• Startsidan
• Artiklar
• Gårdar till salu
• Privatannonser
• Företagsannonser
• Om Länstidningen
• Kalender
• Forum
• Kontakta oss

• Boxholm
• Finspång
• Kinda
• Linköping
• Mjölby
• Motala
• Norrköping
• Söderköping
• Vadstena
• Valdemarsvik
• Ydre
• Åtvidaberg
• Ödeshög

 

Stäringe Säteri

Omgärdat av en vacker ädellövspark med utsikt över sjöarna och det böljande jordbrukslandskapet, ligger Stäringes huvudbyggnad med tillhörande flyglar.

Stäringe Säteri ligger i det vackra sörmländska landskapet, på en höjd med utsikt över sjöarna Uren och Månsjön. Egendomen omfattar totalt 1 300 hektar, varav 1 000 ha skogsmark och 200 ha inägomark. Byggnationen utgörs av klassisk herrgårdsbebyggelse från 1700- och 1800-talen med tillhörande bostäder och ekonomibyggnader.

Text och bild: Andreas Norlén

Redan 1619 omtalas Stäringe som färdigt säteri med många underlydande hemman. Fru Brita Gustavsdotter Bååt erhöll byn som säterijord från drottning Kristina och fru Bååts efterkommande ägde säteriet fram till 1692. Under 1700-talet innehades Stäringe av släkterna Ribbing och Falkenberg och en lantmäterikarta från den tiden visar en huvudbyggnad som är en miniatyrkopia
av grannslottet Vibyholm. Byggnationen måste dock ha förnyats under 1700-talet och teckningar visar på en envåningsbyggnad med högt mansardtak och frontespis.

Fortsättning publicerad 20100319

Regna Aspudden

En pastoral idyll på udden i Regnaren

I Regna socken i den nordligaste delen av Östergötland ville man i början av det förra århundradet ge sin kyrkoherde en ny, ståndsmässig bostad i vackra omgivningar. Resultatet blev prästgården Aspudden på en udde i sjön Regnaren. Aspudden är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text och bild: Andreas Norlén

Vi befinner oss i gränstrakterna mellan Östergötland och Södermanland, för Aspudden ligger bara ett par mil söder om Vingåker. Prästgårdens läge är verkligen ostört och naturskönt och man kan i flera bemärkelser beskriva platsen som en pastoral idyll. Mangårdsbyggnaden med
sitt valmade tak och sin milt gula träpanel ligger omgiven av en parktomt som under den varmare delen av året är lummig och grönskande med höga träd uppställda på vakt. I parken
finns också fruktträd, bärbuskar och trädgårdsland. Gårdsbilden kompletteras av att corps de logiet flankeras av två förrådsflyglar, också de klädda med gräddgul panel. Byggnaderna är grupperade kring en grustäckt rundel, som man kommer till via en likaledes grusad tillfartsväg.

Fortsättning publicerad 20100312

Göranstorp i Nora

En bergsmansgård med plats för hästar

Rastälven gränsar till markerna, vilket gör att hästarna i beteshagarna alltid har tillgång till
friskt vatten. Mangårdsbyggnaden från 1700- talet ligger högt och har en underbar utsikt. Det
vitputsade stallet är för närvarande hem åt 19 hästar. Den gamla bergsmansgården Göranstorp
i Nora kommun i Örebro län är en speciell plats – och dessutom veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text och bild: Andreas Norlén

På Göranstorp har under 18 år bedrivits verksamhet med islandshästar: turritter, ridskola och kurser. I omgivningen finns natursköna ridvägar som har bidragit till att locka besökare och kursdeltagare från när och fjärran. Nu är anläggningen till salu och kan omdisponeras
efter köparens idéer om vilken verksamhet som ska bedrivas där. Köparen har även möjlighet att påverka hur mycket mark som ska tillföras gården, eftersom en avstyckning ska ske i samband med försäljningen.

Fortsättning publicerad 20100305

Biskopsberga Sjöhagen

Exklusiv bostad för både människor och hästar

Exklusivt för både människor och hästar – det är en bra sammanfattning avgården Biskopsberga Sjöhagen i närheten av Skänninge. Gårdens tvåbenta invånare bor i en nyrenoverad herrgårdsbyggnad och de fyrbenta vännerna får hålla till i ett påkostat stall och ett ridhus. Biskopsberga Sjöhagen är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text och bild: Andreas Norlén

Redan när man nalkas den varmgula mangårdsbyggnaden, märker man att man kommit till
en hästgård. Flera nyfikna hästar beger sig mot staketen för att ta en titt på besökare längs vägen. När det skymmer kastar två vackert smidda utomhuslyktor sitt sken över väg och hagar.
Valv bärs upp av pelare När man passerar entrén med sina dubbla glasdörrar kommer man
till en smakfullt inredd hall med tre vackert dekorerade valv. Det vita trägolvet passar fint till de ljusa väggarna. Man har vid renoveringen bevarat gamla inredningsdetaljer, men ändå givit bostaden en modern känsla.

Fortsättning publicerad 20100226

Hästgård till salu

Ladubyggnaden är trevligt U-formad.

I natursköna omgivningar ett par, tre kilometer från Kvarsebo samhälle norr om Bråviken ligger gården Stugubråten. Det är cirka 35 km till Nyköping, vilket innebär att det är närmare till denna sörmländska metropol – och därmed till pendeltåg mot Stockholm – än det är till Norrköping. Stugubråten är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text och bild: Andreas Norlén

Kvarsebotrakten omges av de djupa Kolmårdsskogarna, vilket ger goda möjligheter till olika naturupplevelser. Vill man bekanta sig med mer exotiska djur, som man kanske inte träffar på bland Kolmårdens tallar och granar, kan man bege sig till Kolmårdens Djurpark som också ligger i grannskapet. Nuvarande ägare på Stugubråten har får, ett par grisar och några höns,
dvs ägnar sig åt sådan småskalig djurhållning som man förknippar med äldre tiders husbehovsjordbruk. I våra dagar handlar det dock om intresse för djur och inte om överlevnad.
Fåren bor i ladugården, medan grisarna har sitt svinhus och hönsen trivs i det nybyggda hönshuset.

Fortsättning publicerad 20100219

Vita huset till salu

Här skulle Obama känna sig som hemma

Den stora utbyggnaden med sina strama pelare gör att man får associationer till Vita huset i
Washington när man närmar sig den ståtliga villan på Adelswärdsgatan 22 i centrala Åtvidaberg.

Text: ANDREAS NORLÉN

Vi kommer även framöver att vara öppna för att låta unika hus som inte är lantliga bostäder ingå i artikelserien. Får vi nys om en ovanlig byggnad kan det mycket väl vara så att vi tycker
att den är väl värd att berätta för läsekretsen om. Byggdes som kyrka Villan på Adelswärdsgatan uppfördes 1919 för att göra tjänst som ortens baptistkyrka. Dess funktion som kyrkobyggnad varade till 1964 och därefter omvandlades den så småningom till en rymlig bostad, med inte mindre än 339 kvadratmeters boarea. Under en period användes huset som kombinerad bostad och cykelverkstad, men den tiden är sedan länge förbi.

Fortsättning publicerad 20100212

Nära Valdemarsvik

Badsjö inom synhåll och bara en halvmil till Valdemarsvik

2010-talets ”gröna vågare” har lite andra preferenser än föregångarna på 1970-talet. Nu ska
boendet visserligen vara lantligt, men det ska finnas moderna bekvämligheter och det ska vara
nära till kommunikationer och någon tätort. Livet måste fungera, även om man väljer att bosätta
sig lite bortom allfarvägen. Älgerum är en gård som uppfyller de här kraven och som dessutom
är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Txet och bild: ANDREAS NORLÉN

Älgerums gård är naturskönt belägen nära en mindre väg, på vilken man enkelt kan ta sig de fem kilometrarna till Valdemarsvik. Den har alltså både ett läge där man kan leva nära naturen och ett läge som gör det möjligt att snabbt pendla till jobbet eller åka och köpa den där råvaran man glömde till kvällens matlagning. Förutom att gården ligger nära Valdemarsvik så är avståndet inte heller långt till närmaste badsjö. Den ligger faktiskt inom synhåll från gårdsplanen. Det finns också gott om bra ridmöjligheter i de vackra omgivningarna, för den som vill göra Älgerum till en hästgård. Arealen är ungefär två hektar. Resten av marken avstyckades nyligen och man lämnade kvar tillräckligt mycket beten för att man ska kunna hålla några hästar eller får på gården.

Fortsättning publicerad 20100205

Nära Norrköping

Mangårdsbyggnaden på Stensäter, som uppfördes 1920, har en klassisk, faluröd fasad med tillhörande vita knutar.

Kör man en kilometer är man ute på Arkösundsvägen. Sedan är det ytterligare fyra kilometer till färjeläget, fem minuters båtfärd över Bråviken och därefter 15 kilometers bilfärd till Nyköping, där det finns pendeltåg till huvudstaden. Stensäter på Vikbolandet, som är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie, har ett bra läge, oavsett om man vill pendla till Norrköping, Nyköping eller Stockholm.

