vid sjön Bönnerns strand ligger Bönergården. En sommargård som drivs av en stiftelse bestående av Baptistkyrkan, Missionskyrkan och Pingstkyrkan i Finspång. Stiftelsens huvuduppgift är att främja vård och fostran av barn och ungdomar och bereda dem gemenskap, vila och rekreation i kristen anda vid sommarhemmet.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Detta år har cirka 80 barn mellan 7 och 11 år träffas på förmiddagarna under två veckor för bad, lek och andra aktiviteter. Ett bra alternativ, att få en egen aktivitet för barn, när mamma och pappa kanske inte har möjlighet att resa på semester. En helg i augusti anordnas för andra året ”12 Hours Festival” med ett stort musikutbud och beachvolleyturnering. En drogfri festival för ungdomar. Både ung och gammal kan tillbringa sommardagar på Bönergården med bad, volleyboll, fotboll, boulé eller bara vara. Det finns gott om grönytor att breda ut sig på, grillplatser, kiosk och café. Onsdagskvällar under juni till augusti är det musikcafé med våffelförsäljning. Programmen varierar med egna förmågor från orten, men även inbjudna sångare och musikgrupper uppträder. Dessa kvällar ger möjlighet att både unga och gamla skall träffas.

Fortsättning publicerad 20100723

Rekvisitören sadlade om

Sandra Wallmokrans vid sin butik i det vackra Djuckerö.

Wallmokrans, bara ordet låter som en sommardröm. Rågfält, med blommande röda vallmon, som binds samman med de vackra gula axen till en krans. Litet av detta upplever man när man kommer till butiken, som Sandra Wallmokrans driver i Djukerö, Ljusfallshammar.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Sandra Wallmokrans är Ljusfallshammarbon som vänt åter till hembygden och startat ett företag. Efter att under 5 år drivit egen butik, med egendesignade kläder ”Daughters of Sweden”, i Goa i Indien, bestämde sig Sandra för att göra något på hemmaplan. Som utbildad dekoratör, florist och scenograf fanns det goda möjligheter att finna en nisch för sin verksamhet. Dessutom hade hon länge haft en dröm att få öppna en butik på mamma Britts föräldragård. Där fanns det ladugård, loge, stall och hönshus, som stod tomma. Med hjälp av pappa Leif gjordes hönshuset i ordning till en charmig butikslokal. De grova vitmålade väggarna och det låga taket ger en stor mysfaktor. Besökare känner hur det trivsamma strömmar mot dem. Sandra själv är en mycket blygsam person, men hon vet vad hon vill. Företaget består inte bara av butiken i Djukerö utan en stor del är de vecko prenumerationer som hon utför åt företag.

Fortsättning publicerad 20100716

Trevligt utflyktsmål i Regna

Leena Kangas är en aktiv hantverkare i Hönshuset.

Mitt emot Regna kyrka ligger Hönshuset med Titthålet. Det lilla huset, som tidigare härbärgerade ålderdomshemmets hönor, är inte något hus för höns längre, utan en plats där lokala konsthantverkare säljer sina alster.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Vanligt vis kan man även köpa sprättägg där. Men när Länstidningen var på besök, berättade Leena Kangas, att båda äggleverantörerna hade råkat ut för sabotage. Mickel räv hade hälsat på och dödat hönorna hos båda äggproducenterna. Tråkigt att räven inte kan nöja sig med en höna. Leena Kangas, Regnabo sedan två år, sköter försäljningen vid vårt besök. Ulliga lammskin, tovade smultron, keramikskålar, näverslöjd, svepaskar, väskor mm samsas på hyllorna i den lilla lokalen. Leena själv har sytt vetekuddar, som värms i mikron och sedan ger en skön värme åt ryggar och axlar. Leena flyttade från Stockholm och den dagliga stressen till Regna med sitt lugn. Jag undrar om det inte blir litet ensamt och tyst, med tanke på kontrasterna.
– Nej, jag har inte ångrat mig en enda dag på de två år jag bott här, säger hon.

Fortsättning publicerad 20100709

Envis kvinna Årets Regnabo

Karolina och Chris Duraffour, ungdomar från Regna, som underhöll med visor.

Hembygdsföreningen i Regna ville uppmärksamma någon som gjort något positivt utöver det vanliga för bygden. För första gången utsåg man därför Årets Regnabo vid hembygdsfesten.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Det fanns tre nominerade kvinnor. Eva Hagström Öberg, Bygderådets engagerade ordförande, Ingegerd Folkestad, trogen medlem i hembygdsföreningen, som lagt ner många timmar på att
katalogisera och organisera på hembygdsgården samt Kristina Jansson, som driver affären i Igelfors.

Fortsättning publicerad 20100702

Försommarfest för seniorer

Publiken trivdes i det vackra försommarvädret.

En liten annons, med kommunens logotyp, talade om att det skulle bli fest för seniorer.
Det var något nytt, tänkte många. Det brukar mest vara rockslott, barnens dag, musikfester och andra evenemang, som vänder sig till de yngre invånarna i kommunen. Men denna gång vände
man sig till kommunens äldre invånare.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Två av kommunens enhetschefer inom omsorgerna Malin Creutz, utredningsenheten och Annika Olsson, frivilligcentralen, hade blivit taggade efter ett seminarium i Linköping. I Gamla Linköping har man en dag för äldre och de båda enhetscheferna bestämde sig för att de skulle genomföra det i Finspång också.

Fortsättning publicerad 20100624

Ministerbesök i Finspång

Infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Denny Lawrot (C).

Åsa Torstensson, (C)-märkt infrastrukturminister, är ofta i Finspång, då hos sin särbo som bor i Skäftesfall. Denna gång var det dock ett officiellt tvådagarsbesök med inbjudan från Centerpartiet i Finspång.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Finspång har flera stora industrier, som är beroende av fungerande kommunikationer. På väg 51 fraktas mycket gods till industrin, men också många av de färdiga produkterna fraktas med lastbil på vägen. Stora turbiner fraktas till Norrköping för att sedan lastas över på fartyg för att distribueras över hela världen. Det gäller då att framkomligheten är god mellan Finspång och Norrköping. Första dagen Åsa var i kommunen gjordes ett besök vid Rejmyre glasbruk. Efter lunch på Rejmyre Gestgifveri tillbringades eftermiddagen på glasbruket. Ministern tyckte att finspångsborna skall vara stolta över att ha ett 200-årigt glasbruk i sin kommun. Vilken reklam och vilka möjligheter för turism i det lilla samhället. Bruket gör reklam för hela kommunen. Särskilt det röda glaset, som har gjorts och fortfarande görs vid bruket gillar hon. Hemma i Strömstad har hon egen samling av det röda glaset.

Fortsättning publicerad 20100618

Matsalen med äkta matglädje

Elin förser sig med soppa och Robin väntar på sin tur.

I Igelfors finns Björke skola, som är en av kommunens minsta skolor. Den har under perioder varit nerläggningshotad, men den finns kvar även hösten 2010, trots att det inte kommer att finnas några barn i förskoleklassen.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

En viktig sak för skolan är matsalen, där både skola och förskola äter sin mat. Det som är litet speciellt, är att maten lagas i det egna köket. Inga långa transporter med varmhållen mat. Bröd bakat samma dag, som det skall ätas. Doften av nylagad mat, som möter barn och personal, när de kommer in i hallen. Katarina Söderberg har varit kokerska i Björke sedan 2006. Hon följer den gemensamma matsedeln för Finspångs skolor, som bestäms centralt i kommunen. Hon gör också sina inköp efter kommunens avtal och kan då tyvärr inte göra lokala inköp. Men med de medel som står Katarina till buds kan hon verkligen trolla, Minestronesoppan, som serveras när Länstidningen är på besök, är helt gjord från grunden. Hembakade, färska painriche ligger i en korg och tio olika sallader eller grönsaker finns på grönsaksbordet. Det är mer sorter än vad som finns på många lunchrestauranger.

Fortsättning publicerad 20100611

Alla smeders dag i Ölstad

Björn Andersson i samtal med smedjans förra ägare Siv och Torvald Hultmark, samt Arne Blomberg.

För fjärde året i rad, utlystes den fjärde lördagen i maj till All smeders dag. Det började i Sverige, men 2008 anslöt sig även våra grannländer och i år är Australiens smeder också med, samt flera museer i England manifesterar smedens kulturarv just denna dag.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

För att visa denna gamla yrkesgrupps skicklighet, öppnades smedjorna för allmänheten. Gunvor Edlund och Björn Andersson, Stjärnviks slott hade tagit fasta på detta och öppnade sin smedja för besökare. Den gamla smedjan vid Ölstad, som numera hör till Stjärnviks slott, öppnade sin låga dörr och hobbysmeden Michael Mazur demonstrerade hantverket. En smedja fanns förr på de flesta större gårdar. Det var mycket i jordbruket som måste repareras eller nytillverkas. Michael, till vardags ingenjör på Siemens, har sedan början av 90-talet varit fascinerad av smide.
– De gamla bysmederna var verkliga innovatörer och kunde klura ut mycket bra uppfinningar och lösa problem vid sina städ.

Fortsättning publicerad 20100604

I Fräntorp trivs tre generationer

Visst kan jag posera om du vill. Guttvi och Per kommer väl överens.

Vid årets stämma delade hushållningssällskapet ut flera utmärkelser till förtjänta östgötar. Per Andersson från Fräntorp fick diplom för sitt 3-åriga nordsvenska sto Guttvi. Bedömning av rastyp, huvud, hals och bål, benens korrekthet och utseende samt rörelsemekaniken i skritt och trav har gett henne 43 poäng. Samma poäng som Guttvis mormor Gullvi och mamma Teivi också fick när de premierades som 3-åringar.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Pers hästintresse ledde till att han 1980 köpte sin första egna häst det nordsvenska stoet Gullvi, som sedan har blivit stammoder för hästarna i Fräntorp. Sju diplom har det blivit och två hingstar har gått vidare till avel. I dag finns det 3 hästar på gården. Stoet Teivi, dotter efter Gullvi och den norske hingsten Teige, Guttvi dotter till Teivi och hingsten Gutta samt en vallack efter Teivi..

Fortsättning publicerad 20100528

Folknykterhetens dag

Annmargret Ekman, Karin Edlund och Dagmar Johansson vid serveringsluckan.

Kristi himmelsfärdsdag är de många gökottornas dag. Picknick i det gröna, tidigt på morgonen i någon gullvivebacke, tillsammans med vänner för att lyssna efter göken. Stora metaredagen är också förlagd till Kristi himmelfärdsdag. Det är då fisken skall börja nappa efter vintervilan.
Förr sades det att fångsten den dagen skulle visa hur fisket skulle bli resten av året.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Vintern ligger bakom oss och nu kommer värmen och vi svenskar lockas ut i naturen. Folknykterhetens dag är också förlagd till denna torsdag, som kallas Kristi himmelsfärdsdag.
Sedan 1925 har Sveriges nykterhetsrörelser uppmärksammat denna dag. Fram till 60-talet hölls på många orter manifestationer med marscher, standarer, musikkår och stora torgmöten.
Alkoholen var ett stort hot mot folkhälsan och nykterhetsrörelserna spred sitt budskap om att ett nyktert liv gav livsglädje och framtidshopp.

Fortsättning publicerad 20100520

Ny arrendatorer på Klippestorps

Klippestorp i Vibjörnsparken har fått nya arrendatorer.

Byggmästare Alex Andersson skänkte bostadshuset vid Klippestorp till kommunen 1959. Huset monterades ner från ägorna, strax nordost om Sankta Maria kyrka och byggdes upp i Vibjörnsparken, med kommunala medel. Kommunen gav Risinge Hembygdsförening i uppdrag att ta hand om byggnaden.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

1963 startades en servering. Läget på en höjd i Vibjörnsparken, med utsikt över parkens grönområde och ekbackens grönska och vackra blommor om våren, gjorde att många finspångsbor gärna gick dit. En visthusbod, med loftgång, skänkt av Karl Axel Ekman,
byggdes upp intill och Klippestorp fick karaktär av en äldre gård. Serveringen har sedan bedrivits av olika arrendatorer. I oktober 2009 slutade den senaste arrendatorn och hela vintern har serveringen varit stängd, till mångas sorg. Så en dag i slutet av april öppnades dörrarna igen.

Fortsättning publicerad 20100515

Här förverkligas drömmarna

Lena möblerar inför öppnandet av antikboden den 8 maj.

Strax före Sonstorp lämnar vi riksväg 51 och far mot Klintorp. Vägen slingrar sig fram mellan hagar och hus. På ett område har stubbar brutits upp och ligger utkastade likt stora skulpturer på
hygget.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

När jag bestämde tid med Lena Roth, för ett besök, sa hon: ”När du ser min guldgula häst på höger sida om vägen, då har du kommit rätt.” Plötsligt ser jag en stor och ståtlig häst av rasen Golden American Saddlebred i en hage. Han ser ut att veta att han är ett riktmärke för Bergs gård.
Lena Roth och Erik Andersson tar emot på gårdsplanen. Redan här märks att det är ett lantbruk, som drivs av framåttänkande entreprenörer.

Fortsättning publicerad 20100507

Blomsterprakt vid Mo Gård

Verbena i olika färger, en av många vackra växter i handelsträdgården.

Vid Doverstorp i Finspång ligger Mo Gård resurscenter. Redan 1947 startade ett skolhem för döva med flerhandikapp här. Den pampiga vita villan, som byggdes av Axel Ekman 1904, när han flyttade från Finspångs slott, blev centrum för verksamheten.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

För att få grönsaker och frukt till skolhemmet anlades en stor trädgård, som sköttes av trädgårdsmästare tillsammans med de boende på Mo Gård. Det gamla skolhemmet är borta, men har nu blivit ett centrum för döva med fler funktionshinder. Hit kan man komma för en kortare tid eller för flera års utbildning. I dag finns här en välskött Handelsträdgård, som ger gästerna ett varierat utbud av aktiviteter. Hit kommer flera från gruppboenden inne i Finspång och aktiveras med arbete som rör odling. De får också prova på att ge servis och träna försäljning i den lilla butiken. Nu i slutet av april är det en febril aktivitet under Mäster Olle Johanssons ledning. Jag hittar honom i ett av växthusen.

Fortsättning publicerad 20100430

Föreläsning om sorgearbete

Lena Grip Börjesson initiativtagare till föreläsningen i Finspång. Startar en utbildning på Familjehemscenter den 10 maj.

Någon gång under sitt liv kommer alla människor att drabbas av sorg. Sorg är inte ett sjukdomstillstånd, men kan medföra att människors liv totalförändras.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Det finns två definitioner på sorg: ”Sorg är en normal och naturlig känslomässig reaktion vid en förlust av något slag.” ”Sorg är alla de ofta motstridiga känslor som väcks vid en förändring av ett välkänt mönster.” Lena Grip Börjesson, som i sitt hem tar emot barn, som behöver få ett nytt hem under en tid, kände att många barn bar på sorg. Lena ville lära sig mer om hur man kan hantera
sorgen. Hon slog upp ordet sorg på Google och kom på det sättet i kontakt med Svenska Institutet för Sorgbearbetning.

Fortsättning publicerad 20100423

Årets LRF-avdelning

Kjell Svensson, avdelningens kassör, mjölkbonde från Östentorp.

När LRF i Östergötland höll årsstämma i mars, utsågs Hällestads lokalavdelning till Årets
LRF-avdelning i Östergötland. Avdelningen är en av de största i länet med 239 medlemmar.
I Östergötland finns det 66 lokalavdelningar i varierande storlek. Några för en mycket tynande tillvaro, andra är mycket alerta. Hällestad hör till de sistnämnda.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

På riksstämman i maj kommer Rikets LRF avdelning att utses. Hällestad är nu nominerad tillsammans med representanter från de andra 18 distrikten. För att se hur konceptet ser
ut för den framgångsrika avdelningen, bjöd Länstidningen in sig till styrelsemötet hemma hos ordförande Mikael Lööf. ”Vi börjar inte förrän klockan 19:30, så att våra mjölkbönder hinner med,”
sade Mikael när vi talades vid i telefonen.

Fortsättning publicerad 20100416

Hälsa och livskvalité

Åke Sjöberg, mannen som är fylld med idéer om friskvård och hälsa.

Många Finspångsbor känner till Åke Sjöblom - mannen som startade Finspångs Vandrarförening och under 16 år fått många att resa sig från fåtöljen och ge sig ut i friska luften. Många vandringsgrupper har lotsats genom Finspångs omgivningar av honom.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Under 35 år har Åke varit aktiv inom Svenska Folksportsförbundets styrelse. Sedan 6 mars är han föreningens hedersordförande. Men att lämna det aktiva föreningslivet och bara vara åskådare är inget för denne man. Åkes senaste stora satsning är ”Tur & Retur”. Tur står för vandring eller promenad. Retur står för styrketräning, där det handlar om isometrisk styrketräning (statisk träning).

Fortsättning publicerad 20100409

Indien-kväll hos LRF

Bonde som bearbetar jorden.

Risinge LRF-avdelning har bjudit in till Indienkväll med Maria och Ruben Bark. Maria är aktiv i LRF:s avdelningsstyrelse och hade så entusiastiskt berättat om sitt och makens besök i Indien, så styrelsen tyckte att fler borde få del av det hela.

Text: MONICA BLOMBERG
Bild: MARIA BARK

Att Indien blev deras resmål berodde på att Maria gjorde praktik i Indien under sin socionomutbildning för 15 år sedan och var tillbaka i landet hösten 2009, för att besöka ungdomar som varit i Finspång under tre månader våren 2008. Missionskyrkan arbetar med olika projekt i Indien och genom detta har familjen Bark kommit i kontakt med HCC (Hindustani
Convent Church) i Indien. Den 19 februari lämnade de Knivsätter, de tre barnen, höns, kaniner och katter till morfar och mormor och flög till Bombay i delstaten Maharashtra på Indiens västkust.

Fortsättning publicerad 20100401

Torkel och Sone i Hällestad

Sone Banger (t v) och Torkel Selin i ett uppskattat framträdande.

Torkel Selin och Sone Banger gav sitt första framträdande för de boende på Hällestadgården
på fredagseftermidddagen. Där bjöd Hällestads MHF på tårta till kaffet i anslutning till deras
50-års jubileum. På kvällen fylldes kyrkan med folk som ville lyssna på dessa folkkära artister.

Text: GÖSTA JOHANSSON
Bild: EVA JOHANSSON HJORTH

De spelade och sjöng tillsammans och varför sig. Torkel sjöng bland annat” Han är min sång och min glädje”, ”O store gud”, ”Var jag går i skogar berg och dalar” och ”De komma från öst och väst” mfl. Torkel berättade på ett skämtsamt sätt hur Sone och han kom i kontakt med varandra
för 21 år sedan. Det var vid Torkels femte skivinspelning.

Fortsättning publicerad 20100326

Årsmöte i Risinge

Många intresserade medlemmar deltog i årsmötet.

Föreningens ordförande Åsa Johansson inledde eftermiddagen med att säga: ”Ett årsmöte är till för att ge en tillbakablick, men det är också viktigt att visa vad som kommer att hända längre fram.”

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Genom ett bildspel, sammanställt av Kent-Inge Fredriksson, visades glimtar från det gångna året. Berättarkvällar, lokalversion av antikrundan, Börsjödagen, Zarah Leander afton, filmvisningar samt Jul i Hembygdsgården var några av aktiviteterna som fanns dokumenterade i bildvisningen. Zarah Leander bodde en kort tid i Risinge prästgård, som ligger på andra sidan landsvägen mitt emot Hembygdsgården. Hon gifte sig 1926 med Nils Leander och de flyttade in hos svärföräldrarna. Nils far var prästen Pontus Leander. Äktenskapet höll bara några år och Zarah flyttade från Risinge till Stockhoöm. Bygden tar vara på Zarahs tid i prästgården och uppmärksammar gärna det med festligheter.

Fortsättning publicerad: 20100319

Kvinnlig företagare med tryck i

Inger Ericson med en av sina nallar med presentryck.

Den 1 april 1990 startade Inger Ericson sitt företag, ”Reklam i tryck”, hemma i källaren.
Företagsloggan med ”i” i mitten symboliserar verkligen att Inger är mitt i verksamheten.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Inger arbetade på kommunens informationsavdelning, men kände att hon ville göra något, där hon kunde få mer utlopp för sin kreativitet. Lyckan som gav henne möjligheten, att gå från dröm till handling, var en kurs i screentryck. Därefter deltog hon i en Starta eget-kurs. Efter att ha undersökt marknaden för textiltryck i Finspångstrakten och funnit att det inte fanns någon sådan verksamhet i kommunen, startade hon så smått i den egna villans källare. Arbetet på kommunen hade hon kvar på halvtid, det var viktigt att ha den tryggheten kvar.

Fortsättning publicerad 20100312

Renare vatten för världens barn

Brita Lisa Andersson har varit med i Musikgruppen sedan starten-97. Nu skall hon ut och affischera för konserten den 12 mars.

Många har säker sett den 30 sekunder långa reklamfilmen på TV, där en mamma fyller nappflaskan med smutsigt diskvatten och ger sitt barn. Texten som kommer upp meddelar
att över en miljard människor inte har tillgång till rent vatten. Detta är något som Svenska Kyrkan vill ändra på genom sin fasteinsamling 2010.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Varje minut dör fyra barn i världen av brist på rent vatten. Det är en tyst katastrof som skördar 1,8 miljoner barn per år. Claes Anckarberg, som är kampanjledare för årets fasteinsamling,
vill att kyrkorna satsar på rent vatten som är en livsnödvändighet för ett friskt liv. Där det finns rent vatten minskar diarréer och andra tarmsjukdomar, som kräver läkarvård. Anckarbergs förhoppning är att Svenska Kyrkan under fastans sex veckor skall samla in 1 miljon kronor per dag.

Fortsättning publicerad 20100305

Arbetsträning

Annelie Bäckstrand trivs med det omväxlande arbetet.

Det startade med sex personer som behövde arbetsträning. Det blev succé, kan man verkligen säga. Lokalerna blev snart för trånga och det blev positivt när gamla polishuset blev ledigt och verksamheten kunde flytta dit. I dag kan man bereda plats åt 19 personer, som arbetstränar
kortare eller längre perioder.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Den 1 april 2000 startade Marinette Zetterfeldt och Barbro Göransson, som ett kommunalt projekt, en butik i Affärshuset i Finspång där begagnade barnkläder fick nya ägare. Marinette och Barbro arbetade inom den socialasektorn och såg behovet av en verksamhet där människor kunde få utvecklas i sin egen takt efter sjukdom eller långa arbetslöshetsperioder.
Marinette hade kommit i kontakt med idén i Karlskrona, där en idrottsförening sålde begagnade
barnkläder. Politikerna i kommunen fann det värt att prova.

Fortsättning publicerad 20100226

Anhörigteam stöttar

Julia Jamison tillsammans med morfar Hans Andersson underhöll på årsmötet.

Sjukdom, olyckor och smygande demens bryr sig inte om vem det drabbar. I många förhållanden antingen det rör sig om äkta makar, sambor, barn - förälder eller förälder – barn kan det hända
att allt vänds upp och ner.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Från att ha varit två, som delat på allt och varit jämställda i sitt förhållande, kan den ena parten bli helt beroende av att bli vårdad och omhändertagen. Det är svårt för den som blir vårdberoende och inte själv klarar av sin vardag, men att bli anhörigvårdare till den man älskar
mest av allt i livet, är ett tungt arbete både fysiskt och psykiskt. Många behöver 24-timmmars
omsorg, men det kanske inte finns plats på ett boende eller också vill båda parter få vara tillsammans i sitt hem. Den som är i behov av vården får en god omsorg och kan känna sig trygg i sin hemmiljö. Den anhöriga ger trygghet, men sparar också stora pengar åt samhället,
som annars måste ordna fler boenden med hög bemanning. I slutet på 90-talet beräknades
att anhörigvårdarna besparade samhället en kostnad på 40 miljarder kronor.

Fortsättning publicerad 20100219

Fler väljer Finspång

Satsningen på Arena Grosvad uppskattas i Finspång.

Befolkningskurvan i Finspång har länge gått neråt. Vid årsskiftet 2008/2009 kunde vi se att Finspångs kommun tappat ca 4 500 personer sedan 1975. Drygt 100 personer per år har minskningen varit. I år har denna utveckling eller skall vi säga avveckling brutits.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Trots att den slutgiltiga statistiken från SCB inte har kommit, ser det positivt ut för vår bygd. I november var det 150 fler boende i kommunen än året tidigare. Just november är en viktig månad för alla kommuner, det är då underlaget för skatteberäkningen görs. Enligt kommunens ekonom Anette Asklöf ger varje ny kommuninvånare ca 40 000 kr i skatteintäkt.
Detta oberoende om personen arbetar eller inte, om det är en pensionär eller ett litet barn. De 150 nya invånarna gör alltså ca sex miljoner kronor till kommunens kassa. Ökningen av invånare beror dels på ökade födelsetal, dels en högre inflyttning. Hans Lindberg, utvecklingschef i kommunen, säger att ökningen av invånare fördelar sig över kommunen, men att centralorten, Hällestads församling, Lotorp samt Rejmyre har de största ökningarna.

Fortsättning punlicerad 20100212

Vinterstudier

Bo och Signhild Karlsson är ledare för årets cirkel

Var tredje torsdag under vinterhalvåret träffas en grupp i Borggård för att lära sig mer om Sveriges
geografi och historia. Det är nu sjunde vintern som studiecirkeln pågår. Sex landskap är redan avklarade: Dalarna, Värmland, Småland, Skåne, Bohuslän och Gotland.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Efter vinterns studier avslutas cirkeln med ett besök i det landskap som man har läst om. Initiativtagaren och ledaren Börje Wåhleman har tillsammans med Carola Bark på Barks Buss efter deltagarnas önskemål planerat en fyra dagars resa. Inger Bergvall, från Flasbjörke,
har deltagit i alla resor och är med i årets cirkel och förbereder sig tillsammans med sin man för årets Västgötaresa. Senaste torsdagen hade deltagarna förberett sig för samtal om Göteborgs historia.


Fortsättning publicerad 20100205

Dikter i vinternatten

Ingbritt Swanö Wiklander är vanligen regissör och står inte själv på scenen, men nu visade hon verkligen att hon har gedigna skådespelar talanger.

Julen är över och julgranarna har plundrats, julsakerna är förpassade till sina kartonger
på vinden. Vardagen har kommit på allvar. Mörkret har börjat lätta, men inte helt, fortfarande är vinternatten mörk och solen har varit gömd bakom tunga moln under många dagar. Precis då har Gruvspelsgruppens vinterupplaga slagit till.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Dikter i vinternatten i Hällestads Folkets Hus blev en gnistrande stund för publiken.
Sedan i september har en mindre grupp från Gruvspels ensemblen valt ut dikter, limerickar, betraktelser och tänkvärda sånger för att förgylla en stund för oss åhörare. Ingbritt Swanö Wiklander, Gruvspelsgruppens regissör, agerade själv vid pianot, med sång och monologer. Hon betonar att det har varit ett grupparbete att ta fram innehållet i föreställningen. Ingbritt
har själv kommit med förslag, men inte styrt gruppen. Det har varit viktigt att alla känner att det som framfördes var rätt för dem.

Fortsättning publicerad 20100129

Fick elda för fullt

Torvald Hultmark vid värmeväxeln som sitter i ett skåp i källaren.

Januari började med kyla som höll i sig dag efter dag. Termometern visade på ner till - 26 grader. Minst 15 dagar utan ett enda töväder. Många fastighetsägare, med direktverkande el som uppvärmning, såg hur elförbrukningen steg rakt upp. De som värmde husen med ved eller pellets fick se hur lagren snabbt minskade.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Många hade svårt att hålla sina hus varma. För flera fastighetsägare frös vattnet och kommunens rörmokare hade bråda dagar. Det varnades för elbrist i Sverige. Ur värmeverkets höga skorsten kunde man se ett stort vitt rökmoln komma. Den vita röken som bolmar ur verkets skorsten är kondenserad vattenånga. Den är extra synlig när temperaturen sjunker under minus strecket. Ångan, som annars inte syns när den kommer ut ur skorstenen, kyls hatigt av och det bildas små vattendroppar, som kan övergå till små iskristaller eller rimfrost . Fjärrvärmen är ett bra miljöalternativ för uppvärmning på grund av den effektiva rökgasreningen och den ringa andelen olja. Enligt Anette Melander vid Finspångs Tekniska Verk fick man elda med alla tillgängliga bränslen när kylan slog till som mest. Hushållssopor, biobränsle och olja behövdes för att leverera värme och varmvatten till de ca 900 fastigheterna som är anslutna till fjärrvärmen i Finspångs tätort.

Fortsättning publicerad 20100122

En underbar värld

Tove Henriksson med två populära julklappsböcker.