Text & bild: ANDREAS NORLÉN

– Det är fler och fler som pendlar kanske fyra dagar i veckan i Stockholm och arbetar den femte dagen på sin gård på landet, säger ansvarig fastighetsmäklare Magnus Edelberg, Edelbergs fastighetsbyrå i Norsholm. Stensäter har inte enbart nära till flera större städer, utan också till lantliga faciliteter som Mauritzbergs golfbana, Östersjön och Östra Husby, där det finns service i form av livsmedelsaffär, apotek, vårdcentral m m. Golfspel är dock frågan om man hinner med så mycket av, om man blir ägare till Stensäter. Gårdens areal är 25 hektar och den ger möjlighet till såväl djurhållning som jakt.

Fortsättning publicerad 20100129

Össby Fjärdingsgård

Skogsbruk och djurhållning.

Redan under medeltiden var Össby i nuvarande Finspångs kommun en av de större byarna i Risingebygden. Byn utgörs av flera gårdar, som drar fördel av den för trakten goda odlingsmarken. Össby Fjärdingsgård är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Under sin tidiga historia gynnades Össby också av den järnframställning som ägde rum i omgivningarna. Norra Östergötland var ”Östergötlands bergslag”, där gruvnäringen och järnproduktionen var av stor betydelse. Össby ligger mellan Sankta Maria kyrka och Doverstorp, på pendlingsavstånd från Finspång, Norrköping och Linköping. Till Finspång tar man sig på någon kvart med bil och närheten till riksväg 51 gör att det också är lätt att åka till Skärblacka och Norrköping. Össby Fjärdingsgårds areal uppgår till cirka 118 hektar, varav 77,5 ha skogsmark, 8,3 ha skogligt impediment (myr och berg) och 25 ha inägomark som utgörs av åker. Men det är tydligt att skogen redan här dominerar markerna. Det vanligaste träslaget är tall och virkesförrådet uppgår till i medeltal 133 skogskubikmeter per hektar. Det totala virkesförrådet uppskattas till 10 304 skogskubikmeter.

Fortsättning publicerad 20100122

Uckleby Västergård

En egen ö mitt på östgötaslätten.

Som en egen ö mitt på östgötaslätten ligger Uckleby Västergård. Utsikten mot Omberg, Vättern och Alvastra klosterruin är betagande och man vet att man befinner sig i en gammal kulturbygd, där marken brutits i tusentals år. Uckleby Västergård är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Förr i tiden hörde mark att bruka till Uckleby Västergård, men den är avstyckad och kvar finns ungefär 0,7 hektar (7 212 kvadratmeter) i form av främst ladugårdsplan och en rejält tilltagen trädgårdstomt med äldre fruktträd och andra höga träd, som bildar en grönskande mur till skydd från både insyn och vindarna på slätten. Omgivningarnas skönhet påverkas inte av så världsliga saker som avstyckningar, så vyn som omger gårdscentrum är lika hänförande som på Hedenhös tid. Mot horisonten avtecknar sig Dimmornas berg, Omberg, med sin dramatiska silhuett som alltsedan den senaste inlandsisen drog sig tillbaka höjer sig över det omgivande slättlandskapet. Runt omkring gården brukas den bördiga slättjorden, vilket får åkrarna att skifta färg i takt med årstiderna. Också fågelsjön Tåkern finns i närheten, liksom Hästholmen med sin gästhamn och Ombergs golfbana vid Stora Lund. Mangårdsbyggnaden på Uckleby Västergård uppfördes på 1840-talet och är ett väl tilltaget boningshus med 260 kvadratmeters boarea och 70 kvadratmeters biarea.

Fortsättning publicerad 20100115

Tjällmo gästgivaregård

Anrik gästgivargård behöver ny efterträdare.

De vidsträckta skogarna i trakten av Tjällmo i den nordligaste delen av Motala kommun är trolska och natursköna. Det är lätt att föreställa sig hur forna tiders vägfarande behövde en plats att vila på, innan de begav sig vidare ut på de slingriga vägarna på sin färd mot Finspång eller kanske Örebro. Den viloplatsen var Tjällmo Gästgifvaregård, veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN
Bild: PER-OLOF OLSSON
WILLY SVAHN

Tjällmo Gästgifvaregård har alltsedan 1600-talet erbjudit mat, dryck och husrum till resenärer från när och fjärran och gör så än idag. I våra dagar handlar dock verksamheten mest om konferensarrangemang, bröllop och andra festligheter samt lunchservering och pubaftnar för Tjällmoborna. På 1600-talet var det skillnad mellan en krog och ett gästgiveri. På en krog kunde man köpa öl, sprit, tobak och övernattning, medan ett gästgiveri vanligen innebar att någon av traktens bönder serverade mat åt vägfarande vid långbordet i det egna köket. Ursprunget till Tjällmo Gästgifvaregård är den krog som fanns vid Hättorp och vars förste innehavare hette Hans Andersson. Den fanns med redan i 1649 års gästgiveri- och krogförteckning. År 1666 beslutade man att bygga en ny krog på Klovstena Västergårds utmark. Den stod färdig år 1670. Byggnaden står fortfarande kvar och innehåller idag åtta dubbelrum, samtliga med toalett och dusch.

Fortsättning publicerad 20100108

Långrådna

Här har många vägfarande passerat.

Vägfarande som i äldre tider reste på landsvägen mellan Valdemarsvik och Gamleby hade anledning att glädjas när de närmade sig Långrådna. Där fanns nämligen ett gästgiveri med möjlighet att få varm mat och en säng att vila ut i. Långrådna Gästgivaregård är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Gästgivaregården låg strategiskt placerad 18 km söder om Valdemarsvik och 29 km norr om Gamleby. Förr var det ett betydligt större företag än idag att resa. Man fick ofta ta sig fram till fots eller till häst på dåliga vägar. Kanske var de som passerade Långrådna på väg i riktning mot Västervik, 50 km bort, eller Norrköping, 65 km norrut. Oavsett vilket hade de glädje av att kunna rasta på den vackra platsen. Gästgiveriet uppfördes på 1860-talet i form av en rejäl, timrad byggnad med faluröd träfasad och vita knutar. Den fungerade som gästgivaregård fram till 1907 och därefter har innehavarna ägnat sig åt jord- och skogsbruk. Totalt omfattar gården 84 hektar, varav 50,8 ha skogsmark, 19,6 ha inägomark, 10,3 ha skogligt impediment, företrädesvis berg, och 3,6 ha övrig mark. Virkesförrådet uppskattas till 7 776 skogskubikmeter, varav 67 procent tall, 17 procent gran, 12 procent triviallöv samt fyra procent ädellöv. Man kan dock använda skogen även till annat än skogsbruk. Det finns god tillgång på klövvilt, inte minst vildsvin, för den som vill ge sig ut på jakt.

Fortsättning publicerad 20091218

Mellangården i Ekhult

På höjden öster om Horn.

Är det Villa Villekulla som ligger där högt över skogsbygden, öster om Horn? Den gula träbyggnaden med sin snickarglädje och sin inbyggda balkong för tankarna till Pippi Långstrumps hus. Men nej, det är mangårdsbyggnaden på Mellangården i Ekhult, veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Huvudbyggnaden lär vara uppförd för precis 100 år sedan, år 1909, och platsen är väl vald med tanke på den vidsträckta utsikten. Vi befinner oss snarare i skogsbygd än i mellanbygd, vilket inte minst framgår om man beaktar att av gårdens totala areal om 120,8 hektar (ha) är endast en tiondel,13,6 ha, inägomark. Av inägomarken är därtill huvuddelen betesmark. Den produktiva skogsmarken uppgår till 80,5 ha, medan 9,9 ha är impediment och 16,8 ha utgörs av övrig mark, varav 13,4 ha är en del av Ekhults naturreservat. Ägorna består av tre skiften som ligger nära varandra. Skiftet runt byggnationen utgörs av fina öppna hagmarker, det sydöstra skiftet består av växtlig grandominerad skog i gallringsålder och det tredje större skiftet i öster har karga kullar blandat med mycket bördig mark. På fastigheten finns höga naturvärden i naturreservatet - äldre barrskog i kuperad miljö - samt i en rasbrant. Villa Villekulla – nej, ursäkta, mangårdsbyggnaden – har en boyta om 155 kvm och 20 kvadratmeters biyta. Att det är ett originellt och spännande hus ser man redan när man på avstånd nalkas den lysande gula byggnaden.

Fortsättning publicerad 20091211

Födekulla gård

En hästgård på slätten mellan Motala, Vadstena och Mjölby.