Flera lediga dagar och tid för sköna lässtunder i favoritfåtöljen vid brasan eller i sängen till långt efter att klockan slagit midnatt. Vi är många i Finspång som verkligen har gett oss hän åt att läsa böcker av våra favorit författare under julhelgen och de lediga dagar som varit.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Finspångs Böcker och Papper hade bråda dagar före jul med alla böcker som skullle slås in som julklappar. Tove Henriksson berättar att bland bäst säljarna till jul var Drottningens bönbok och boken om Kronprinsessan Victoria. De två böckerna är så kallade ”table books” som gärna får ligga framme på ett bord och man kan bläddra i då och då. Victoria boken såldes slut före jul. Bland de mest sålda romanerna finns Augustvinnaren Steve Sem Sandbergs bok ”De fattiga i Lódz”, Henning Mankells böcker ”Kinesen” och ”Den orolige mannen, Dan Browns ”Den förlorade symbolen” samt Camilla Läckbergs böcker. En debutant författare, som också sålt mycket, är Jonas Jonasson, med sin humoristiska må bra bok, ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”. En bok som Tove Henriksson vill rekommendera för rolig och engagerande läsning.

Fortsättning publicerad 20100115

Ett bra sätt att leva

Monica, Johan och Kristin, två generationer som driver jordbruk tillsammans.

1949 gifte sig Åke Yderfors med Karin från Kristineberg i Halland. De bosatte sig i Skärvinge i Risinge socken. Med från Karins föräldragård kom också en besättning mjölkkor av den svartvita Låglandsrasen. Det var inte så vanligt med låglandskor i Risinge, så många bönder i området förundrade sig över de svarta korna...

Text och bild: MONICA BLOMBERG

I Skärvinge har man varit trogna sina halländska kossor, som fått vara stammödrar till den besättning som idag finns på gården. Karin och Åkes äldste son Johan driver gården som enskild firma tillsammans med sin hustru Monica. På gården arbetar och bor också deras äldsta dotter Kristin med sambo Mikael, som är grävmaskinist. Sonen Anders bor också kvar i föräldrahemmet, men arbetar som snickare i ett byggföretag.
– Det finns mycket bra kompetens att tillgå inom familjen, berömmer mamma Monica. Anders rycker in när det behöver utföras snickerier i stall och byggnader. Han anlitas även av grannar när det gäller att sätta upp stängsel om vårarna.
– Anders är stark och stolparna blir ordentligt nedslagna i backen.
Johan berömmer också mågen Micke som förutom att gräva också svetsar det som behövs på gården.

Fortsättning publicerad 20100108

Gallerie Sonstorp

Agneta Mörner visar bokstöd i form av en tax.

Vid avfarten till Herrgården vid Sonstorps Bruk, sitter en liten skylt med texten Gallerie Sonstorp. Skylten är liten och blygsam, men den väcker en nyfikenhet. Vad kan gömma sig där bakom?

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Jag svänger av från stora vägen och åker genom allén fram till Herrgården. I den västra Herrgårdsflygeln inryms Gallerie Sonstorp, där Agneta Mörner öppnar dörrarna till en utsökt shop, för den som vill ha det lilla extra till sitt hem eller något utöver det alldagliga, för att ge bort som present. Sonstorps Bruk har mycket gamla anor. Redan på 1300-talet bedrev man troligen järnhantering vid bruket och är därmed det äldsta kända järnbruket i Östergötland. Under 1800-talets mitt fanns det fyra hamrar och sex härdar samt två spikhamrar. 1910 upphörde järnhanteringen och i dag bedriver familjen Mörner skogsbruk, kreaturslöst jordbruk, fastighetsförvaltning samt jakt och fiske.

Fortsättning publicerad 20091218

Extra gott till juletid

Det goda Risingebrödet.

Förr var det en tradition i många av Risingebygdens gårdar att baka Risingebröd till jul. Det vita brödet bakat på fint vetemjöl med lingon som fyllning. Något extra när det var årets stora högtid.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

I några hushåll på landet finns traditionen fortfarande kvar. Ylva Mölder i Mottorp bakar brödet till jul, precis som hennes mamma Vetsera Gustavsson gjorde före henne. När barn och barnbarn kommer hem till Ylva till jul finns det Risingebröd på kaffebordet. Årets bröd är redan bakat och ligger i frysen och väntar. Men det är inte bara till den egna familjen som Ylva har bakat. Hon förser även hembygdsgården med Risingebröd till deras årliga Jul i Hembygdsgården. Brödet är litet mellan ”grovdoppa” och kaka. En vanlig vetebrödsdeg som för ett lager lingonsylt och dekoreras med degremsor. Det låter enkelt.
– Det är inte svårt, jag tar litet mer smör och litet mera socker i för att det skall smaka litet extra. Lingonsylten kan vara litet för tunn ibland, men jag blandar i litet vanliga skorpsmulor i sylten och då fungerar det bra, säger Ylva.
– Till 3 dl sylt kan det vara bra med ca 1,5 msk veteströ, som får stå och svälla en stund, så att sylten tjocknar.

Fortsättning publicerad 20091211

Många aktiviteter

Änglakören, som ännu inte fått sina vingar.

Sista helgen i advent händer det mycket i Hällestads kyrka. På lördagen är det julkonsert med Loa Falkman, pianisten Urban Gärdborn och Hällestads kyrkokör. Konserten hålls i samarbete med MHF och NBV.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Söndagskvällens evenemang är något storslaget. Staden Betlehem kommer att byggas upp utanför och inne i kyrkan. Den som kommer för att delta i den Levande Julkrubban, som det kallas, får börja med att skattskriva sig utanför kyrkomuren. Herdar kommer att hålla vakt vid levande får som betar, åsnor finns med, grönsaksstånd, smed, bagare, änglakör, de vise männen. För att komma in i kyrkan måste man visa att man har skattskrivit sig. Inne i kyrkan finns det ett värdshus där man bjuds på prinskorv, köttbullar och julmust. Kyrkans julkrubba skall vara framtagen och en korg för bönelappar finns framme i koret. Inne i sakristian skall det finnas en riktig liten baby som tillsammans med sin mamma får vara Jesusbarnet och Maria denna kväll. För att få allt detta att fungera krävs det mycket planering och att många engagerar sig.

Fortsättning publicerad 20091204

Kultur för de yngsta

Nina och Markus skriver autografer.

Vårens åtta teaterföreställningar är planerade. Flera av föreställningarna riktar sig till barn från 2 år.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Kommunens kultursekreterare Christer Öjring har tillsammans med Teaterföreningen, NBV och ABF lyckats att få bra föreställningar till Kulturhuset i Finspång. Även i Grytgöl satsas det på barnen genom Svenska Kyrkan i Hällestad som tillsammans med Folketshusföreningen i Grytgöl ger barnföreställningar. Rejmyre Folketshus och ABF ger också flera barnföreställningar under året. Lyckan att få gå på teater och leva med i det som händer på scenen är stor när man är 4 år. ”Det är inte på tv, det är på riktigt,” som en liten pojke sa. Två fullsatta föreställningar med 125 personer i publiken vid varje tillfälle visar att det är populärt. Mammor, pappor, mor och farföräldrar gläds åt att se hur barnen tar aktiv del i föreställningen med Nina och Markus från Bolibompa. Barnen lever med och ger goda råd till skådespelarna och de lyhörda aktörerna ger verkligen en dialog med barnen.

Fortsättning publicerad 20091127

Globalt engagemang

Hugo Andersson och Sten Zetterfeldt i samtal vid kaffet.

På RPG:s (Riksförbundet Pensionärsgemenskap) senaste veckomöte i Missionskyrkan berättade Hugo Andersson över ämnet Skäftesfall –Europa. Många av åhörarna kom för att höra på elektrikern och lantbrukaren från gården Skäftesfall i Risinge. Många hade relationer till bygden och kände Hugos föräldrar.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Medlemskapet i centerns ungdomsförbund öppnade intresset för det globala engagemanget. Genom deltagande i ungdomsfestivaler, som ordnades i Europa, vidgades hans vyer. I dag är Hugo ordförande i NSRAC (rådgivande nämnd för fiskefrågor i Nordsjön). Hugo gav en skildring av EU:s etablering från embryot Stål- och Kolunionen med 6 medlemmar till dagens EU med 27 länder. Han ser en stor fördel med vårt medlemskap i EU, men tycker att det är trögarbetat. Det är mycket som skall beslutas i konsensus, men fisket i Nordsjön skiljer sig från fisket i Medelhavet. Det gäller att få detta att fungera på ett bra sätt. Alla fiskeministrar värnar ju om sitt. Tillslut enas man i alla fall. Våra vatten är viktiga och allt som görs ur miljösynpunkt behövs. Vi kanske inte ser det i dag, men på sikt handlar det om döda eller levande hav.

Fortsättning publicerad 20091120

Konst i höstsol

Annelie Lindberg med skulpturer av "lampskärmsskelett".

Under Allhelgonahelgen gick höstens konstrunda av stapeln i Rejmyreskogarna med omnejd. För fjärde året i rad hölls denna konstutställning som kallas Konst i Höstrusk. Rusket uteblev och en lysande sol gav trädens höstfärger en sprakande effekt. Många besökare letade sig ut till de olika gallerierna för att njuta av konstnärernas alster och det vackra höstvädret.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Vi startar vår runda vid Galleri Skatan hos Nisse Sandström och Kerstin Hedman. De har omkring sin bostad, det gamla missionshuset i Karlbo, utställning i ateljén, lusthuset och galleriet tillsammans med inbjudna konstnärerna. Nisse Sandström, som många av oss känner som den skickliga tenorsaxofonisten bland svenska jazzmusiker, har många strängar på sin lyra och målar spröda fjärilstavlor och miljöer av ”gåramålarkaraktär”. Kerstin är textilkonstnär men som denna höst arbetat med naturmaterial i kransar och kronor. Shakespeare är temat och där finns verk från Othello, En midsommarnatts dröm. På ett bord finns Oberons krona – fantasifulla konstverk av enkla material. Inbjudna gäster är Ulf Ekervik och Ingrid Ahlvik. Ulf delade Broocmanpriset med Nisse Sandström 2008. Nisse för musiken och Ulf för sin bildkonst. Ulf bor i Mogata och hittar sina motiv i hemtrakten. Både akvareller och grafik finns med på utställningen.

Fortsättning publicerad 20091113

God sopplunch

Gertrud Smith delar ut soppa till förväntansfulla gäster.

Elva onsdagar under hösten serveras det sopplunch på Mariagården i Finspång. Det är Risinge församling som bjuder in till lunch i sitt församlingshem.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Det började för många år sedan med att några herrar, som arbetade ideellt, i församlingshemmet på onsdagar, frågade husmor om de inte kunde koka litet soppa åt dem. Monica Crantz Abrahamsson, församlingens husmor, berättar att sedan har det bara rullat på och antalet lunchgäster har utökats, så tillsammans med sin medhjälpare Marie Axelsson kokar de nu 100 portioner soppa till onsdagarna. Soppan kan variera i det oändliga, det är bara fantasin som sätter stopp för hur soppmenyn skall sammanställas. Morotssoppa, Svampsoppa, Kycklingsoppa och Nikkaluoktasoppa är några av årets soppor. Alla soppor lagas från grunden och inga pulversoppor förekommer. De tar gärna emot nya recept. Sista onsdagen gör man ett avsteg från soppan och serverar risgrynsgröt med skinksmörgås den 2 december. Luncherna på Mariagården är inte bara ett matintag för att stilla sin hunger, det är ett tillfälle för gemenskap.

Fortsättning publicerad 20091106

Mysig cittraafton

81-årige Lasse Eriksson sjunger till luta.

Hällestads församling bjöd in till cittraafton med cittrakonstruktören Lasse Eriksson och Yvonnes cittratrio. En mysig stund i höstmörkret; kaffe, lotterier, kåseri och musik att njuta av. Ett 40-tal förväntansfulla åhörare hade satt sig kring de dukade borden i församlingshemmet.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Den för kvällen nybildade Yvonnes trio, bestående av Yvonne Fransson cittra, Anna-Lisa Fransson cittra och Sölve Holgersson dragspel, inledde sin musikstund med Evert Taubes Inbjudan till Bohuslän. Sedan följde många lättsjungna sånger, där publiken deltog med glädje. Blandningen var från “Flottarkärlek” till “Han har öppnat pärleporten”. Sölve berättade att när Snoddas sjöng Flottarkärlek i radio första gången 1952 fick han Sveriges Radions längsta applåd. Ett rekord, som står sig än i dag. Kvällens trubadur och kåsör Lasse Eriksson berättade om sitt liv med musiken. Som liten bodde han ”tapetgranne” med Anders Börje. Tapetgranne är Lasses uttryck för den lyhörda bostaden, där alla ljud hördes från grannen, som om det bara var en tapet mellan lägenheterna. Hos Anders Börje träffades många kända vissångare och textförfattare. Nils Ferlin, Roland Bengtsson, Lillebror Söderlund, Gunnar Thuresson med flera.

Fortsättning publicerad 20091030

Inga halvfabrikat

Tuija Carlsson gör smörgåstårtor för 200 gäster.

När Finspångs kommun redovisade statistik över företag i kommunen framkom det att det var ont om kvinnliga företagare. Flera kvinnor, som startat företag, har tvingats att ge upp. Det finns även de som lyckats. Det är Tuija Carlsson ett bevis på.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

År 2006 flyttade Tuija till Finspång från Loftahammar. Hela sitt liv har Tuija lagat mat i olika restauranger. Det som gav henne inspiration att ägna sitt liv åt matlagning, var när hon som 19 åring började arbeta på ett motorhotell i Filipstad. Hon tyckte att de misshandlade maten och inte alls lade ner någon omsorg för att få en god och vällagad mat. Det var mycket sorgligt att bjuda kunder på det framslängda som låg på tallriken. Tuija bestämde sig för att hon skulle göra detta mycket bättre och få gäster att verkligen njuta av den mat hon skulle laga. Det ledda till att hon sedan har haft egna restauranger på flera ställen i Värmland bland annat i Lesjöfors och Säffle. Även om man älskar att laga mat och gör det med både kärlek och omsorg, så kan det bli för mycket av arbete. Tuija brände ut sig men kunde efter en tid inte avhålla sig från köket. Den sista egna restaurangen blev därför en sommar servering i Loftahammar.

Fortsättning publicerad 20091023

8 veckor på kennel

Ior med matte Ida.

En blåsig kväll i oktober är det avslutning för ett gäng glada valpar, som har gått på kurs tillsammans med sina hussar och mattar.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Under 8 veckor har de tränats av Ulla och Elin Stockberg vid Västergårdens kennel. I kursen ingår socialisering och första steget mot en lydig hund, samt hanteringsövningar. Av de 11 valparna skall en del vara sällskapshundar och några skall fostras till bra jakthundar. Alla hundägarna tycker att deras hundar har gjort stora framsteg under kursen. Under en kort promenad på en smal byväg visar man upp hur det går att promenera med hunden. Ulla och Elin går med och korrigerar och ger goda råd. Någon hund får en individuell träning av Ulla. De andra ställer upp sig i en ring och i ringen går matte eller husse runt med hunden, för att träna så att de kan passera andra hundar utan att reagera. Många av valparna går lugnt och stilla förbi de andra, men några vill helst busa med någon liten kompis. Elin ger goda råd hur de skall arbeta vidare. Valparna är inte rädda för varandra, de har träffats under många kvällar och ser att det inte är farligt och man behöver inte gå till attack .

Fortsättning publicerad 20091016

På rövarstråt...

Jesper, Ella, Kasper och Simon var några av Kuddbyscouterna som besökte Rövargrottorna.

En av septembers finaste kvällar med värme och sol fick Länstidningen följa med Kuddby Scoutkår och några av de cirka 75 medlemmarna, till Rövargrottorna i Kvarsebo i Kolmårdsskogen.

Text och Bild: MARGARETA GUSTAVSSON

Det var ett gäng förväntansfulla lågstadiebarn som samlades vid färjeläget på den södra sidan av Bråviken, vid Skenäs på Vikbolandet. Ryggsäckarna var packade med matsäck och många av barnen hade sina föräldrar med sig och ett par hundar fanns också i sällskapet. Efter att ha åkt över Bråviken med färjan till Kolmårdssidan, började vandringen mot grottorna. Första biten gick gruppen på landsvägen. Efter några hundra meter vid avfarten mot Kvarsebo båtbyggeri, började äventyret när scoutledaren Inna Ek gick av vägen och ledde gruppen in i skogen. Det finns ingen utmärkning hur man ska gå från vägen, för att hitta fram till grottorna, utan man får leta sig fram i skogen på den väl trampade stigen.

Fortsättning publicerad 20091009

Ett drömhus

Agnetha och Gunnar trivs verkligen med att bo på landet, här utanför Grottan.

– Du får ringa när du svänger av från Rejmyrevägen, så kommer jag och möter dig, säger Gunnar, när jag ringer för att avtala ett möte.
– Ska det verkligen vara nödvändigt, säger jag. Jag hittar säkert, om du beskriver vägen.
– Det är lättare om jag möter dig, än att beskriva hur du skall åka, svarar Gunnar.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Det blir så att jag ringer, när jag en kväll, då sommaren går över till höst, svängt av från Rejmyrevägen för att besöka Agnetha Eriksson-Lind och Gunnar Lind i deras hem Grottan i Lämmetorp. Gunnar kommer med bilen och kör före mig genom ett höstvackert Lämmetorp. Vägkanterna är fyllda av gul renfana och ståtliga rönnar lyser röda i aftonsolen. Bebyggelsen består av äldre villlor, torpstugor, en och annan helt nybyggd villa och några bondgårdar. Vi svänger av från den större vägen och det blir krokigare och krokigare. Vi svänger igen och vägen blir bara smalare och smalare. Jag tänker att snart går det inte att köra längre, men så helt plötsligt bakom en häck svänger vi och där ligger Grottan. Agnetha står utanför och hälsar oss välkomna. Huset som har varit deras permanentbostad sedan 2002 har en längre historia. Redan 1812 byggdes ett litet tvåvånings hus, med kök och storstuga på nedre botten och två rum på övervåningen. De som bodde där då vet man inte så mycket om, men man kan fantisera om deras strävsamma liv ute på landsbygden.

Fortsättning publicerad 20091002

Årets Börsjödag

Birgitta Hertin och Märta Ekelund gräddar kolbullar åt Asta Johansson.

Helgerna under september är fyllda av allehanda arrangemang i Finspång med omnejd. Årets Börsjödag hade lockat många historieintresserade besökare till Stjärnvik.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

I egendomens fint restaurerade magasin var portarna öppna och Stjärnviks nuvarande ägare Björn Andersson och Gunvor Edlund bjöd besökarna på kaffe och hembakade kakor. I magasinet hade Torsten Strand också ett intressant anförande om Stjärnviks historia. Bruket som först hette Börsjö men som på 1750-talet bytte namn till Stiernvik, för att dåvarande ägare Louis De Geer inte tyckte om namnet och döpte om det efter sin hustru Eva Christina Oxenstiernas efternamn. Trakten kring Börsjö hade många sjöar och vattendrag, som låg på olika höjder så att det bildades fall. Dessa fall utnyttjades för att driva vattenhjul, vilka gav kraft åt olika hammare, som användes för att bearbeta järnet.

Fortsättning publicerad 20090925

Mingel och föreläsning

Lotta Nordesjö och Sirpa Ekholm.

Sommaren har börjat överge oss. Mörkret kommer tidigare och tidigare för var kväll som går. Mornarna känns kyligare och dimslöjorna ligger ute över åkrarna. Nu kommer den härliga årstiden, då det finns tid att förkovra sig inom något intressant ämne. Studiecirklarnas tid är i antågande.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Folkbildningsrådet i Finspång, med ordförande Gösta Johansson, bjöd in till upptakt med mingel och föreläsning. Nio studieförbund presenterade höstens och vinterns utbud av cirklar. Ämnena är otaliga så det blir svårt att välja. Line dance, Självförsvar för tjejer och kvinnor, Kraftsamling skog, Jägarskola, Korsordets vänner, Decoupage är bara något som finns med på studieförbundens höstagenda. Hittar man ingen cirkel som passar, kan man samla ihop några likasinnade och ringa något förbund starta en egen cirkel. En intressant cirkel, som Vuxenskolan ordnar, är om medeltida kalkmålningar, där studier av målningarna i Sankta Maria kyrka i Risinge ingår.

Fortsättning publicerad 20090918

Hjälp för gamla fönster

Sinnrik upphängning för fönster.

Efter en kortare tid av arbetslöshet, fick Lasse Pynnönen ett uppdrag att renovera och måla fönster på en äldre fastighet. Det satte fart på planerna att starta ”något eget”. Arbetet var roligt och resultatet blev bra.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Det är säkert många som har tycker att måla om sina fönster är väl ingen konst. Det är ju så litet som skall målas. Men det är många sidor på ett fönster, som behöver skrapas, slopas och kitttas innan färgen skall läggas på. Ett riktigt pillgöra. Just detta med pillgöra tycker Lasse är roligt. Efter sommaren 2008 började han att undersöka om det fanns en marknad för målningsreparationer av gamla fönster. Behovet visade sig vara stort. Så började en process, som alla nyföretagare känner till. Blanketter, myndigheter, kalkyler, affärsplan, starta egetbidrag. Stor hjälp har Lasse haft av ALMI-företagspartner och av att ha en bra revisor. En bra verkstad behövdes. Den gamla vedboden med tillhörande förråd på familjens lantställe vid Näfssjön, byggdes om till en liten välfungerande arbetsplats. Första april 2009 kunde firman starta med sitt första upppdrag.

Fortsättning publicerad 20090911

Östgötadagarna

Praktfull bock vid Hejtorps gårdsmejeri.

Finspång är en kommun där konsthantverkarna har hållit sig väl framme när det gäller att få alster med som Årets Östgötahantverk. 2001 Rejmyre glasbruk med den blåa glasskålen designad av Margareta Hennix. 2004 Björke vävstuga med löparen Östergötland. 2005 Rejmyre stengods med den saltglaserade östgötakannan.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

I årets Östgötadagar kan du besöka Björke väveri där Britta Eriksson och Ylwa Källgren tar emot med vävnader i sina utställningslokaler och försäljningsbod. I kaffestugan kan man njuta av kafffe och den väl genomtänkta inredningen i huset. Vid Hejtorps Gårdsmejeri finns det mycket att uppleva., getsafari, vallhundsuppvisning och ponnyridning. Smaka och köpa getost, lokalt odlade grönsaker eller blommor från Dahlias blommor. Kristina serverar också kaffe och ostsmörgås. Rejmyre glabruk har hytttan öppen och där kan man se hur de yrkesskickliga glasblåsarna formar de sköra glasen. Sill i hyttan serveras också. Glasmuseet, som ligger i samma byggnad, har en stor samling av den tidigare produktionen. Handla glas går också utmärkt. Ett något annorlunda arrrangemang under Östgötadagarna är mopedrallyt och ”bakluckemarknad” i Grytgöl under lördagen. Mopedrally 4,5 mil i de vackra trakterna runt Grytgöl med omnejd lockar många.

Fortsättning publicerad 20090904

Utan skola & affär

Auroraringen reste midsommarstången midsommaren 2009.

I den lilla orten Lämmetorp i nordöstra delen av Finspång finns Lämmetorps fritidsförening.
Av namnet framgår det att föreningen värnar om de boendes fritid. Under 21 år har föreningen arbetat för att invånarna skall ha en bra fritid och lära känna varandra.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Många föreningar i glesbygden strider för att skolan eller affären skall få vara kvar. I Lämmetorp finns varken skola eller affär, de var borta redan långt innan föreningen bildades. Landshövding Björn Eriksson träffade föreningens styrelse, hemma hos Birgitta och Lars Danielsson en eftermiddag i mars 2005, för att överlämna de bygdepengar, som föreningen hade tilldelats. Han var imponerad av föreningens arbete och påpekade att det var ovant för honom att komma till en bygdeförening, som inte bara krävde att han skulle hjälpa dem mot makthavare, för att få behålla något som var nedläggnings hotat. Ca 60 hushåll är medlemmar i föreningen, som nu även omfattar Lämmenas och Vistinge. Monica Göhl, föreningens ordförande, berättar med entusiasm om den verksamhet, som föreningen bedriver. Fasta aktiviteter som återkommer varje år är Valborgsfirandet, midsommarfesten samt tipspromenaderna 11 söndagseftermiddagar under sommaren.

Fortsättning publicerad 20090828

Den globala konsten

Ylva Holmén och Jimin Park får råd av Jocelyn Prince hur glasmassa kan bearbetas.

Under juli och halva augusti har Rejmyre varit en internationell konsthall. Konstverk och installationer av internationella konstnärer har funnits ute i samhället, där man inte väntar sig konstupplevelser.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

För tredje gången har Rejmyre Matters genomförts. Möten mellan människor på gatan, i industrin, föreningar och andra samanhang har inspirerat konstnärer att visualisera sina intryck från Rejmyre. Initiativtagare till utställningen är Sissi Westerberg och Veronica Wiman. 2005 bildade de den ideella organisationen The LAND – Contemorary Art Practices, som arbetar för att skapa kulturutbyten, kopplingar mellan samtida konstnärer, lokalbefolkning och konsthantverk. Föreningen har sin bas i Rejmyre. Sissi har sin sommarbostad i Karlbo och det kan förklara varför de valde platsen kring Rejmyre glasbruk för utställningar och workshops.Vandringen från Engelska magasinet genom de olika byggnaderna kring glasbruket bjuder på många härliga upplevelser. José Tomás Giraldo, Colombia, har genom samtal med arbetare på glasbruket och letande i gamla arkiv på orten, sammanställt sin installation Magical workings. Jocelyne Prince, Kanada, har byggt upp sitt verk Dust Plates, som är slags glasbibliotek, där damm från olika glasbruk i världen glasats fast genom upphettning.

Fortsättning publicerad 20090821

Kunskapshus

Gunnar koncentrerar sig på luffarslöjd.

Första veckan i augusti visar termometern +26 grader i skuggan och de flesta har åkt för att bada. Men i backen utanför Risinge Hembygdsgård sitter Monica Glas och Toni Lejonheden från Åkersberga och dricker kaffe. De har inte tid för bad utan föredrar att resa och studera platser i Östergötland.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Monica berättar, att de har haft som ambition att resa runt i alla Sveriges landskap och verkligen studera de olika landskapen. Alla landskap har nu fått sitt besök och Östergötland är det sista. Toni säger, att det är tredje året de är i Östergötland, för det finns så otroligt mycket att titta på. Besöket i S:a Maria kyrka, med sina vackra takmålningar, har imponerat på paret och traktens historia, som presenteras i hembygdsgården har gett ny kunskap om bygden. Efter en stunds samtal, under de stora träden, fortsätter de sin färd genom landskapet, för att upptäcka nya platser. Inne i hembygdsgården guidar Britta Gustavsson denna vecka. Medlemmar från hembygdsföreningen turas om, helt ideellt, att visa samlingarna under sommarveckorna. Huset är fullt med insamlade föremål, som visar olika epoker i bygden. Järnhanteringen är representerad liksom jordbruket. Kläder från olika tider. På en vägg hänger en väst från andra världskriget, tillverkad av kräppapper. Nöden hade ingen lag och var man tvungen att ha väst fick man tillverka av det som fanns.

Fortsättning publicerad 20090814

Ingenting är omöjligt

Jan och Gun Klintbom med sonen Anders från Hablingbo på Gotland. Jan är med på sitt 47:e SM.

”Inget verkar omöjligt för en Grytgölare”. Det uttrycket har ofta hörts om befolkningen i det lilla samhället Grytgöl i nordvästra Finspångs kommun. Under en vecka i juli var det upp till bevis, för de cirka 500 invånarna, att visa att det stämmer när SM i varpa anordnades av idrottsklubben.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

2004 fick Anders Bengtssson frågan på Varpaförbumdets årsmöte om Grytgöl kunde anordna SM i varpa 2009. Utan att tänka sig för svarade han ja. Dessutom lovade han i ett obevakat ögonblick att i Grytgöl regnar det inte, något som han under SM-veckan fick gliringar om av varpaförbundets ordförande Lars Henriksson.
-Vädret kan man inter göre nåt åt, säger Jan Klintbom från Hablingbo, som var med på sitt 47:e varpa-SM.
Han hade bara beröm åt arrangörerna. Tidigare år var han aktiv kastare och har vunnit flera mästerskap. I år nöjde han sig med att vara aktiv åskådare, som hejade på sina kamrater från Hablingbo. På sjungande gotländska förklarade han varpakastningens invecklade regler. Något som varje gotlänning får med sig med modersmjölken, enligt Jan. Varpa är en precisionsidrott med anor från vikingatiden. Flata stenar användes för att kastas mot en trästicka och den som kom närmast vann. Det låter enkelt, men är så mycket mer. I dag gjuts varpan i aluminium och anpasssas efter kastaren. I Varpa-SM tävlas det i fem discipliner: individuell kula, individuell cm, lag-cm, mixt-varpa och lagkula.

Fortsättning publicerad 20090807

Lång sommartradition

Några herrar som är fyllda med roliga historier.