I slättbygden mellan Motala, Vadstena och Mjölby ligger Födekulla gård, en hästgård med två stall och fyra hektar mark. En bäck porlar över ägorna och det finns möjlighet att gå med i ett jaktlag och ge sig ut i markerna med gevär i hand. Födekulla är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Intresset för hästsport i alla former verkar öka hela tiden. Trav, dressyrridning, fälttävlan, westernridning och mycket annat lockar många deltagare. I takt med det ökande intresset för hästverksamhet har det även blivit mer och mer populärt att köpa en gård med några hektar mark och ett stall eller i vart fall en byggnad som kan byggas om och förses med hästboxar. Sådana ”hästgårdar” säljs det varje år ett antal av i Östergötland. Födekulla är en typisk hästgård, även om marken och byggnaderna självklart kan användas även i annan verksamhet. Den som vill hålla andra djur än hästar, exempelvis får, har också glädje av stall och betesmark. Det ena stallet på Födekulla innehåller fem stora, ljusa boxar med full takhöjd och nya lysrörsarmaturer. Dessutom finns fikarum, en mindre sadelkammare, foderficka med inblåsning och en höskulle med hötork. Det andra stallet är byggt för lösdrift. Det inrymmer fyra boxar, som också lyses upp med hjälp av nya lysrörsarmaturer. Gödselplatta finns anlagd, men vill man ha 12 hästar eller fler måste man även bygga en urinavskiljare.

Fortsättning publicerad 20091204

Ramsdals gård

Gården där Charlotta von Feilitzen fick en uppenbarelse är till salu.

Havsluften är frisk, utsikten över Sandfjärden är intagande och det omväxlande odlingslandskapet med ömsom åkrar och hagar, ömsom skogsområden är färgstarkt och levande. Det är lätt att förstå varför mangårdsbyggnaden på Ramsdals gård uppfördes där den gjorde år 1900. Ramsdal i Sankt Annas skärgård är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Mangårdsbyggnaden på Ramsdal, med sin ljusa, putsade fasad, har en boarea på 262 kvm och en biarea på 59 kvm. Som besökare möts man av en stor veranda i två plan med mycket snickarglädje innan man når de breda dubbeldörrarna som leder in i hallen, där väggarna till hälften är klädda med bröstpanel. Dubbeldörrar i trä för vidare in i den luftiga salen med stavparkettgolv i ek och en bred, rektangulär, vit kakelugn. Också salens förmak har parkettgolv och en än praktfullare kakelugn, försedd med en vacker dekoration. På bottenvåningen finns även vardagsrum, ett sovrum, duschrum, toalettrum, arbetsrum samt det ena av husets två kök. Nu används byggnaden som ett mycket rymligt enfamiljshus, men tidigare har den inrymt två bostäder. Det modernaste köket återfinns en trappa upp, där man även hittar ytterligare tre sovrum, dusch- och toalettrum, en hall, allrum med utgång till balkong och en andra sal med trägolv och kakelugn, också den med utgång till balkong.

Fortsättning publicerad 20091127

Dalby gård

Anrik nämndemansgård i södra Närke.

Dalby gård i Hammars socken i den sydligaste delen av Närke har varit i samma familjs ägo sedan början av 1700-talet. Två generationer nämndemän finns i ägarlängden, så gården kallas även nämndemansgård. Dalby är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORÉN

Åtta generationer av samma familj i rakt nedstigande led har innehaft Dalby. Av de senaste 300 årens ägare kan bland andra nämnas Jan Jönsson, född 1765 och avliden 1830. Hans son Carl Jansson, född 1800 och avliden 1858, var sedan ägare. Efter laga skifte 1842 flyttades gården ut från byn till sin nuvarande plats. Nästa ägare var Carls son nämndeman Karl Adolf Karlsson, född 1842 och avliden 1903, gift med Klara Lovisa Andersdotter. Gården överfördes sedermera till deras son, nämndeman Gustaf Arvid Teofil Karlsson, gift med Elin Maria f Jansson. Deras son, civilingenjör Rune Karlsson, var sedan ägare, följd av dennes son, lantmästare Sten Karlsson, gift med Laila Karlsson. Efter Sten Karlssons bortgång har fastigheten övertagits av döttrarna Åsa och Karin Karlsson som är de nuvarande ägarna. Den ljusgrå mangårdsbyggnaden uppfördes 1845 och har ett högt läge med utsikt över öppen mark. Frontespiser åt vardera långsidan ger exteriören dess karaktär. När man passerat en förstukvist och entrédörren, kommer man in i den rymliga hallen som har tegelfärgade golvklinkers och en mörk träpanel på ena väggen, vilket ger en rustik atmosfär. Till vänster ligger det stora lantköket med vedspis och en bred spiskåpa. Vedspisens front är vit, vilket gör att den passar väl ihop med de modernare maskinerna i köket.

Fortsättning publicerad 20091120

Byn Folkarp

En egen, oskiftad bondby i Hålaveden.

Är du intresserad av att bli ägare till en alldeles egen, småländsk bondby? Då har du chansen nu. Byn Folkarp är veckans objekt i artikelserien ”Gård till salu”.

Text: ANDREAS NORLÉN

På gränsen mellan Småland och Östergötland, mellan sjöarna Vättern och Sommen, ligger en skogsrik trakt som bär namnet Hålaveden. I dessa bygder, närmare bestämt i Tranås kommun, ligger byn Folkarp. Folkarp utgjordes från början av två gårdar och här har tidigare seklers skiftesreformer kommit och gått utan att lämna några avtryck. Byn är oskiftad, vilket innebär att det i ett samlat gårdscentrum finns dubbla uppsättningar av det mesta.
– På slätten är nästan alla byar skiftade, men i skogsbygden finns en del oskiftade byar kvar, förklarar ansvarig fastighetsmäklare Martin Sundström, Areal i Vadstena.
I skogstrakterna var åkermarken en begränsad resurs. Om alla i byn skulle få ha sin gård i anslutning till sin del av åkrarna efter en skiftesreform, skulle man på en del håll bara ha kunnat flytta ut boningshusen några hundra meter från den ursprungliga byn. Då hände det att det inte blev något skifte alls, utan byggnationen låg kvar där den alltid legat. Folkarp är ett sådant exempel. Ytterligare en sak som gör Folkarp unik är att byns båda gårdar för länge sedan kom i samma familjs ägo, vilket gör att det idag är hela byn som bjuds ut till försäljning.

Fortsättning publicerad 20091113

Nämndemansgården

Mangårdsbyggnad med glasveranda och kakelugn.

Äldre tiders nämndeman i Trärum i Sankt Anna bodde ståndsmässigt. Nämndemansgården, med fastighetsbeteckningen Trärum 2:1, har en rymlig mangårdsbyggnad med stor glasveranda samt flera ekonomibyggnader. Nämndemansgården är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Den natursköna bygden vid östgötakusten är attraktiv som boplats. Nämndemannen hade nära till Sankt Annas rika möjligheter till natur- och friluftsliv, men samtidigt inte långt till städerna i trakten. Till Söderköping är det 25 kilometer, medan Norrköping ligger 40 kilometer bort. Det som nu säljs är Nämndemansgårdens gårdscentrum samt ett mindre markområde om 0,6 hektar. Övrig mark som hör till Trärum 2:1 kommer att styckas av. Det innebär att gården lämpar sig för den som söker ett lantligt boende, kanske med möjlighet att utöva ett eller flera fritidsintressen eller andra verksamheter där man har behov av de lokaler som ekonomibyggnaderna erbjuder. I det före detta stallet har visserligen iordningställts ett garage med plats för tre bilar, men det finns en ladugård som skulle kunna inredas till stall, om man vill göra Nämndemansgården till en hästgård. Ladugården inrymmer ett före detta hönshus, en djurdel som idag nyttjas som förråd, en höskulle samt ett mjölkrum.

Fortsättning publicerad 20091106

Ydre Sunds-Äng

En gård till salu vid den riksintressanta kyrkbyn.

I den sydligaste delen av Östergötland ligger Sunds kyrkby, där kulturmiljön bedömts vara så unik att den av länsstyrelsen klassats som ett riksintresse. Vill man bosätta sig i dessa unika omgivningar kan man köpa gården Ydre Sunds-Äng 1:3, även kallad Lilläng, belägen i anslutning till kyrkbyn. Det är veckans ”Gård till salu” i vår artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Gårdens byggnader ligger norr om Sunds kyrka och i öster går marken ner till Stora Sundssjön. Den totala arealen uppgår till 19 hektar samt därutöver ett vattenområde i sjön. Mangårdsbyggnaden på Lilläng uppfördes troligen under senare delen av 1800-talet och är – namnet till trots – ett lite större boningshus än man traditionellt har uppfört i de här bygderna. Boytan är ungefär 240 kvadratmeter, fördelade på två våningsplan. Den har ett öppet läge med fin utsikt åt olika håll – i motsats till vad många kanske tror är möjligt i dessa skogrika bygder i gränslandet mellan Östergötland och Småland. När man närmar sig mangårdsbyggnaden med dess ljusgula träfasad, lägger man snabbt märke till den trevliga verandan, som är försedd med en hel del snickarglädje. Passerar man verandan och entrédörren, kommer man in i den stora trapphallen, som leder vidare in i resten av huset.