Varje onsdag från maj till och med augusti träffas pensionärer från Finspångs olika pensionärsföreningar i Friluftsfrämjandets stuga i Lunddalen på förmiddagarna. Det har man gjort i omkring 35 år, berättar 91-åriga Karin Pärleby, som har deltagit så ofta hon kan sedan 80-talet.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Lunddalspensionärerna har blivit ett begrepp för många. Aktivitetsledarna Ullla Bernhard och Birgitta Jansson, som förestår träffpunkten på Högbycenter, flyttar ut sin verksamhet under sommaren. Klockan 8:45 startar busssen vid busstationen och man kan sedan stiga på vid olika platser i samhället. Strax före 12:00 kommer bussen och hämtar för hemfärd. Onsdagen för mitt besök, har Hans Andersson, från RPG, satt samman en tipspromenad där det gäller för deltagarna att känna igen olika platser i kommunen utifrån fotografier. Bengt Malmlöv sätter ut frågorna på de olika slingorna. När bussen kommer är det klart och då har Bengt avverkat fyra kilometer i skogen. Det blir en promenad i skogen på åtta kilometer varje sommaronsdag för honom eftersom han också plockar ned frågorna. Sedan Bengts hustru dog har det gett honom en stor gemenskap och en meningsfull uppgift att få vara med och arbeta för Lunddalspensionärerna.

Fortsättning publicerad 20090724

Fynda på marknad

Fredrik säljer Centerlotter till Elsie-Britt Kinneteg och Inger Möller.

I Finspång avlöser marknaderna varandra under sommaren. De flesta orter inom kommunen har sin egen marknad med olika arrangörer. Och så också Igelfors.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Det är Lions, hembygdsföreningen, byarådet eller idrottsföreningen som står bakom de olika marknaderna. Marknaden i Igelfors är idrottsföreningens arrangemang. Årets marknad lockade cirka 3000 besökare. Marknadsområdet ryms på idrottsplatsen och det går snabbt att gå runt och kolla in de olika stånden. Köpte man ”Foppatofflor” för 150 kronor vid det första ståndet, blev man nog besviken när man såg priset hos försäljaren längst bort. Där var priset för samma skor 79 kronor. Så kan det var på marknader. Reaskyltar fanns vid många av varorna. Nästan allt finns att köpa, men väskor och plånböcker fanns det många stånd som ville sälja. Brända mandlar och cocosbullar, grönsaker, korvar och damunderkläder, loppisfynd, borr och utplanteringsväxter. Många marknadsbesökare gick därifrån med välfyllda kassar. Efter marknadsrundan och alla glada samtal med bekanta som inte har setts sedan förra årets marknad, tar många vägen förbi Betel för att dricka kaffe och äta en nygräddad våffla.

Fortsättning publicerad 20090717

Kultur på Regnagården

Att visa konstutställningar av god kvalité och arrangera konserter utan rock och pop brukar kräva bidrag från skattemedel. Men i byn Regna mellan Finspång och Vingåker bjuds det på kulturevenemang på hög nivå helt utan bidrag från stat, kommun eller landsting. På onsdag ger till exempel Sven-Bertil Taube och pianisten Carl-Erik Holmquist en av sina numera sällsynta konserter på Hembygdsgården, som ligger intill Regnagården.

Text: ALEX SVENSSON
Bild: STAFFAN SVENSSON

På plats i Regnagården finns sedan 11 juli en konstutställning med verk av ryskfödde målaren och fotokonstnären Michail Shevarjov. En rad kulturevenemang har genomförts under sommaren på Regnagården och fler kommer innan säsongen är till ända. Byn Regna i den östgötska Bergslagen har anor från 1360-talet. Regnagården etablerades 1809 som bygdens ålderdomshem. Numera har Regna mellan 500 och 600 bofasta invånare, ett antal som ökar varje år genom inflyttning av främst barnfamiljer. Läget med pendlingsavstånd till Vingåker, Finspång och Norrköping är gynnsamt för familjer, som söker sig bort från storsamhällets ofta mindre barnvänliga miljö. Hit kom det numera förlovade samboparet Gunilla Strömberg och Staffan Svensson från Fagersta och Stockholm år 2006.
- Vi hade en längre tid sökt efter en plats, där vi kunde driva en restaurang och ett vandrarhem samtidigt med att arrangera konstutställningar konserter och andra evenemang, berättar Staffan Svensson, som numera lagt sitt konsultföretag inom energi- och miljöområdet i malpåse.

Fortsättning publicerad 20090710

Kul sommarlek

Sommaren har börjat och alla barn är lediga från skolan. Däremot är det inte alla föräldrar som har semester och flera barn skulle vara hänvisade till sig själva under några veckor. Men då finns det sommarlek på Bönergården som Stiftelsen Bönergården ordnar under två veckor, med socialförvaltningen som sponsor.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Ett 80-tal barn mellan 7 och 11 år träffas på förmiddagarna för bad, lek och andra aktiviteter. Ett bra alternativ, att få en egen aktivitet för barn, när mamma och pappa kanske inte har möjlighet att resa på semester. Överallt på gården, som ligger vid sjön Bönnern, några kilometer utan för Finspångs tätort, är det barn som klättrar i träd, sparkar boll, hoppar studsmatta eller bara går omkring. Så kommer den sista bussen ut med barn och en av ledarna busvisslar och alla barn sätter sig på stolar och bänkar framför scenen. Huvudledarna Hanna Ohlsson och Elin Johansson håller en kort samling och informerar om dagens olika aktiviteter. Man sjunger några sånger och barnen är med på noterna och sjunger så det hörs ut över sjön. Hanna och Elin har tillsammans med elva sommararbetande skolungdomar planerat de olika aktiviteterna. Det är ett stort ansvar att ”ta hand om” så många barn med mycket spring i benen och egna idéer om vad som är roligt och vad man inte vill göra. Alla ledare har innan Sommarleken började gått igenom en utbildning i hjärtoch lungräddning som Räddningstjänsten anordnade. Barnen är indelade i grupper, med namn som de själva har hittat på.

Fortsättning publicerad 20090703

Hantverk och sprättägg

Det gamla ålderdomshemmet i Regna hade ett hönshus, som försåg de boende på hemmet med ägg. Numera är det en hantverksbutik, där det givetvis finns ägg att köpa.

Text och foto: MONICA BLOMBERG

Ålderdomshemmet lades ner och hönsen försvann från sitt hus. Det tomma hönshuset stod bara där, som ett gammalt uthus utan funktion, tills att Regna byaråd tog sig an det. Genom dåvarande ordföranden i rådet Bengt Lindbergs försorg städades, reparerades och målades huset tillsammans med andra entusiastiska bybor. Detta möjliggjordes av EUpengar genom Våg 21. Landshövdingen invigde Hönshuset och Titthålet sommaren 2004. I tre år drevs verksamheten av byarådet. I dag är det ”ett löst sammansatt kvinnligt nätverk” som ser till att verksamheten lever vidare, enligt Lotta Pettersén. I den mycket lilla försäljningslokalen samsas hantverk från bygden med sprättägg från en närliggande närliggande lantgård, saft från en duktig husmor, glass från en glassbox och de mest underbara lammskinn. På frågan om hur man väljer ut varorna som skall försäljas, berättar Lotta att nätverket träffas och introducerar nya hantverkare för varandra. Krav ställs på att det är genuint hantverk och inte prefabricerade varor. Både kvinnliga och manliga hantverkare är välkomna med sina alster. Återanvändning av material är också välkommet. Stora praktiska kassar tillverkade av kaffeförpackningar hänger färggranna på en stång. Så bra att ha vid storhandling i mataffären i stället för engångskassar och därigenom spara på naturens tillgångar.

Fortsättning publicerad 20090626

Glad missionär

- Så länge jag orkar kommer jag att arbeta med hjälpsändningar till Kongostaterna. Säger Marinne Karlsson, som blev missionär 1959.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Marianne Karlsson och jag sitter hemma vid hennes köksbord i Rejmyre, för att samtala om hur det är att vara missionär. Marianne har bakat en hallonkaka till kaffet, en kaka som har en solgulfärg och jag måste fråga hur hon kunnat få den så gul.
- Äggen kommer från hönsgården bakom huset, säger hon.
Hönorna är inte längre Mariannes, utan hon har överlåtit dem åt en av hyresgästerna i huset, som tycker mycket om djur. I februari fyllde Marianne 78 år och kroppen har sina förslitningar. Hon har en utsliten höft och får ta till käppen när hon skall förflytta sig. Hoppet om operation har ökat och hon är lovad att det skall bli av under hösten. Den stora trädgården klarar hon inte längre att sköta, som hon vill. Mördarsniglarna håller hon efter och berättar att kvällen före mitt besök tog hon 57 stycken. Hon ger inte upp så lätt. Marianne visste tidigt att hon skulle bli missionär i Afrika. För att gå ut som missionär krävdes det en utbildning. Marianne ville läsa vidare efter folkskolan för att bli lärare. Föräldrarnas ekonomi tillät inte vidare skolgång för henne.
- Jag blev så ledsen och kände mig så besviken, hur skulle jag nu kunna bli misssionär,berättar hon.

Fortsättning publicerad 20090619

Agnarna skiljs åt

En blåsig försommarkväll ger sig ett 30-tal medlemmar i Risinge LRF av till Norrköping för att tävla i gokart. Det skall bli en kväll när fokus ligger på att vinna och slå grannen med flera sekunder. Tankar på mjölkpriser, EU-blanketter eller havererade jordbruksmaskiner existerar inte denna kväll.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Nitton känner sig manade att tävla, resten är supportrar, som hejar på de taggade tävlingsförarna. Systrarna Kristin och Inger Yderfors är det enda kvinnliga inslaget bland de tävlande. Kristin kommer direkt med tåget från Stockholm, efter att ha deltagit i LRFstämman på Sånga-Säby. Hon tänker ge sambon Micke en match. Inger tror att sambon Björns manlighet kan ta skada om hon vinner över honom i Gokart. Dag Axelsson, äggproducent och bergsprängare från Gomma, skall försvara sin fjolårs titel som Risingemästare i Gokart. Fast det är många som känner att i år skall det inte lyckas för honom. När svarta overaller och hjälmar sitter på plats, så är det flera som känner att det bor en Ronny Petersson eller Michael Schumacher i kroppen. Stämningen är hög när de olika heaten flaggas av. Inger drar i för hårt i en kurva och åker av banan. Hon får gå ur och skjuta upp sin bil för att komma på banan igen. Vid nästa varv åker hon av på samma ställe. Proceduren får upprepas för att hon skall vara med igen. Här är det tävlandet som gäller och det finns inga gentlemän som vill missa sekunder för att hjälpa henne. Trots att hon blir distanserad av de andra, visar Inger inga dystra miner.

Fortsättning publicerad 20090612

Kryddornas historia

När SPF:s föreningen Brukspensionärerna i Finspång hade sitt sista möte för våren var eftermiddagens ämne: Kryddornas historia och dess olika användningsområden inom medicin.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Anette Kargén, entusiastisk kryddodlare från Igelfors, lotsade de 70 deltagarna genom användandet av naturens egna läkemedel bland våra kryddor. Anette är utbildad sjuksköterska och betonade att det alltid är viktigt att se att det finns dokumenterat ur medicinskforskning hur växterna inverkar. Det kan vara rent hälsovådligt att tro på gamla kurer, som finns inom folktron. Hon underströk att det är viktigt när man skaffar litteratur inom området, att man verkligen tar reda på ett det finns ny forskning bakom boken. Lagerbladen är bra att använda vid sillinläggningar och vad vore kalopsen utan sina lagerblad. Däremot är det giftigt att dricka te på torkade lagerblad. Anette avråder från eget experimenterande. Den enda kryddväxt som har en helt svensk bakgrund är gräslöken. Den förekom från början som en vild, strandnära växt, innan vi började odla den i våra trädgårdar. Den gula löken härstammmar från Centralasien och fördes via Egypten vidare med romarna till nord Europa. Alla lökväxter har en konserverande inverkan på mat. Löken sätter också fart på matsmältningen. Ju mer sönderhackad löken är dess större ettrig smak avger den. Vitlöken har störst bakteriedödande
inverkan.

Fortsättning publicerad 20090605

En riktig folkfest

När lantbruksmuseet Ljusfallshammar slår upp sina portar, finns det något för hela familjen. Farfar ler igenkännande över gamla traktorer och redskap, som han minns från barndomen. Barnbarnet är förundrad över ett gammalt träbadkar, en konstig tvättmaskin eller en vacker hästsläde.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Åsnan Minus med ”matte” Tulo gör succé bland barnen. Tulo skulle köpa en ponny, men kom hem med en åsna och har sedan blivit fast för åsnor. Nu har hon fyra stycken och försäkrar att de inte alls är lata. Vid ett bord sitter årets Ljusfallshammarsbo Gustav Johansson, 92 år. En man som är fylld av historia och anekdoter. Han underhåller sina bordsgrannar med många skämt. Det nyinstiftade priset har han fått för sitt engagemang i bygden och bland dess ungdomar samt för sin medverkan i byarådets tidning Hammarslaget. Det är en stolt pristagare som beundrar sin replik av Ljusfallshammars symbol Hammaren som står vid riksväg 51. Inne i museet bjuds det på kaffe och våfflor med potatis i. Tänk så genialiskt att grädda raggmunken i ett våfffeljärn och servera med rårivna morötter och lingon. Verkligen något at ta efter. Överallt på gårdsplanen står det grupper med folk och diskuterar vid någon gammal maskin. Många kunde berätta episoder från förr när maskinerna användes på gårdarna i trakten.

Fortsättning publicerad 20090529

Loppis för Indien

För sjunde året i rad har det hållits trädgårdsloppis i Finspång. Initiativet kommer från Maria Bark, som fick idén när hon gallrade ut växter hemma i trädgården.

Text: MONICA BLOMBERG

Maria Bark, som är med i missionsgruppen i Finspångs Missionskyrka, gallrade ut växter hemma i trädgården vid Knivsätter. Hon tyckte att det kändes lite sorgligt att bara kasta dem på komposthögen. Så föddes idén, att ordna en loppis, där man kunde skänka av sitt överflöd från trädgården och andra trädgårdsodlare kunde fynda till sina rabatter. Missionsgruppen tyckte idén var bra och 2002 hölls den första trädgårdsloppisen. Pengarna som kom in gick oavkortat till olika projekt i Indien. Det största projektet var uppbyggnaden av ett skolhem för pojkar i Rampurwardi och en lokal på samma ort där befolkningen kan samlas till bland annat
föreläsningar. Just undervisning i grönsaksodling har varit med i projektet. Familjer har fått utsäde att använda i sina egna odlingar. Det har gett mat till familjen, men också ett överskott att sälja på byns marknad. Att pengarna verkligen omsätts där det behövs, kunde socialarbetarna Mohanish och Sunita Keskar från Rampurwardi berätta, när de besökte Finspång för några år sedan. I år har missionsgruppen fått ett nytt projekt att stödja. I staden Nannaj finns ett litet sjukhus med 30 platser. Sjukhuset drivs av makarna Urunar och Smita. Det är en utmaning att samla pengar till projektet och trädgårdsloppisen är en del av insamlandet. Redan klockan 8.00 på lördagsmorgonen kommer de första för att skänka sina växter.

Fortsättning publicerad 20090522

Soppmöte för bygden

I Igelfors och Regna finns ett aktivt Bygderåd. En levande landsbygd står på agendan och detta kan man se genom flera aktiviteter som rådet driver. Det nedläggningshotade biblioteket togs över av rådet och drivs med bidrag från kommunen. Andra aktiviteter är caféet och fritidsgården, som är öppen en gång i veckan, föreläsningar samt Bygdebladet som ges ut varannnan månad.

Text: MONICA BLOMBERG
Bild: FREDRIK BLOMBERG

För att utveckla bygden och försöka att locka nya invånare till orten inbjöd rådet intresserade till Soppmöte i bygdegården. Idén var att vid en gemensam måltid kunna diskutera frågorna. Kyrkan engagerades och stod för soppa och servering. Ett 50-tal engagerade bybor kom för att äta soppa och lyssna till Anders Nordin från projektet Framtida Näshulta och Camilla Carlssson representant från Landsbygdsrådet. Att inventera, vad bygden har att erbjuda nya invånare, är viktigt att börja med, enligt Anders Nordin. Finns det lediga fastigheter eller tomter till familjer som vill flytta in? Marknadsföring genom lokalpressen, visa vad som är intressant och varför man skall bo i Regna eller Igelfors. I Näshulta hade man engagerat barnen i skolan att göra bildekaler med slogan för bygden. En dekal fick texten ”Kom och bo här i Näshulta om ni vill leva i lyx”. Även Camilla Carlsson från Landsbygdsrådet tipsade om att gå till barnen med frågan ”Varför är det bra att bo här?” Av barnen får man ärliga och användbara svar, som man sedan kan arbeta vidare med. Hon visade också en inspirationsfilm om bland annat kooperativa lösningar.

Fortsättning publicerad 20090515

Njutbart örongodis

Ett säkert vårtecken i Finspång är STAL-körens vårkonsert. Körens dirigent Carl Johan Sandin, som också var kvällens konferencié, lovade publiken en stor påse med örongodis att njuta av. I en gottepåse med blandat smågodis finns det många olika smaker, så var det även i denna konsert.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

Musik och texter av bland annat Robert Broberg, Duke Ellington, Carl Mikael Bellman, John Lennon/Paul McCartney, Benny Anderssson och Toots Thieleman plockades upp ur påsen. Publiken fick också vara med och bidra med sång i två av numren. Powel Ramels Ta av dig skorna och Blå Stetsonhatt av Hasse Alfredsson/Tage Danielsson. Carl Johan Sandelin dirigerade både kör och publik iförd blå Stetsonhatt och gabardinkavaj. Munterheten hos den sjungande publiken var stor. STAL-kören är en verklig gladkör, som med sin sångarglädje smittar av sig på sin publik. Spexet ligger inte långt borta när kören ger vårkonsert, så även denna gång. Körens damer sjöng It´s rainig men! Text och musik Jabara/Schaffer. Då regnade det formligen in manliga körsångare utstyrda i olika kreationer bland annat arabisk schejk, raggare, plommonstopsklädd engelsman, målare, beduin med flera. Några av karamellerna som publiken verkligen njöt av var Anna Sandström Jönsson, som tillsammans med Björn Liljeblad, flygel och Lars Ramberg, bas bjöd på The way you look tonight och Over the rainbow.

Fortsättning publicerad 20090508

Trevlig gemenskap

Under vintern och våren har Risinge hembygdsförening, i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, haft en studiecirkel i Tvåändsstickning. Varannan tisdag har åtta glada kvinnor samlats i Klippestorpsgården med sina garnnystan och klirrande stickor. Tålmodiga kursledare har Birgitta Hertin och Elisabeth Larsson varit.

Text och bild: MONICA BLOMBERG

De första färdigställda alstren ställdes ut på en skärmutställning vid Hembygdsgårdens Jul i Prästgården. Där fanns både tum- och fingervantar. Passformen var det nog litet si och så med. Men från att aldrig har stickat något i tvåändsstickning till att få ihop en hel vante är steget långt. Vid kursavslutningen i april hade handlaget med stickorna ökat betydligt. Flera av deltagarna hade gett sig i kast med avancerade ”krusmönster” på både sockor och vantar. Egna vilda färgkombinationer i lila och vitt eller ”getingvanter” i gult och svart har tillverkats under mycken munterhet. Tvåändsstickning är en gammal stickteknik, som kännetecknas och skiljer sig från vanlig stickning, genom att man hela tiden stickar med två garntrådar. Man stickar trådarna växelvis och snor dem om varandra på avigsidan. Detta gör att man får en mycket fast och mindre elastisk stickning, som inte töjer sig utan ger formfasta plagg. Varma, slitstarka vantar och sockor blir resultatet av att två trådar alltid följs åt.

Fortsättning publicerad 20090430

Ett kulturarv

Norra Östergötland brukar kallas för Östgöta bergslag. I flera hundra år blomstrade verksamheten och många små brukssamhällen växte upp intill vattendragen där vatttenhjulen kunde drivas. Forsande vatten var en förutsättning för drift av hammare, bälgar och kvarnhjul innnan el-kraften och eldistributionen uppfunnits.

Text och foto: PER-OLOF OLSSON

Med början i mitten av 1800-talet trängde nya tekniker, industriell stordrift och nya tänkesätt efter hand in och de små bruken blev olönsamma, de försvann ett efter ett. Det skedde inte bara i Östgöta bergslag utan över hela landet där järn hanterades. Vid Folkström, fem kilometer väster om Grytgöl, anlades en hammare redan 1649. Men på grund av vatttenbrist i Emmaån flyttades den 1683 en km norr ut i strömmen till det som kalllades Övre bruket. Det fanns också en masugn vid Folkström. Den drevs fram till år 1773. Förr rådde inte fri företagsamhet. För att starta en tillverkning behövdes privilegier från konungen. År 1777 fick brukspatron Karl Daniel Burén sådana privilegier för att starta ett manufakturverk samt ett vals- och skärverk. Den verksamheten kom att blomstra i drygt ett sekel, men bruksanläggningen vid Folkström blev med tiden gammaldags och lades slutligen ner 1884. Då fanns två manufakturverk, en spikhammare och två brännstålsugnar i drift. I samband med bruksnedläggningen revs en stor del av bruksbyggnaderna. Även själva bruksherrgården revs, men dess flyglar lämnades kvar. Herrgårdsbyggnaden var pampig med två fulla våningar och vid frontespisen tre. Också den revs, men byggdes upp på någon annan plats och i annan form. Kvar i vår tid finns några bruksarbetarbostäder, ett stort pampigt magasin från 1700-talet, kvarnen och en före detta järnbod. Kvarnen och mjölnarbostaden är från 1800-talets första hälft. Den verksamheten drevs så länge som till 1959.

Fortsättning publicerad 20090424

Högt byggtempo

Bygget av de elva hyresrättshusen i det nya kvarteret Humlegården på Östra Hårstorp i Finspång är i full gång. När Länstidningen besökte byggarbetsplatsen, pågick en omfattande aktivitet och man kunde se huskropparna börja ta form.

Text och bild: ANDREAS NORLÉN

När reportaget nu publiceras, har vårvärmen anlänt till Östergötland, men vid Länstidningens besök i Hårstorpsområdet var det fortfarande lite kyligt, även om plusgraderna hade gjort platsen en smula lerig. Bottenplattorna till de första husen hade gjutits och man kunde se hur frigolitisoleringen lades på plats. Grävskoporna var i full färd med att bereda marken för det fortsatta arbetet. För byggnationen svarar LB-Hus. Hyresrättshusen byggs i enlighet med ett koncept, som företaget prövat på andra håll i landet. Det bidrar till att hålla byggkostnaderna nere, eftersom man inte behöver rita projektet från början.
– Allt går enligt planerna, säger platsansvarige Mikael Larsson, LB-Hus.
Vallonbygden valde LBHus efter att ha begärt in offerter från olika företag och efter att ha tittat på liknande projekt i andra kommuner. Mikael Larsson och hans medarbetare håller ett högt
tempo och räknar med att alla elva bostäderna ska vara inflyttningsklara i november. Länstidningen berättade för första gången om byggnationen i februari, strax efter att det första spadtaget hade tagits. Det kommunala bostadsföretaget Vallonbygden investerar 17 miljoner kronor, för att förse Finspång med en ny typ av hyresrättsboende. Satsningen har föregåtts av en omfattande marknadsundersökning och en bred dialog med potentiella hyresgäster.

Fortsättning publicerad 20090417

Sjönära tomter vid Glan

En privat entreprenör Svärtinge satsar nu på att erbjuda 40-talet villatomter på ett atttraktivt område nära sjön Glan endast fyra kilometer från Norrköpings kommungräns invid riksväg 51. Om inga överklaganden drabbar detaljplanen kan det bli byggstart redan till hösten.

Text: ALEX SVENSSON

Projektet på fastigheterna Melby 3:3 och Vistinge 6:4 omfattar totalt 42 tomter, varav 5 redan delvis är bebyggda. Förslaget till detaljplan har upprättats av arkitekt Bengt Groschop, Norrköping. Ägare till marken är Anders Carlsson från Svärtinge med företaget A C Berg AB. När vi söker honom för att få veta mer om byggplanerna, får vi veta att han rest till Zimbabwe för att jaga och att han stängt av sin mobiltelefon. Förslaget till detaljplan för området är fram till 15 maj utställt för samråd och har sänts med brev till samtliga grannar för eventuella synpunkter. Finspång är en kommun med minskande invånarantal. Mot den bakgrunden finns de, som frågar sig om det finns möjligheter att hitta köpare för 40 nya villatomter i Finspång. Vi låter frågan gå vidare till kommunfullmäktiges ordförande Stig Jansson (m).
– I stort sätt alla tomter, som vi hittills fått fram har blivit sålda, svarar han.
– Ett stort antal anställda vid industrierna i Finspång pendlar från Norrköping och Linköping och bland dem bör det finnas flera, som är intresserade av de jämförelsevis billiga villatomter, som kan erbjudas i Finspång.

Fortsättning publicerad 20090409

Unikt boende

När Länstidningen besöker det nya boendet på Stora Allen i Finspång får vi klart för oss att: ”Habiliteringen kretsar kring de fyra hörnpelarna Boende, Arbete, Undervisning och Fritid”. Det berättar Marie- Louise Bäckström, enhetschef på Mo Gård och ansvarig för det individuella boendet på Stora Allen.

Text och bild: BJÖRN STRIDBECK

I ett helt vanligt hyreshus bor sju personer med grava handikapp som dövhet och blindhet ofta kombinerat med olika förståndshandikapp. Detta ställer naturligtvis stora krav på ledsagare och personal. I trappuppgången finns på nedre botten en lägenhet som används som samlingslokal och där finns det dygnet runt personal tillgänglig. Stora Allen är den första enheten där eleven eller gästen bor i egen lägenhet med möjlighet till stöd utifrån det personliga och individuella behovet. Mo Gårds resurscenter startade redan 1947 och blev aktiebolag 1992. Idag har man många grenar på sitt träd över nästan hela Sverige, men huvudorten är fortfarande Finspång, där Mo Gård ligger och man bland annat driver folkhögskola. Eleverna kommer från hela Sverige, men har det gemensamt att de ofta har mycket nedsatt hörsel och syn, ofta kombinerat med någon grad av förståndshandikapp. Det gör att det ofta är svårt att kommunicera med eleverna, vilket personalen gör på teckenspråk. När regionchefen Weronica Roos-Heinefeldt höll invigningstalet fanns en teckentolk som översatte hela talet för de närvarande eleverna, handledarna och besökarna.

Fortsättning publicerad 20090403

Finspångs historia

Finspångs slott är som bekant inte enbart ett pampigt minnesmärke från barockens 1600-tal, utan också en i högsta grad levande kontorsbyggnad tillhörande Siemens International Turbomachinery, den nutida versionen av Finspångs bruk.

Text och bild: ANDREAS NORLÉN

Beger man sig ned för en bred stentrappa och in under de murade källarvalven kommer man till Finspångs turbinhistoria - ett museum, som berättar om en del av företagets utveckling och därmed en del av det som har format dagens Finspång. Brukshistorien i Finspång sträcker sig tillbaka till 1600- talet och många är de produkter som tillverkats i bygden. Finspångs bruk var länge en av Sveriges främsta vapensmedjor, men 1912 provsköts den sista kanonen i Finspång och tillverkningen flyttades till Bofors. Till all lycka för Finspång hade bröderna Ljungström då startat turbintillverkning i Stockholm och var på jakt efter ytterligare produktionskapacitet. Finspångs verkstäder och yrkesskickliga personal kom väl till pass och så inleddes den era av turbinproduktion som fortfarande pågår.
Det är, som namnet antyder, just turbintillverkningen som är fokus för museet i källaren på Finspångs slott. Där visas bland annat äldre tiders turbiner, modeller av turbiner och delar av turbiner. En del av museiföremålen är dock från tiden före 1912 – hur kan det komma sig? Jo, turbintillverkningen i Finspång har sina rötter inte enbart i bröderna Ljungströms produktion, utan även i den tillverkning av turbiner och separatorer som startades av Gustaf de Laval i Nacka på 1880-talet. Den tillverkningen slogs nämligen samman med dåvarande Stal i Finspång på 1950-talet och så fick turbinverksamheten två historiska ursprung.

Fortsättning publicerad 20090327

Tänder hopp

Janne Karlsson från Lotorp i Finspångs kommun arbetade under 30 år inom Räddningstjänsten som brandman och i ambulanstjänst. De sista fyra åren satsade han på att utbilda sig till massör och terapeut. Med de kunskaperna som grund har han utvecklat en metod, som hjälper patienter med andningssvårigheter till ett bättre liv. Han hedrar sin hembygd med att kalla den för Lotorpsmetoden.

Text och bild: ALEX SVENSSON

Själv beskriver Janne Karlsson Lotorpsmetoden som en fysikalisk andningsterapi, som ökar rörligheten hos de muskler, som påverkar lungornas funktion. Det handlar mycket om att förbättra utandningen så att man tömmer lungorna ordentligt så att kroppen kan tillföras mer syre.
– Jag har lyckats behandla patienter med astmaliknande symptom och blivit lika förvånad som patienterna, som i vissa fall haft besvär under 20-30 år, säger Janne Karlsson.
Han förklarar begreppet manuell medicin med att hjälpa kroppen på traven utan luftrörsvidgande medicin och cortisonpreparat. Hans metoder är inte unika. Hemligheten ligger i kombinationen av massage och andningsövningar. Genom att stimulera, massera och jobba med bröstkorg, andning och magmuskler får han patienterna att tömma lungorna. Janne Karlsson förklarar att lungorna är kroppens reningsverk.
– När en människa bara andas med hälften av lungkapaciteten blir skräpet kvar. Kroppen försöker då skydda sig genom att reagera negativt på parfym, tobaksrök och starka dofter.