Fortsättning publicerad 20091030

Börstorp slott

Storstilat vid Vänern.

Ett riktigt 1600-talspalats med 810 hektar mark är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie: Börstorp slott. Det ligger alldeles intill Vänern, någon mil norr om Mariestad.

Text: ANDREAS NORLÉN

Från grindarna och vidare genom den 200-åriga lindallén kommer man fram till gårdscentrum med dess stilfulla byggnation. Väl inkommen i slottet genom porten stiger man genom en halvtrappa in i den nedre våningen som idag fungerar som ett modernt boende med nyrenoverat kök, grovkök, samt ett tiotal rum och salonger med historisk 1600-talskänsla. I lilla hallen, köket och grovköket finns vattenburen golvvärme. En vacker stentrappa leder upp till paradvåningen där stora salonger och gemak tar vid och där 1700- och 1800-talet satt sina spår i golv, väggar och takutsmyckningar. På den tredje våningen finns ett flertal nyrenoverade gästrum och en större samlingssal. Genom en vindlande spiraltrappa kommer man till sist upp till tornets takterrass där man får en hisnande utsikt över Börstorps ägor.

Fortsättning publicerad 20091023

Marstad 8:1

Ett ställe att älska.

Bygderna kring Skänninge har som bekant varit bebodda mycket länge. Gården Marstad 8:1 ligger några kilometer från Skänninge och har gamla anor. Redan år 1414 omnämndes Nisse i Marstad som bisittare i tingsrätten. Marstad 8:1 är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Gårdens areal är omkring 47 hektar och då ingår Marstadängarna, ett kalkkärr som utsetts till Natura 2000-område för sina höga naturvärdens skull. Kalkkärr är en mycket ovanlig naturtyp med många ovanliga arter. För att de typiska arterna ska bevaras, krävs att marken hålls öppen. Ibland anordnar länsstyrelsen guidningar vid kalkkärret. I somras, när orkidéerna blommade, var det den kände naturguiden Lars Frölich som stod för sakkunskapen och lät deltagarna stifta bekantskap med sällsynta blommor. Mangårdsbyggnaden är uppförd i en lite ovanlig L-form med en utskjutande del till vänster om huvudingången. Man stiger in i huset via
vitmålade, dubbla dörrar till en ljus rymlig hall med vita snickerier och välbevarade spegeldörrar. Över entrédörrarna sitter en taggad kantlist, som Bibi Dawe fick inspiration till vid ett besök i Gamla Linköping. Rakt fram genom hallen ligger matsalen med fönster mot husets baksida. Till vänster om matsalen och hallen utmed husets västra gavel ligger två sällskapsrum med valv och skjutdörrar emellan. Båda rummen har runda, vita kakelugnar, en med dekormålning, en utan. Ingen av kakelugnarna i huset har dock använts på länge.

Fortsättning publicerad 20091016

Helgerums slott

Ett praktfullt sagoslott.

I södra Tjusts vackra skärgård, längst in i Helgerumsflaken, ligger Helgerums slott. Den praktfulla byggnaden ligger på vackra stenterasser och utgör såväl från land som från sjösidan en magnifik syn. Tack vare Helgerums slott har Länstidningens artikelserie ”Gård till salu” den här veckan gått utanför Östergötland till norra Kalmar län.

Text: ANDREAS NORLÉN

Redan på 1300-talet finns egendomen Roma, som Helgerum var en del av, dokumenterad. Roma ändrade senare namn till Rumma. År 1446 övergick Rumma, med Helgerum som en del, till familjen Gyllenstierna då Erik Eriksson Gyllenstierna gifte sig med Kristina Karlsdotter, dotter till kung Karl Knutsson Bonde (som satt på Sveriges tron i tre omgångar). På 1500-talet gick sedan gården över i familjen Trolles ägo. Anna Trolle ägde och drev gården under lång tid och hon fick vara med om allt från Dackefejden på 1540-talet, Nordiska sjuårskriget på 1560- talet, hennes mans och systersöners avrättningar, hennes sons för tidiga död och flykten till skogs under Kalmarkriget på 1610-talet. Anna Trolles händelserika liv skildrades i somras i skådespelet ”Anna och fransmannen”, som spelades i Bergqvara. Under alla dessa händelserika år hade egendomen inte någon ståtlig huvudbyggnad utan bestod av 15 olika mindre hus. Genom arv gick godset på 1600-talet vidare till familjen Sparre. I mitten av 1700 talet ärvde Peter Christoffer Cederbaum Ankarsrums bruk, och Helgerum var centrum i den stora egendomen. Han lät påbörja en ny huvudbyggnad på Helgerum som stod klar 1756, om än inte färdiginredd. Detta är den byggnad som idag benämns Helgerums slott.

Fortsättning publicerad 20091009

Gryts prästgård

Prästgård med unikt läge vid Östersjön.

Redan på 1600-talet ville församlingsborna i Gryt att prästen skulle ha en rejäl bostad. År 1698 uppfördes de första delarna av det som idag är Gryts prästgård, några tiotal meter från Prästgårdsviken, en vik av Östersjön. Gryts prästgård är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Någon bondgård är prästgården inte. Tomten är visserligen på dryga 6 000 kvadratmeter – 0,6 hektar – vilket är imponerande ytor för en trädgård, men knappast nog för något mer omfattande jordbruk. Länstidningen har dock tagit fasta på att prästgården är en unik boplats och därför med bred marginal kvalar in bland gårdar som är värda att uppmärksamma i vår artikelserie. Boningshuset var en enplansbyggnad i lite drygt 100 år. År 1825 försågs huset med en övervåning och fick därigenom i stora drag dagens utseende. En ytterligare utökning av ytan skedde något sekel senare, år 1930, när en utbyggnad gjordes på husets södra sida. Där inryms idag tvättstuga, skafferi och matkällare. Den totala boarean är nu 240 kvadratmeter (kvm), medan biarean uppgår till 10 kvm. När man närmar sig prästgården på den grusade tillfartsvägen, ser man den först bara skymta bakom de två stora lindar, som höjer sig majestätiskt mot skyn vid gårdsplanens början. När man väl passerat dessa två ”grindvakter” och får en god bild av bostadshuset, ser man att det ljusröda, tegeltäckta sadeltaket passar fint till den milt gula, putsade fasaden.

Fortsättning publicerad 20091002

Lilla Bäckemåla

Hästgården med den originella mangårdsbyggnaden.

Lilla Bäckermåla är en gård som är precis så idyllisk som namnet antyder. Den ligger utmed vägen mot Södra Finnö, mellan Gryt och Fredriksnäs i Valdemarsviks kommun. Den har dock koppling till den stora världen, i och med att den ägs av EU-parlamentarikern Lena Ek och hennes man. Lilla Bäckermåla är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Lena och Anders Ek köpte gården för markens skull, men har inte behov av bostadshuset. Därför styckas nu mangårdsbyggnaden och en del andra byggnader av tillsammans med en del åkermark, som är lämplig att använda till beteshagar och – vips – har man en charmig hästgård. Den totala arealen efter avstyckningen beräknas bli ungefär 5,4 hektar. Av det är åkermarken omkring 2,8 hektar, vilket är ganska lagom för att förse några hästar – eller andra djur, exempelvis får – med nyttigt foder. Dessutom finns på ägorna lite skog, där man kan ta ut lite ved till husbehov. När hästarna inte kan gå ute, behöver de tak över huvudet. På Lilla Bäckermåla finns en ladugård-loge som är byggd i trä och är försedd med nytt plåttak. Den har yttermåtten 10,3 x 29,5 meter och är idag lämplig som förråd eller maskinhall, men det finns möjlighet att inreda hästboxar i logdelen.

Fortsättning publicerad 20090925

Klasborg

Klasborg är beläget på landet och har karaktären av en typisk mangårdsbyggnad.

När förra seklet var ungt byggde snickaren Klas Fagerberg ett hus och en snickarverkstad åt sig och sin familj i utkanten av byn Hosum, inte långt från Gryt. Huset stod färdigt 1911 och fick namnet Klasborg efter sin upphovsman. Klasborg är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Klasborg är inte en klassisk bondgård, men huset är beläget på landet och har med sin röda träfasad och vita knutar karaktären av en typisk mangårdsbyggnad, så det platsar fint i artikelserien. Dessutom är den tillhörande tomten ganska stor, nära 1,8 hektar. En stor del därav utgörs av gräsytor, men det finns också en del skog. Fagerbergs hade både höns och gris och en stor köksträdgård. För hundra år sedan var självhushåll och byteshandel viktiga inslag i försörjningen.
– Jag kan än idag känna lukten i morfars snickarverkstad. Det var en svag doft av terpentin, minns pensionerade fastighetsmäklaren Jan Johansson, barnbarn till Klas Fagerberg.
Han tillbringade mycket tid på Klasborg och alla jular firades hos morföräldrarna.
– Det var riktiga, lantliga jular med levande ljus i granen, berättar han.

Fortsättning publicerad 20090918

Mjölkviks gård

Mjölkviks gård har många tillgångar.

Vid sjön Åsundens strand någon mil söder om Rimforsa ligger Mjölkvik, en gård där rationellt skogsbruk kan kombineras med fin jakt. Platsen har varit bebodd länge, men den nuvarande mangårdsbyggnaden härstammar från 1700-talets mitt. Mjölkvik är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Mjölkvik är framför allt en skogsgård. Av gårdens cirka 361 hektar är 210 ha skog, 102 ha vatten, 29 ha åker, 10 ha bete och 10 ha övrig mark. Gården ligger i ett område som kännetecknas av sitt sprick- och eklandskap, vilket innebär att trakten präglas av liten nederbörd och låg humiditet. (Humiditeten är ett mått på mängden vatten som finns tillgänglig för livet i ett område. Humiditeten är nederbörd minus avdunstning under en viss tidsperiod.) På egendomen finns bevuxna hällmarker, liksom lövblandskog i områden med hagmarkskaraktär. Skogen domineras dock av barrträd. 57 procent är tall och 33 procent gran, medan lövskogen uppgår till en tiondel. Under 2008 upprättades en ny skogsbruksplan, enligt vilken det totala virkesförrådet beräknas uppgå till 30 132 skogskubikmeter. Medelboniteten beräknas till 7,5 skogskubikmeter. Skogens åldersfördelning är tämligen jämn, men tyngdpunkten finns i den gallringsbara delen av beståndet. Planens avverkningsförslag innnebär ett uttag av omkring 10 000 skogskubikmeter, varav hälften gallring och hälften föryngringsavverkning.

Fortsättning publicerad 20090911

Kvickstorp

Mangårdsbyggnaden känns öppen och välkomnande.

Stall med 15 boxar, en stor ridbana och stugor om man vill ordna ridläger. Kvickstorps gård någon halvmil utanför Åtvidaberg är väl förberedd för hästverksamhet och har därtill 24 planlagda villatomter på ett område som sluttar ner mot Fallasjön. Dessutom är Kvickstorp veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Kvickstorps gård är naturskönt belägen och de 80 hektaren fördelar sig mellan cirka 38 hektar skog och cirka 42 hektar hagmark, åkrar lämpliga för vallodling, de 24 tomterna (totalt omkring fyra hektar) och övrig mark. De tämligen stora hag- och åkermarkerna gör att gården är självförsörjande på hästfoder. Dessutom är markerna så stora att det finns goda möjligheter att rida på den egna marken, påpekar ansvarig fastighetsmäklare Magnus Edelberg, Edelbergs Fastighetsbyrå AB, Norsholm. Vill man inte sitta till häst när man förflyttar sig över markerna, utan föredrar att smyga fram med gevär i handen, ska man veta att det finns gott om villebråd i skogarna, inte minst vildsvin och rådjur. Gården har också egna fiskevatten, där man kan fånga både insjöfiskar som abborre, gädda, id och braxen och de röda små djur som vi gärna äter så här års: kräftor.

Fortsättning publicerad 20090904

Gudhammar

I bottenvåningens stora festsal finns praktfulla takmålningar, daterade 1748.

På en udde vid den södra stranden av sjön Skagern med vatten på tre sidor ligger den vackra mangårdsbyggnaden, som uppfördes i karolinerstil vid 1600- talets slut eller 1700-talets början. Den varmt gula träfasaden och det tegeltäckta mansardtaket smälter fint in i de natursköna omgivningarna. Veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie är Gudhammar egendom i norra Västergötland, 85 km söder om Örebro.

Text: ANDREAS NORLÉN

Länstidningens gårdsspanare har därmed gått över den östgötska länsgränsen, men det har sin förklaring. Den här artikeln publiceras i bilaganJordbrukaren och den delas den här veckan inte enbart ut till alla lantbrukare i Östergötland, utan även till alla lantbrukare i södra Södermanland, norra Småland och hela Örebro län. Därför anser vi att även ”Gård till salu” kan leta sig bortanför östgötagränsen. Gudhammar har gamla anor. Den äldste till namnet kända ägaren är kammarherren Peder Hård af Segerstad, även kallad ”rike Tivedsgubben”. Han stod som ägare 1625 och avled 1649. Efter hans död ägdes gården av andra medlemmar i släkten Hård af Segerstad till slutet av 1700-talet. Den nuvarande mangårdsbyggnaden uppfördes alltså efter ”rike Tivedsgubbens” bortgång. Bygden kring sjön Skagern är känd för sina jordgubbsodlingar. Finnerödja – en ort som är starkt förknippad med jordgubbar – ligger i trakten.

Fortsättning publicerad 20090828

Karshults Gård

Elegant vid Borens vattenspegel.

Vid den norra stranden av Boren, strax utanför Motalas stadsgräns, ligger Karshults gård, en tidigare adelsgård med anor från 1600-talet. Gårdscentrum med den ståtliga mangårdsbyggnaden och de fyra flyglarna ligger på en höjd vid slutet av en lång allé. Karshult är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

En tidigare innehavare av gården var adelsmannen Kugelhielm, som bodde där med sin hustru Catharina Grijs. Deras vapen är bevarat i Motala kyrka, där de också lät bygga upp koret. År 1868 arrenderades Karshult av riksdagsmannen C J Jacobsson, som sedan köpte gården år 1872. Gårdscentrum ramas in av gräsmattor och välansade häckar med det långsträckta corps de logiet vid bortre änden, från allén sett. Framför den tunga entrédörren finns en bred stentrappa och över den ett tak, som bärs upp av fyra vita pelare. Den totala boytan är 416 kvadratmeter, som delats upp i två stora lägenheter. Den norra lägenheten innehåller på bottenvåningen två rum, två halllar, en stor sal med braskamin, ett stort lantkök, kaklat duschrum med wc samt separat gästtoalett. När man stiger upp på övervåningen, finner man två sovrum, wc och stora vindsutrymmen. Bostaden har utgång till ett inglasat uterum i två plan, som vetter mot baksidan och därmed erbjuder en vacker utsikt över Borens vattenspegel. Den norra bostadsflygeln innehåller på nedre planet två rum, en stor sal, ett stort kök, helkaklat duschrum och wc, gästtoalett, tvättstuga och två hallar.

Fortsättning publicerad 20090821

Veda Ryttaregård

Praktfull herrgård uppfördes 2005.

Det hör inte till vanligheterna att det uppförs nya herrgårdsbyggnader i Sverige, men år 2005 byggdes ett helt nytt corps de logi på Veda Ryttaregård, i närheten av Vreta Klosters golfbana utanför Ljungsbro. Det blev över 450 kvm med fyra badrum och sju sovrum. Veda Ryttaregård är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

– Det är ett storslaget och pampigt hus, konstaterar ansvarig fastighetsmäklare John Flood, Svensk Fastighetsförmedling i Linköping.
När man närmar sig gården, ser man på avstånd det tegeltäckta mansardtaket höja sig över de omgivande gräsmattorna och hagarna. Väl framme stiger man uppför den breda stentrappan och når de tunga, bruna dubbeldörrarna som leder vidare in i hallen, vilken är försedd med marmorgolv. Precis ovanför ytterdörren finns ett takfönster, som ger både extra ljus i hallen och en känsla av rymd. Marmorgolvet övergår i ett blänkande skeppsgolv med mörk nåtning (”mellanrum mellan brädorna”) och ekpluggar vid kortändarna. Skeppsgolvet fortsätter mot dubbeldörrarna till vardagsrummet. Till höger innanför dörrarna står en stram, stilren, vitmålad öppen spis, där elden syns bakom den stora glasluckan. Vardagsrummet fortsätter i en utbyggnad mot husets baksida, vilket gör att rummet har fönster i tre väderstreck och fin utsikt över det omgivande landskapet.

Fortsättning publicerad 20090814

Nedre Lagnö

Hästgård ett stenkast från havet.

Stiger man ut på yttertrappen, har man 200 meter till Östersjön, där gården har egna fiskevatten. En liten bit från mangårdsbyggnaden ligger stallet med sina fyra boxplatser. Låter man blicken glida över omgivningarna, ser man lummig grönska, fält och hagar. Vi befinner oss på gårdsplanen till Nedre Lagnö 6 – veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Gården är belägen på Lagnö, en ö i Sankt Annas skärgård i Söderköpings kommun, förbunden med fastlandet (halvön Toröna) via en bro som byggdes 1975. Nedre Lagnö ligger enskilt och naturskönt, men från Söderköping tar man sig dit på 20 minuter, så den är inte avsides belägen. Förr i tiden var Nedre Lagnö 6 en större gård, men efter avstyckningar uppgår arealen numera till cirka 2,3 hektar. Gårdscentrum utgörs av en mangårdsbyggnad, som ursprungligen uppfördes 1927 men topprenoverades 2005, en äldre mangårdsbyggnad i behov av upprustning, en flygelbyggnad, en stor snickeriverkstad, två sommarstugor, garage, vagnslider och ett stall.
– Det som slog mig när jag kom hit första gången var de stora möjligheter som finns här, framhåller ansvarig fastighetsmäklare Henri Riccono, Era Andersson & Karn Fastighetsbyrå i Linköping.
– Här kan man driva företag, skapa generationsboende och ha en fin hästgård, menar han.