Fortsättning publicerad 20090320

Gott om plats och mat för hästarna

Isen ligger fortfarande på den närbelägna sjön, men snart smälter den och då dröjer det inte länge innan man kan se fiskarnas slag med stjärtfenorna bryta den blanka vatttenspegeln. Vill du äga en bit strand i å och sjö, med förbindelser till ett vidare sjösystem, och kanske sitta uppe en ljum augustikväll och vittja kräftburar? Då har du chansen nu, med tanke på att delar av stranden tillhör gården Grytgöl 2:68 och den är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Grytgöl 2:68 är belägen i utkanten av Grytgöls samhälle i Finspångs kommun. Från gårdscentrum är det promenadavstånd till närmaste skola och rimligt pendlingsavstånd till såväl Finspång som Norrköping och Örebro. I de skogsrika bygderna i norra Östergötland står både gran och fur i täta led och det är föga förvånande att en dryg tredjedel av gårdens areal utgörs av skogsmark, omkring 15 hektar av de totalt 42,5 hektar som egendomen omfattar. Därutöver finns ekologiskt brukad åker- och betesmark, så satsar man på att hålla hästar på Grytgöl 2:68 kommer de att ha gott om mat.
- Med tanke på arealen, måste man säga att det här blir en större hästgård, om man väljer den inriktningen, framhåller ansvarig fastighetsmäklare Magnus Edelberg, Edelsbergs Fastighetsbyrå AB i Norsholm.

Fortsättning publicerad 20090313

Första spadtaget

Det uppstod köbildning så snart kommunala bostadsbolaget i Finspång, Vallonbygden, gav beskedet att man skulle bygga 11 marklägenheter med hyresrätt på ett område vid Östra Hårstorp nära vägen till Norrköping. När spaden sattes i jorden för en dryg vecka sedan var samtliga lägenheter bokade och en första månadshyra inbetald.

Text: ALEX SVENSSON

- Vi blev överraskade av det stora intresset och måste tillgripa lottning, när lägenheterna skulle fördelas, berättar Vallonbygdens ordförande Carl-Gustaf Mörner (m).
-Det är inte omöjligt att vi inom ett år bygger åtta nya marklägenheter på samma område för att tillfredsställa efterfrågan.
Carl-Gustaf Mörner förklarar att de allra flesta nya hyresgästerna är pensionärer, som flyttar från sina villor för att bo utan trappor i väl utrustade marklägenheter. Endast 2 eller 3 av de 11 lägenheterna har hyrts av familjer utanför Finspång.
- Vallonbygden har i dag ett 90-tal outhyrda lägenheter i främst hus byggda på 1960-talet med lägre standard men också betydligt lägre hyror än de nybyggda bostäderna. Under årens lopp har vi minskat antalet tomma lägenheter i Vallonbygdens ägo från som högst omkring 500 för ganska länge sedan.
På 1990-talet revs en del hyreshus och ett par hundra lägenheter har sålts.
-Det känns kul för både oss i styrelsen och Vallonbygdens personal att intresset är så stort för nybyggda lägenheter i Finspång.

Fortsättning publicerad 20090306

Otvättad fårull

Anna-Lisa Göransson är en av Hällestads äldsta innevånare. Länstidningen har träffat henne. Anna-Lisa Göransson föddes i Tryserum i Småland den 29 december 1915. Eftersom hon föddes för tidigt och var väldigt liten tillkallades traktens kloka gumma, som la det lilla barnet i en korg med otvättad fårull.

Text: STINA KALLRYD
Bild: HENRIK HAMMAR

Korgen ställdes framför kakelugnen, där det var varmast. Anna-Lisa var den andra av nio syskon. Den yngsta, Stina född 1927, blev bara två år gammal. Pappan var lantarbetare. Familjen flyttade till Syltvik utanför Valdemarsvik, sen till Fyllingarum och därefter till Kuddby. När det var dags för Anna-Lisa att börja skolan, bodde familjen på Melby gård i Risinge. Därför blev det Vistinge skola under hela folkskoletiden. Pappa Ture, arbetade på gården i Melby och mamma Anna var mjölkerska. Anna-Lisa var ofta med i ladugården och fick bl a rykta korna. Fadern var även aktiv med att bilda fackföreningar. Det var i regel inte så populärt bland arbetsgivarna och kunde medföra att han blev av med sin anställning. Så flytttade man till Skäftesfall och senare, 1929, till Tuppen, ett litet hus på Nyhemsområdet. Pappan fick då arbete på Metallen. 1933 fick man ett lån för att bygga till huset, som var alldeles för litet för en stor familj.
Anna-Lisa berättar ett minne från en av de många färderna med flyttlass: Stången mellan hästarna gick av och vagnen rullade fram mot hästarnas bakben. Dessbättre var det strax en uppförsbacke igen och vagnen saktade in. Anna-Lisa gick sex år i folkskolan och därefter s k fortsättningsskola, en kortare påbyggnad, men då på Högby inne i Finspång. Hon konfirmerades av prästen Molander i Risinge kyrka.

Fortsättning publicerad 20090227

Grädde på moset

Med minsta möjliga tidsmarginal kunde ladugårdsförman Rune Borén från Finspång möta kung Carl XVI Gustav den 16 februari och ta emot guldmedaljen för att han under minst 23 år levererat mjölk av bästa kvalitet. Tolv dagar senare upphör besättningen om 48 mjölkkor att existera och kort därefter går Rune Borén i pension.

Text: ALEX SVENSSON
Bild: BJÖRN STRIDBECK

– Guldmedaljen blir pricken över i, kommenterar Rune Borén att han och äldsta dottern Katarina snart reser till Stockholm för att hedras av Sveriges mejeriföretag för utomordentligt väl genomfört arbete i ladugården, som ägs av Carl Gustaf Mörners företag Sonstorps Bruk.
När Rune Borén tillträdde sin tjänst som ladugårdsförman 1975, anställdes han av ”farfar” Hans Mörner. Besättningen uppgick då till 38 mjölkkor. Vid kommande månadsskifte avvecklas mjölkproduktionen och gården går över till att hålla betesmarkerna öppna med hjälp av amkor.
– Att bygga om ladugården och utöka besättningen är inte möjligt därför att ladugården är K-märkt, berättar snart 65- årige Rune Borén.
Under hans 34 år som ladugårdsförman har inga stora förändringar gjorts i ladugården.
– Foderbordet har justerats och korna har fått gummimattor på golvet och efter att det gjorts har inga spentramp förekommit, förklarar han.
Själva mjölkningen har underlättats sedan länge med hjälp av rälsburet Duovacsystem, som befriat mjölkaren från att bära utrustningen från den ena kon till den andra.
Hemligheten bakom att skötseln av korna och hanteringen av mjölken hållit den kvalitet som nu får sin belöning är egentligen inte alls hemlig, utan består enligt Rune Borén främst i de två nyckelbegreppen bra foder och noggrannhet.
– Och arbetet i ladugården skall gå lugnt till väga utan att man skriker och härjar, slår han fast.

Fortsättning publicerad 20090220

Kor får GPS-mottagare

Kor utrustade med GPS-mottagare i sina halsband ska hjälpa forskarna att förstå hur djur som är ute på vintern utnyttjar landskapet för att få skydd och liggplatser. Resultaten kan klargöra djurens behov och visa vilka krav man bör ställa på skötselsystem för utegångsdjur.

Försöket drivs gemensamt av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp och Skara, samt av JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala. Forskarna använder sig av GPS-teknik (globalt positionssystem) och aktivitetsmätare för att studera hur djuren utnyttjar landskapets
möjligheter till skydd. Projektet ska pågå i sex månader denna vinter och sex månader nästa vinter. Tre besättningar i Skåne, västra Sverige samt i Gästrikland studeras under två perioder per vinter och åtta kor förses med GPS och aktivitetsmätare varje period.
- Vi ska se hur vinterbetet fungerar genom att kombinera data om geografi, vegetation, väder och var djuren uppehåller sig och speciellt var de väljer att lägga sig. Liggbeteendet ska studeras med hjälp av GPS i kombination med aktivitetsloggrar fästade på bakre skenbenet, säger Kristina Lindgren, forskare vid JTI.
De nuvarande djurskyddsföreskrifternas krav på ligghall med tre väggar och tak för utegångsdjur har flitigt debatterats på senare år. Medan en del djurägare har fått dispens från kravet på ligghall, har många andra inte fått dispens.

Fortsättning publicerad 20090213

Klimatsmart rådgivning

I Finspång heter energistrategen och klimatrådgivaren Enver Memic och han berättar lite om hur man tänker och arbetar med energi- och klimatfrågor i kommunen. I första hand har man satt upp vissa mål för sitt handlande, där man talar om vilka grupper som är viktiga.

Text: BJÖRN STRIDBECK

De strategiska valen som gjorts framgår av Finspångs kommuns ansökan om stöd till energirådgivare projektnummer 31332-1, Energimyndighetens beslut daterat 2008-05-30. Målgrupperna som angetts i ansökan är följande; allmänhet/hushåll/villaägare, små och medelstora företag, bostadsrättsföreningar, skolor.
Motiveringen är att ovanstående målgrupper bedöms vara i störst behov av stöd. Allmänhet, hushåll och villaägare bedöms ha stor förändringsbenägenhet samtidigt som mindre företag betraktas ha stor besparingspotential. Villaägare är även ofta motiverade att göra förändringar, med anledning av exempelvis minskade uppvärmningskostnader, ökad komfort och ökning av husets värde. Bostadsrättsföreningar har i regel stram ekonomi men rymmer god potential att minska energianvändningen och bedöms därför behöva stöd i form av information och utbildning. Inom skolan betraktas rådgivning som fostrande och bedöms kunna ge positiv effekt på längre sikt.
-Enver berättar att han jobbar 50% mot allmänheten och 50% med de kommunala bolagen. Huvudsakligen sysslar han med: Individuell rådgivningrådgivning till privatpersoner och företag via telefon eller besök på våra lokalkontor, informationsinsatser i skolor och organisationer, föreläsningar, utställningar, medverkan i temadagar, kampanjer, mässor m.m.

Fortsättning publicerad 20090206

Unik orgel

Folkströms kapell byggdes ursprungligen som skolbyggnad 1814. Ända sedan 1869 har byggnaden använts som kyrka vilket möjliggjordes genom planering och donationer av brukspatronen vid Folkströms bruk Per August Wassrin. Orgeln i kyrkan är unik för Sverige. Med sina 309 år är den vårt lands äldsta spelbara kyrkorgel: ett såväl kyrko- som musikhistoriskt kulturminne.

Text & bild: PER-OLOF OLSSON

Orgeln byggdes år 1700 för Sankt Lars kyrka i Linköping av Jon Agerwall från Söderköping. 170 år senare, nämligen år 1870, köptes den in och donerades till Folkström där den byggdes upp och än i dag finns. Den inte bara finns i kyrkan, den är faktiskt spelbar. Väl värd att både betrakta och lyssna till. Orgelns väg till Folkström gick från Linköping via Vinnerstads kyrka utanför Motala. År 1767, efter sex decennier i Linköping, såldes orgeln för 1 590 daler koppparmynt till Vinnerstad. Yttterligare 103 år senare, i herrrens år 1870, köptes orgeln av brukspatronen Per August Wassrin som direkt skänkte den till sitt bruk i Folkström. Där finns den än i dag: välskött och spelbar.Brukspatron Wassrin var en flitig dagboksskrivare. Därför kan vi än i dag följa några av hans tankegångar kring orgeln. Kyrkan och dess orgel var en hjärtesak för den åldrande Wassrin. Så också begravningsplatsen som anlades samtidigt.

"Söndagen den 5 oktober 1873
Fast jag var mycket trött och sömnig har jag hört på Nyströms predikan och hans resonement eller kallprat, det kan kallas så. Molin spelade mycket väl på orgelverket och jag var glad över dess inköp och byggnad, som följts av välsignelse. Den vackra söndagsförmiddagen då den invigdes 1870, står klar för mig."

Fortsättning publicerad 20090130

Fin utmärkelse

Klirr i kassan. Grytgöls IK har blivit utsedd till årets förening 2008 av Folkspel, föreningslivets eget spelbolag i Sverige. Förutom äran så får GIK 50 000 kronor. Passar bra nu när föreningen bygger restaurang och ska anordna SM i varpa i sommmar.

Text: LEIF LARSSON

Årets förening 2008. Den titeln ståtar numera Grytgöls IK med.
– Det här ger kraft att fortsätta föreningsarbetet, säger ordföranden Göran Gustafson och medger att utmärkelsen också gjorde honom stolt.
Liksom säkert övriga i föreningen på den lilla orten i Finspångs kommun i norra Östergötland. Pristagaren utses av Folkspel, föreningslivets eget spelbolag i Sverige. Göran Gustafson blev även överraskad över att GIK utsågs till vinnare.
– Det är inget man räknar med. Jag vet ej hur många som kämpade om priset men när vi åkte ner till Göteborg för att ta emot det så var vi bland de tre bästa. Bara det tyckte vi var stort, påpekar han.
Grytgöls IK har länge varit en idrottsförening som förutom ägnat sig åt sport också engagerat sig i samhället på olika sätt. Eller som ordföranden uttrycker det:
– Föreningen har blivit samhället, eller tvärtom. Idrotten är grunden men vi har även försökt se till att alla kan hitta sin nisch bland våra aktiviteter. Det kan handla om kultur men även social verksamhet.

Fortsättning publicerad 20090123

Johnny Cash hedras

Countrylegenden Johnny Cash sitter säkert i sin himmel och tittar förnöjt ner på en vindsvåning i Norrköping. Där hedras hans minne med oförminskad styrka. Det ser 52-årige Lars Lindfors till.

Text och bild: OWE BERGGREN

När man får förmånen att besöka och intervjua Lars Lindfors, sugs man in i havet av bilder och minnessaker, som finns från golv till tak, från Johnny Cash´s artistliv. Det är helt klart angenämt. Vänskapen började egentligen vid en konsert, som Cash höll i Kungliga Tennishallen i Stockholm 1972. Ett av två utkastade munspel fångades upp av den unge herr Lindfors.
1976 tog vänskapen ordentlig fart. Lindfors var utsänd av tidningen ”Kountry Korral” och mötte Cash på Arlanda. Vid en träff på Åhlens i Stockholm fick han uppmaningen att infinna sig klockan 22 bakom scenen på Hamburger Börs.
– Där ska du få en speciell present, sade Cash.
Efter showen stegade ”The man in black”(Mannen i svart), Johnny Cash in i logen och tog fram ett bältesspänne i brons med inskriptionen ”Johnny Cash is a friend of mine”.
– Om vi inte förblir vänner får du skicka tillbaka spännet, meddelade Cash.