Fortsättning publicerad 20090807

Aspöja

Aspöja är en fritidsidyll.

På 1920-talet bodde ett fiskarpar med elva barn på Aspöja, en liten ö i S:t Annas ytterskärgård. De levde av det havet gav i form av fisk och i någon mån sjöfågel. Nu är Aspöja en fritidsidyll – och dessutom veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.
Text: ANDREAS NORLÉN

Aspöja är belägen cirka tre sjömil sydost om Arkösund. Beger man sig dit per båt i 20 knops hastighet är man framme efter omkring tio minuter. Läget är idylliskt. Blickar man österut, ser man ut mot öppet hav. Låter man blicken glida åt väster, hamnar Arkösund i synfältet. Ön gränsar till ett naturreservat och österut finns även ett fågelskyddsområde. Det gamla fiskartorpet, som för inte så länge sedan var hem för 13 personer, finns fortfarande kvar på sin bergknalle, men är nu i behov av renovering. Det innehåller en kammare och ett kök, så det var inga stora ytor som familjen hade att röra sig på. Nutidens invånare på Aspöja behöver dock inte hålla till godo med fiskartorpet. År 1995 uppfördes på ön ett modernt fritidshus med treglasfönster och alla bekvämligheter. Det finns kök med kyl och frys samt spis, våtutrymme där man kan hålla sig ren – i den mån man inte badar direkt i havet – och en miljötoalett i en separat byggnad. Till köket hör också en matplats i ett burspråk. Byggnaden, som är 54 kvadratmeter stor, inrymmer härutöver en storstuga, en hall och två sovrum. Samtliga innertak är klädda med träpanel och golven är tillverkade av massiv björk, vilket förmedlar en rustik känsla.

Fortsättning publicerad 20090724

Hästhagen

Boningshuset omges av lummig grönska.

Ett eget vindkraftverk som ger 30 000 kWh per år – det ingår om man köper Hästhagen i Gårdeby i Söderköpings kommun. Hästhagen är, som namnet antyder, en riktig hästgård och dessutom veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Det egna vindkraftverket uppfördes för ett par år sedan och det är en lönsam investering. Dessutom produceras elen på ett miljövänligt sätt, vilket inte gör saken sämre. Det faktum att ”grön el” frambringas på gården gör kanske att man tycker att man lever ännu närmare naturen på Hästhagen än på andra gårdar, men oavsett hur det förhåller sig med den saken är Hästhagen naturskönt belägen på marker där allt som behövs för hästverksamhet finns. Från boningshusets tomt har man vacker utsikt över stall och hagar. Gårdens totala areal uppgår till drygt 27 hektar, främst hagmark. Samtliga hagar är inhägnade med elstängsel och i en av hagarna har byggts ett över 50 kvadratmeter stort vindskydd med eluppvärmd vattenkopp. Det finns alltså möjlighet att låta hästarna komma ut även under den kalla årstiden. På ägorna har även iordningställts en ridbana, 22 x 40 meter, och en rund paddock. Anläggningen är alltså väl förberedd för träning av olika slag.
- Det finns också utrymme att anlägga en travslinga, påpekar ansvarig fastighetsmäklare Magnus Edelberg, Edelbergs Fastighetsbyrå AB i Norsholm.
Det är nära till Mantorptravet och inte heller långt till travbanan i Örebro, så en travtränare skulle kunna bedriva sin verksamhet här. Stallet är modernt och inrett med 12 boxplatser, varav fyra fölboxar.

Fortsättning publicerad 200090717

Gårdeby Stuteri

Inte mindre än 36 boxar samt utestall. Tillstånd att bedriva verksamhet med 58 vuxna hästar och avel med 15 föl per år. Paddock, rundkorall och 22 hektar hagmark. Gårdeby Stuteri är rustat för omfattande hästverksamhet – och är dessutom veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Gårdeby Stuteri återfinns i Söderköpings kommun, men har ett centralt läge mellan Linköping och Norrköping. Mangårdsbyggnaden ligger dock avskilt och erbjuder möjligheter till ett ostört boende i vackra omgivningar. Ekonomibyggnaderna omfattar totalt 970 kvadratmeter, varav den största delen utgörs av det stora stallet med sin vita nederdel, rödmålade överdel och sina 30 boxplatser. Därutöver finns ett mindre, vitt hingststall med sex boxar fördelade på ömse sidor av en kort korridor. Maskinhallen och garaget säkerställer att det finns gott om plats för den utrustning och de maskiner som behövs för att sköta gården. Anläggningen är utbyggd för att kunna användas till olika slags träningsverksamhet med hästar. Där finns en större ridbana, en belyst paddock och en rundkorall. En paddock är som bekant en ridbana, ofta inhägnad, med sand-, grus- eller flisunderlag. De internationella standardmåtten är 20 x 40 meter, men en paddock kan ha olika former och storlekar. En rundkorall är en rund inhägnad, ca 15-20 meter i diameter, som används för olika typer av dressyr och träning. Det finns gott om betesmark, drygt 22 hektar. Det har dragits fram sommarvattten till samtliga hagar och vintervatten till fem av dem. Mangårdsbyggnaden är en högt belägen en och en halvplansbyggnad med klarröd träfasad och vita knutar. Därifrån ser man ner till stallen och man har utsikt över de lantliga omgivningarna.

Fortsättning publicerad 20090710

Ingemarstorp

Ingemarstorp en bit utanför Boxholm är en vacker gård med gamla anor. På 1500-talet lär den ha ägts av Alvastra kloster och på 1600-talet var den i flera höga officerares händer, men 1696 drogs den in till kronan och förvaltades av staten i något sekel. Dessutom är Ingemarstorp veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN
Foto: PATRIK JOHANSSON

Det 200-300 år gamla corps de logiet på Ingemarstorp är en långsmal, gul byggnad med flera magnifika rum i fil – precis ett sådant hus som nuvarande ägaren Ulla Heller, som haft Ingemarstorp i tre år, drömt om.
– Det är en förmån att få bo i den här vackra miljön, framhåller hon, men konstaterar samtidigt att den 339 kvadratmeter stora bostaden är för mycket för henne.
Passerar man de vackra, dubbla entrédörrarna, kommer man in i en synnerligen rymlig entréhall med målat brädgolv i svarta och vita rutor, grå bröstpanel, en slät, vit, öppen spis samt ett kapprum. Från hallen leder vita dubbeldörrar vidare in i bostaden. Bottenvåningen domineras av fyra rum i fil. Vår vandring genom salarna inleds i den charmiga frukostmatsalen med blåvit tapet, kalkat brädgolv och kolonnkakelugn och fortsätter till den smakfullt inredda matsalen i gustaviansk stil, med blåvit 1700- talskakelugn, pärlgråa väggar, handmålade blå detaljer, oljat brädgolv samt utgång till terrass, där man möts av en praktfull vy över parken. Därefter följer en elegant salong med gulmålade väggar, grått trägolv samt en rak, vit kakelugn. Slutligen når vi det ljusa sovrummet, också det med gråmålat brädgolv och kakelugn.

Fortsättning publicerad 20090703

Fridhem

Fasaderna, som består av stående panel, är täckta med bygdegårdsröd Falu rödfärg. Fönstren och spröjsarna är målade i guldockra och har grå foder. I klockstapeln på taket till det större huset finns högtalare, så man kan låta en fanfar ljuda över gårdsplanen när jakten ska börja. Vi befinner oss på skogsgården Fridhem på Vikbolandet – veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Vid Fridhems gårdsplan, blott tre kilometer från Bråvikens vattenspegel, ligger inte ett utan två rejält tilltagna boningshus. Det ena har mansardtak och är cirka 310 kvadratmeter (kvm) stort, det andra har sadeltak och är 210 kvm. En genomgripande renovering på senare år har försatt de båda husen i yppersta skick. Redan i hallen till det störrre huset får man en känsla av att befinna sig i havsnära bygder. Väggarna är klädda med ljusmålad pärlspånt, men precis under taket finns väggmålningar, som föreställer flygande sjöfåglar. Hallen, som har ett rustikt, gråmålat trägolv, är rymlig och har både en kamin och plats för en sittgrupp. Från hallen når man den magnifika salongen med dess vackra, vita kakelugn med blå dekorationer. Både salongen och den angränsande matsalen har laserat trägolv och ljusa väggar, som låter konst och möbler komma till sin rätt. Rummen har många trevliga detaljer. I matsalen finns bland annat ett väggfast bufffébord med antika änglar. De ljust grå tak- och golvlisterna i salongen skapar en mjuk övergång mellan golv, väggar och tak. Trappan till övervåningen är gråmålad, liksom de pärlspontklädda väggarna. På övervåningen finns bl a ett rymligt bibliotek med platsbyggda skåp och bokhyllor, som gör att hela rummet kan präglas av böckernas närvaro. Ett hyllplan löper precis under taket, runt hela rummmet, även över fönstren, och ramar därmed in biblioteket på sätt som skapar harmoni.

Fortsättning publicerad 20090626

Brokind Stora Eke

En komplett hästanläggning med ridhus, beteshagar, åkermark och en modern bostad om 180 kvadratmeter – det får man om man köper veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie, Brokind Stora Eke 3 strax utanför Linköping. Utgångspriset är 15 miljoner kronor.

Text: ANDREAS NORLÉN

- Det är sällan fastigheter av det här slaget kommer ut på marknaden, säger ansvarig fastighetsmäklare Gustaf Eriksson, Länshem Fastighetsförmedling i Linköping.
- En så här stor ridanläggning med allt man kan tänka sig när det gäller utrustning och inredning finns det inte så många, konstaterar han.
Verksamhetens ena hjärta är stallet med sina 13 boxar, som är placerade längs en ljus och luftig korridor med vita väggar. Grinden till respektive box är av mörkgrönt järnsmide. I stallet finns en rymlig spolspilta och en nyrenoverad sadelkammare och varje box har sin egen vattenkopp. I anslutning till stallbyggnaden finns också en vidbyggd gårdsverkstad. Det stora ridhuset måste sägas vara gårdens andra hjärta. Yttermåtten är cirka 78 x 26 meter, vilket innebär att byggnaden täcker en area på över 2 000 kvadratmeter. Taket, som bärs upp av limträbalkar, välver sig över både en stor öppen yta och åskådarplatser. Det finns stora portar vid ena änden på långsidan och vid ena gavelsidan är det förberett för ytterligare boxar. Det här är ett ridhus som är avsett för såväl tränings- och kursverksamhet som allehanda tävlingar. På gården finns också en påkostad skrittmaskin med stomme av betonghålsten. Det är en rejält tilltagen anordning som dessutom är täckt med tak över den del där hästarna skrittar fram. Förutom ”huvudstallet” finns även ett så kallat utestall, som inrymmer tio boxar med vattenkopp till varje box. Redan nu kan alltså gården inhysa 23 hästar och det finns som sagt möjlighet att utöka antalet boxar, genom att bygga ett antal vid ridhusets gavel.

Fortsättning publicerad 20090619

Vårdsberg

Har du varit inne i ett möblerbart garage med burspråk och blänkande klinkergolv? Fastigheten Vårdsbergs kyrkby 1 har ett 100 kvadratmeter stort garage, som är lika lyxigt som boningshuset. Vårdsbergs kyrkby 1 är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Mellan boningshuset, som är en tidigare mangårdsbyggnad, och kyrkan går vägen till Linköping, vars centrala delar bara är sju kilometer bort. Trots detta ligger byn i hög grad i lantliga omgivningar. Den 280 kvadratmeter stora mangårdsbyggnaden har genomgått en grundlig renovering och resultatet har blivit en toppmodern bostad med klassisk karaktär. Genom dubbeldörrarna kommer man in i en hall med italienskt marmorgolv och ektrappa till övervåningen. Från hallen går man vidare till ett rofyllt läsrum med plats för stora fåtöljer vid en vackert ornamenterad, vit kakelugn från 1800-talet. Spröjsade dubbeldörrar med glas leder ut till ett klinkerbelagt uterum med poolområdet som ett gnistrande blickfång. Uterummet är cirka 30 kvadratmeter och värms vid behov med infravärmeaggregat. Poolen är 9*4 meter stor och 1,2 -1,8 meter djup. Kvänumköket i sekelskiftesstil, maskinerna från Gaggenau och bänkskivorna med franskt kakel harmonierar fint med Näfveqvarnspisen och eldstaden under den murade spiskåpan. Resultatet har blivit ett genuint lantkök med gemytlig atmosfär. Matplatsen återfinns i direkt anslutning till köket och har plats för många. Vardagsrummet/salongen sträcker sig längs hela gaveln och har många ljusinsläpp. De mörkröda tapeterna bidrar till att skapa en känsla av stil och elegans.

Fortsättning publicerad 20090612

Norrbyholm

På en klippa som sträcker sig ut mot sjön Erlången söder om Linköping ligger Norrbyholm. Det timrade bostadshuset ritades av Sveriges siste slottsarkitekt, professsor Isak Gustaf Clason, och uppfördes 1913 i nationalromantisk stil. Norrbyholm och den tillhörande Vallbergsgården är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Norrbyholms huvudbyggnad skapades av fröken Anna Bielke som levde 1864-1955. Hon växte upp på det närbelägna godset Sturefors och var genom hela sitt liv intresserad av naturen och den svenska historien. Under sitt aktiva liv reste hon runt mycket och framförallt är hon känd för det arbete hon gjorde med att dokumentera den samiska kulturen i Sverige. Hon levde i en tid då nationalromantiken genomsyrade såväl konsten med Zorn, Liljefors och Carl Larsson, som litteraturen med exempelvis Karlfeldts diktning. Genom detta kan man förstå fröken Annas tankar när hon gav arkitekturprofessor Clason uppdraget 1911 att rita och uppföra åt henne en kombinerad jaktstuga och sommarställe på de marker som hon tidigare införskaffat. Isak Gustaf Clason har ritat flera kända byggnader i Östergötland, bland annat rådhuset i Norrköping och Adelsnäs säteri utanför Åtvidaberg. Han lär ha sänts till Ornässtugan i Dalarna av fröken Anna för att finna inspiration till timmerhuset på klippan. Att nationalromantiken och förebilden fått råda förstår man när vägen kommer över höjden och Erlångens vatten breder ut sig. Nedanför ligger då Norrbyholm på sin bastanta klippa. Åt sydöst skymtar Grebo kyrktorn och efter en liten tur upp i skogen kan man från berget blicka över mot Sturefors slott på andra sidan sjön.

Fortsättning publicerad 20090605

Skattegården

De grova bjälkarna i taket – mörkare än de vitlaserade takbrädorna – bidrar till att ge köket en gammaldags, rustik karaktär. Samma känsla förmedlar den vita murstocken, till vilken den korpsvarta vedspisen och den praktiska kökspannan är anslutna. Vi befinner oss i lantköket på Skattegården i Österstad mellan Motala och Linköping veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

När de nuvarande ägarna förvärvade gården fanns det renoveringsbehov, men de grep sig verket an och bytte bland annat mangårdsbyggnadens eternitfasad mot en vacker träfasad som de självklart målade faluröd. Inriktningen på renoveringen har varit att på ett pietetsfullt och smakfullt sätt återskapa den klassiskt lantliga känslan i bostaden. När man stiger från förstukvisten in i hallen, möts man av ett välslipat trägolv, Carl Larsson-gröna bröstpaneler och en ljus tapet med ett gammaldags mönster, som också det går i en mild, grönvit ton. Till och med nyckelskåpet tar upp samma färgskala. Rakt fram, från entrédörrarna sett, leder en
trätrapp med rejält, vitt räcke till övervåningen. Till vänster finns köket och till höger går man in i vardagsrummet. Också köket är försett med en tapet som går i Carl Larsson- milda färger och som strax under väggens mitt övergår i vit pärlspont. Köket ger ett ljust och vänligt intryck, vilket den vita murstocken och det vitlaserade taket bidrar till. Även skåpsluckorna går i vitt. Kökspannan är ansluten till det vattenburna uppvärmningssystemet, vilket innebär att man alltid har en reservpanna, om det skulle bli strömavbrott. I det stora vardagsrummet syns strävan att skapa en ljus och öppen bostad än mer. Tapeten är ljus, det spända taket är vitt och på hedersplatsen tronar en öppen spis med vit murstock, murad, vitfärgad tegelram och braskassett. I anslutning till köket ligger matsalen, inredd med gammaldags tapeter och elegant parkettgolv.