Fortsättning publicerad 20090116

Dags för barnteater

Lördagen den 24 januari inleder Finspångs kommun, Folkets hus, Teaterföreningen och ABF vårens barnteatersäsong med att visa Rödluvan och vargen av och med teater Duo Danzeros.

Sammanlagt elva barnteaterföreställningar kommer att visas på lördagar kl. 15.00 i Folkets hus. Vårsäsongens föreställningar avslutas med Ture blåser bort av och med Hedmans Teater lördagen den 2 maj. Här berättar vi mer om en del av vårens föreställningar.
Teater Duo Danzeros ger: Rödluvan och Vargen På ett nytt spännande, utttrycksfullt sätt med enkla medel berättas den något omarbetade och moderniserade klassiska sagan. Åskådaren får följa Rödluvan på hennes vandring till mormors stuga. Mötet med den utsvultne och blodtörstige vargen och hur hon tillslut räddas av Nisse som följt ett tomburksspår i skogen.
Från 4 år
Information: www.kulturiskolan.nu/index.asp?id=863
Lördag 24 januari kl 15.00.
Hedmans Teater ger: Trollflöjten Fritt efter Mozarts opera. En varm berättelse om vänskap och längtan efter närhet i ett spännande äventyr där skådespeleri och ett färgsprakande skuggspel ackompanjeras av levande musik på scenen. Papagenos funderingar: ”Vänner. Ja vänner ska man ha, det säger alla . Varför är det så viktigt? Fåglarna är mina vänner. De retas aldrig, utan tröstar mig om jag är ledsen. Ibland när vi är riktigt nära varandra så känner jag mig nästan som en av dem. Fast fåglarna är ju så glänsande och vackra men jag, jag blänker ingenting.”
Från 3 år
Information: www.hedmansteater.com
Lördag 31 januari kl 15.00.

Fortsättning publicerad 20090109

Litterär julkalender

Sedan den 1 december till och med julafton hittar man en julkalender med luckor på Finspångs bibliotek. Bakom ett nummer döljer sig en fråga med litterär anknytning för vuxna och barn.

Text och bild: HANNA DOCKSON

– Vi brukar alltid göra någon form av julskyltning i fönstret. Det här året kom jag inte på någonting förrän december nästan knackade på dörren. Det var med kort varsel kollegorna fick hjälpa till att komma på frågor, säger Marie Louise Gustafsson.
Det öppnas en lucka varje dag och självklart har barnen en egen kalender. Inne på biblioteket finns det lappar att fylla i där svaren kan lämnas.
– Vi ser det som ett sätt att locka låntagare vi inte når ut till annars och hoppas att de kanske upptäcker vårt bibliotek. Annars har vi det som många andra bibliotek och det är svårt att locka nya besökare. I våras ville jag göra ett annorlunda påskris. Då tog vi in en hel björk och lät barnen klippa till påskpynt och prydnader, som sedan hängdes i trädet, säger Marie Louise Gustafsson.

Fortsättning publicerad 20081212

Totte gästar Finspång

Zillah & Totte besöker Finspångs Folkets Hus/Kulturhus den 6 december med en specialbeställd julföreställning som endast ges i Finspång. Bara några dagar senare gör de debut i en egen serie på TV4.

Blott 19-åriga buktalaren Zillah Andrén från Djursholm och den kaxiga och oförskämda tygapanTotte är tillbaka. Våren 2007 tog Zilllah och Totte hem segern i Talang i TV4. Därmed vann de en miljon kronor och massor av möjligheter öppnade sig.
- Du är överlägsen allt annnat, det går inte att slå dig, sa Bert Karlsson, en av jurymedlemmarna, och tryckte på den gröna knappen.
Det är inte enbart i Sverige som buktalarduon gjort succé. I somras vann Zillah och Totte det prestigefyllda priset i klassen Varieté i Grand champion of the world - ett artisternas OS - i USA.

Fortsättning publicerad 20081205

SM i CNC-svarvning

Från början var cirka 40 lag från hela Sverige med. Två elever från Curt Nicolin- gymnasiet i Finspång tog sig till semifinal i ungdoms-SM i CNC-svarvning.

Text: LEIF LARSSON

– Jag är inte överraskad. Man hoppas förstås att det ska gå bra men man vet aldrig i förväg, säger Anders Dahlström, lagledare och lärare till killarna.
Det var Robert Purvins och Anton Johansson som stod för den goda bedriften att bli delad trea det svenska ungdomsmästerskapet i denna speciella gren. Till sluttävlingen på Elmia i Jönköping tar sig åtta tvåmannalag. Denna gång slogs således drygt 30 lag ut innan det var dags för den sista uppgörelsen. Robert och Anton tog sig vidare och gick till semifinal men där tog det stopp. Anders Dahlström är nöjd med deras insats.
– Det var roligt att det gick så bra för dem.
Curt Nicolin-gymnasiet är dock vant att nå framgångar i just CNC-svarvning.
– Vi har varit med i Jönköping bland de åtta bästa fyra gånger förut, 2002, 2004 och 2005. År 2003 så vann vi. Då tävlade tre elever i varje lag och två i vårt lag var tjejer, berättar Anders.
Han påpekar att tävlingsformen passar bra för båda könen, inte minst för tjejer.

Fortsättning publicerad 20081128

Bonde blir hustomte

Örjan Andersson har bott på Ingesgärde gård i Regna sedan 1976. Han köpte gården 1981 och det som tidigare varit hans föräldrahem blev bostad för den egna familjen. Nu är det dags för ännu ett generationsskifte på Ingersgärde.

Text och bild: HANNA DOCKSON

– Jag jobbade utanför gården i tio år innan jag tog över. Mina föräldrar hade mjölkproduktion fram till 1999. Då stod vi i valet och kvalet om vi skulle satsa på att byggga ut eller lägga ner. Jag tyckte inte att vi hade potential att bygga en sådan stor mjölkproduktion som behövdes för att vi skulle kunna försörja oss. Idag har vi iställlet köttproduktion och knappt 70 hektar skog, säger Örjan Andersson.
Köttbranschen är dock inte lukurativ. Regelverken är många och det är svårt att få ut det pris man skulle behöva, anser han.
– Marknaden har alltid varit prisreglerad. Det är väldigt svårt för oss att gå in och påverka priserna, utan det är industrierna som kan öka sina marginaler, säger Örjan Andersson.
Gården har 30 kor och 60 ungdjur. Man köper in kalvar från en mjölkgård ett par mil därifrån.
– Det är mycket jobb året om. När det är vinter står en del av korna uppbundna och en del går i boxar. Ankorna går ute hela tiden och har en ligghall som de går in i, säger Örjan Andersson.
LRF Regna är en aktiv förening och anpassar sig väl till de verksamheter som finns i området.
– Vi har för tillfället en köttproduktionsgrupp där vi diskuterar vallfoder, utfodring och allt som har med köttproduktion att göra. Vid senaste mötet var vi 15 stycken.

Fortsättning publicerad 20081121

Igelfors vände trenden

Igelfors var 2003 en bygd som höll på att försvinna. Vändpunkten blev när Igelfors bygd- och utvecklingsråd blev självständigt från Regna. Idag är Igelfors en bygd med stora möjligheter, billigt boende och närhet till många arbetstillfällen. Engagemanget råder det verkligen ingen brist på.

Text och bild: HANNA DOCKSON

– Det första som vi såg som en möjlighet i bygd och utvecklingsrådet var Centrumhuset. Tidigare hade det innehållit distriktsskötemottagning, bibliotek och banklokal, men med tiden hade allt flyttat iväg. Vi såg två problem och det var att byggnaden var en förvaltning som stod och kostade pengar för kommunen och vi hade det väldigt mörkt här i byn när det inte var tända lampor, säger Bengt Nordström.
Idén för hur bygget skulle gå till formulerades snabbt och det huvudsakliga målet var att få huset och Igelfors att leva igen. Något måste hända för att bygden inte skulle dö ut.
– Vi hann med att söka EU-stöd som var på sluttampen. Vi fick inte in pengar till allt, men det blev en början som räckte en bra bit på vägen. Det gjorde att vi kunde komma igång och det enda som inte är med ifrån ursprungsidén idag är ett gym. Det har man nu startat i brukets lokal, säger Bengt Nordström.
Det tidigare tomma lokalerna är idag fyllda med det som en bygd kan tänkas behöva. Det har blivit ett litet samhälle i en byggnad.
– Idag har vi bibliotek, internetcafé, samlingslokal och massagerum. Nu har vi planer på att rusta upp lokalen bakom affären till ett eget projekt. Vi har tänkt oss en lokal där lokala företag, lokala hantverkare kan presentera sig i en utställningslokal, säger Bengt Nordström.

Fortsättning publicerad 20081114

LRF överkörda

När det skulle bytas oljepannor i Finspångs kommun inbjöds företag att ge förslag på den mest lönsamma lösningen. LRF:s lokalavdelning i Risinge lade ner stort engagemang och bönder gick samman och bildade företag. Nu menar LRF:arna att frågan inte hanterades rätt i kommunen och att lokalavdelningen tystades ner.

Text och bild: HANNA DOCKSON

– Vi tycker det är viktigt att tänka på miljön och föreslog att det skulle byggas ett bioeldat fjärrvärmeverk. Kommunen nappade på förslaget och vi trodde att vårt engagemang var välkommet. När det sedan var dags att byta ut pannor så hoppades vi på biobränsle, men framförallt att kommunen månade om att informera landsbygden när det här skulle påbörjas, säger Erik Nilsson, lokalavdelningsordförande för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, Risinge.
Det blev dock inte riktigt som Erik Nilsson hade hoppats. Istället blev lantbrukarna överkörda.
– Det hade skapats flera attraktiva anbud inom vår socken, men inget föll kommunen i smaken. Vi tyckte det hela verkade mycket märkligt, men sedan fick vi nys om att kommunen poängsatte de olika företagen. Vi inom LRF tyckte att ett företag med tre lantbrukare måste vara en stark kandidat, men det tyckte inte kommunen. Kommunen såg istället att det skulle vara mer värdefullt att köpa pellets från Kanada, säger Erik Nilsson.
När LRF ville ställa kommunen till svars, bemöttes man med direkta hot, anser man.
– Vi tyckte att det var ”kompistakter” och att det inte skulle vara tillåtet att behandla människor så här. Då hotade kommunen oss med att de skulle sluta anlita oss att sköta om gräs och snö i kommunen för all framtid, säger Erik Nilsson.

Fortsättning publicerad 20081107

Nya mål för kommunen

Efter 87 års socialdemokratiskt styre i Finspångs kommun arbetar nu allianspartierna och vänsterpartiet sedan i somras med ett omfattande förändringsarbete, som bland annat ska räta upp kommunens ekonomi. Ett underskott på mellan 15 och 20 miljoner måste arbetas bort, enligt vad kommunstyrelsens ordförande Denny Lawrot (c) berättar för Länstidningen.

Text och arkivbild: ALEX SVENSSON

Länstidningen talar med Denny Lawrot för att få en bild av hur arbetet för den nya majoriteten går, sedan maktskiftet genomfördes för ett par månader sedan.
- Formellt installerades den nya politiska ledningen i slutet av augusti, men i praktiken var maktskiftet klart redan i somras, kommenterar Denny Lawrot med hänvisning till att kommunfullmäktige beslutade om det historiska slutet på den socialdemokratiska hegemonin i Finspång för bara två månader sedan.
Enligt Denny Lawrot är det i första hand på tre områden, som den nya regimen vill rätta till svagheter i den tidigare ledningens sätt att styra kommunen.
- Det handlar om bristande helhetssyn, ett förlamande revirtänkande och otydligt politiskt ledarskap, sammanfattar han.
Receptet för en bättre tingens ordning innehåller ett förslag till en helt ny politisk organisation, som skall träda i kraft den 1 januari 2009. Det innebär bland annat att alla olika förvaltningar samlas under kommunstyrelsen och att det politiska utvecklingsarbetet istället hanteras av fyra beredningar under kommunfullmäktige.
- Det betyder att debatterna flyttas från nämndernas slutna rum till det offentliga rummet som är kommunfullmäktige, kommenterar Denny Lawrot.

Fortsättning publicerad 20081031

Bussutflykter i naturen

Motorn går på rapsolja, laboratorieutrustningen med mikroskop, stereolupp och monitorer drivs av solenergi från solfångarna på taket…

Text och bild: ANKI ARVIDSON

I ett samarbetsprojekt mellan Norrköpings kommmun och Studiefrämjandet kan den naturintresserade följa med på utflykter och upplevelser med olika teman.
– Ekoturen har funnits i 13 år, berättar Anette Aspegren - Güldorff, som är chaufför och guide på den blå bussen.
Syftet med Ekoturen är att erbjuda alla intresserade möjlighet att få uppleva naturen efter sina egna förutsättningar. Många turer är direkt anpassade för barn och skolungdomar medan andra utflykter är riktade till allmänheten.
– En del av utflykterna är gratis medan andra kostar en liten slant, fortsätter hon.
Länstidningen följer med på två olika utflykter en lördag i oktober - en dag när vädergudarna visar sig från sin allra bästa sida. Ett tjugotal passagerare i alla åldrar, den yngsta bara två månader gammal är med på dagens första utflykt, som går norrut till Kolmårdens stora skogar. De flesta deltagarna är från Norrköping med omnejd, men familjen Bylin från Linköping och Johan Westlund med sonen Rasmus från Skänninge har också tagit sig till Norrköping för att följa med.
– Ett suveränt sätt att komma ut i naturen och få se sig omkring i länet, säger Johan.

Fortsättning publicerad 20081024

Otroliga 500 år!

För fyra år sedan, dvs. 2004 beslutade de båda ägarfamiljerna – familjen Bonde på Ericsberg och familjen Hamilton på Boo Egendom att gå samman till ett gemensamt skogsindustriföretag,
som då fick namnet BooForssjö. Råvaruchef Hans Johansson visar runt på brukets museum.

Text och bild: ANKI ARVIDSON

I koncernen ingår Forssjö sågverk, BooForssjö Energi,Hjortkvarns sågverk, Forneby List och Dala Floda Golv. Vid ett möte med Bo Selerud, företagets vd och Hans Johansson, råvaruchef får jag både en historielektion och kunskap om det moderna företaget BooForssjö. Jag är väldigt nyfiken på hur det en gång började – tanken svindlar – 500 år – visst är det fantastiskt!
– Finns det några belägg för de uppgifterna, undrar jag.

Fortsättning publicerad 20081017