Fortsättning publicerad 20090529

Hycklinge 1:1

Den vattenhållande syrsanden gör den lätta jorden bördig och lämplig för odling av allt från vete till sallad, men även andra spännande grödor. Exempelvis var man här pionjärer när det gäller gräsmatteodling och det odlas fortfarande gräsmattor på en del av åkrarna. Vi befinner oss strax utanför Fornåsa samhälle i Motala kommun på Hycklinge 1:1 (och 4:9) – veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Gården utgörs av två fastigheter: Hycklinge 1:1 och Hycklinge 4:9. Postadressen är däremot Hycklinge 20. För enkelhets skull används i texten benämningen Hycklinge 1:1. Syrsand innebär att det finns ett vattenförande lereller moränlager under den ytliga matjorden. Detta lager leder vatten underifrån mot ytan med hjälp av kapillärkraften, vilket bidrar till att jorden blir bördig. År 1980 var Hycklinge 1:1 den första gård i Östergötland, där man började odla gräsmattegräs, och den verksamheten lever kvar fortfarande. Genom åren har även mycket potatis och sallad odlats på de 43,5 livskraftiga hektaren. Nu är det dock huvudsakligen gräs och spannmål som gäller, förutom en salixodling på cirka 2,7 hektar. Åkermarken är utarrenderad till och med den 31 december 2011. En annan framåtsyftande satsning, där Hycklinge 1:1 deltog, var skapandet av Handelsbolaget Lönsås Vattten år 1976. Ett 20-tal lantbrukare gick samman och investerade i en stor pumpstation vid sjön Boren, mellanstationer på lämpliga platser och vattenledningar till varje delägares gård. Sedan fick delägarna själva dra ledningar till sina åkrar. Det här innebär att det finns möjlighet att bevattna all gårdens åkermark med friskt sjövatten från Boren. I vattendomen finns regler för hur mycket vatten som får tas upp och på Hycklinge 1:1 har man rätt att pumpa ut 18 kubikmeter per timma på ägorna. Den nuvarande mangårdsbyggnaden uppfördes omkring år 1850 – årtalet 1848 står på skorstensstocken – men gården har äldre anor än så. Den äldsta byggnaden på gården är ett timmerhus, som fordomdags inrymde traktens
brännvinsbränneri. I varje socken fanns någon som hade rätt att tillverka brännvin och den lotten föll på Hycklinge 1:1.

Fortsättning publicerad 20090522

Gälstad-Lundby

Mitt i de östgötska jordbruksbygderna, 15 minuters bilfärd sydväst om Linköping, inte så långt från Mantorp, ligger Gälstad-Lundby 1, veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie. Mangårdsbyggnaden är topprenoverad de senaste åren och inbjuder till bekvämt lantligt boende. Stallet inrymmer 15 boxar, om man vill krydda sin tillvaro med hästhållning.

Text: ANDREAS NORLÉN

– Det finns stora möjligheter att utveckla en bra verksamhet här, menar ansvarig fastighetsmäklare Gustaf Eriksson, Länshem Fastighetsförmedling i Linköping.
Förutom boxplatserna innehåller stallet sadelkammare, dusch och spilta. Det finns också en stor logdel för hö- och halmförvaring eller lösdrift för hästar. I anslutning till gårdscentrum har en belyst paddock, 35 x 55 meter, med Paddexbeläggning anlagts och fram till den har vatten dragits. Arealen är totalt fem hektar. Förutom av trädgårdstomten närmast mangårdsbyggnaden utgörs den av flera beteshagar, där hästar (eller andra djur) kan gå ute under den varmare delen av året. I och med att ett f d magasin har inretts med en gästvåning och har pentry och duschmöjligheter finns det också möjligheter att anordna t ex ridkurser eller ridläger med övernattning. Gustaf Eriksson framhåller dock att gården lämpar sig lika väl för den som enbart söker ett boende i vacker miljö.
– Den blir vad man väljer att göra den till, konstaterar han.

Fortsättning publicerad 20090515

Askeby Storgård

Bygderna vid Askeby omkring 15 km öster om Linköping har varit bebodda mycket länge. På 1100-talet låg här en av kungens gårdar och från 1100-talets mitt och fram till reformationens 1520-tal verkade Askeby kloster. Askeby Storgård, som i trakten även kallas Norrgården, är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Gårdscentrum på Askeby Storgård ligger på en höjd alldeles bredvid Askeby kyrka. Trädgårdstomten avgränsas från kyrkogården med ett staket. Gårdens byggnader ligger väl samlade i mitten av ägorna, med åkrar och betesmarker runtomkring. (Byggnaderna samt cirka åtta hektar åker och beten säljs för sig och resterande cirka 76 hektar mark för sig, även om samma köpare givetvis kan förvärva båda delarna.) Askeby ligger i gränstrakterna mellan östgötaslätten och de omkringliggande mellanbygderna.
– Under tidig medeltid, innan plogen blev ett spritt jordbruksredskap, odlades de lätta jordarna på höjderna. Senare fick man möjlighet att även plöja de tyngre lerjordarna, förklarar ansvarig fastighetsmäklare Martin Sundström, Areal Linköping.
Askeby var under medeltiden ett litet centrum, där vägar från olika håll möttes. Någon kilometer öster om Askeby Storgårds gårdscentrum finns ett vadställe, där man fordomdags korsade den bäck som utgör den norra gränsen för gårdens ägor. Där byggdes så småningom en stenbro. Vadet var orsaken till att vägen från Söderköping mot centrala Östergötland kom att passera Askeby. Vid gårdscentrum ligger vinkelrätt mot varandra två fullgoda bostadshus, ett något större (boyta cirka 170 kvm) och ett något mindre (boyta cirka 140 kvm), båda klassiskt faluröda med vita knutar. De omges av en stor, uppvuxen trädgård med fruktträd, bärbuskar och
trädgårdsblommor. Trädgården omgärdas av lövträd och syrénhäckar. Tack vare att husen ligger på en höjd, har man därifrån fin utsikt över det omgivande landskapet.

Fortsättning publicerad 20090508

Granby nära Roxen

Granby 15 km öster om Linköping är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie, men för den som kan sin lokalhistoria är det egentligen inte en gård utan tre: Granby, Handskestad och Bjärkestad. Den totala arealen uppgår till cirka 78 hektar, vilket illustrerar att gårdarna var mindre förr än de är idag.

Text: ANDREAS NORLÉN

Av detta är åkermarken 55,7 hektar. Därtill kommer 3,4 hektar beten och 14,66 hektar skog. Åkern på Bjärkestad ligger i ett väl samlat skifte utan brukningshinder. Huvuddelen av åkern på Granby finns i stora skiften i anslutning till gårdscentrum samt i ett skifte som "utjord". Handskestad finns inom en ägofigur och huvuddelen av åkern ligger i stora skiften. Alla åkerskiften kan nås med moderna lantbruksmaskiner. Jordarten består till övervägande delen av stenfri, vattenhållande, bördig lerjord, så kallad dunglera, i god hävd samt en mindre areal med lättare jordar. Det här är erkänt bra vetejordar med hög avkastningsförmåga och fungerande täckdikningar. Dunglera eller dungjord är en benämning på Östgötaslättens mycket styva, mullrika lera, som främst utnyttjas för stråsädesodling. Det är ett gammalt ord, som förekommer flitigt i P D Widegrens ”Försök till en ny beskrifning öfver Östergötland”, som gavs ut 1830. När han ska beskriva vilka boställen som finns i Vikingstad, skriver han bl a så här:
”1. Berga, 1 h. Kyrkoherde- Bostad som ligger 1280 alnar i Wester från Kyrkan och eger så i Man- som Ladugården förswarlig Åbyggnad. Socknebyggningen uppsattes år 1785, är täckt med spån och reveterad. På Åkern, hwars jordmån är dels wanlig lera, dels Dungjord och dels så kallad Skörlera, sås 16 a 18 T:r årligen; af Ängen bergas 50 a 60 lass Hö. 2. Gustad, 1 h. Pilgården, Kronofogde? Bostad med 12 T:rs årl. Uts. i Dunglera, 18 lass Hö, swagt Mulbete och föga Skog.”

Fortsättning publicerad 20090430

Harstad Norrgård

Den blågula flaggan vajar för vinden, den välskötta, faluröda mangårdsbyggnaden gonar sig i solskenet, utsikten över det brutna landskapet med sina åkrar och skogsdungar är intagande. Vi befinner oss på gårdsplanen till Harstad Norrgård mitt emellan Linköping och Norrköping – veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Gårdscentrum på Harstad Norrgård ligger på en ås, det vill säga lite högre än det omgivande landskapet, vilket bidrar till den trevliga utsikten. Åkrar och ängar liksom ”rinner” från åsen och ut över nejden. Ägornas västra gräns utgörs av Kumlaån, där det finns möjlighet att fiska kräftor till husbehov. Vill man använda rejälare beväpning än kräftburar utgör, kan man ta geväret på axeln och ge sig ut att jaga rådjur, hare och vildsvin, som finns i markerna. Älg jagar man tillsammans med grannen på andra sidan ån.
- När jag och ägarna satt vid köksbordet och drack kaffe, såg vi plötsligt hur inte mindre än fyra älgar gick över åkern. Så många älgar på samma gång ser man inte så ofta i de här trakterna, säger ansvarig fastighetsmäklare Snorre Svahnström, LRF Konsult i Linköping.
Älgtilldelningen är dock för närvarande en kalv, så det hade inte varit tillåtet att rusa ut på gårdsplanen med geväret i högsta hugg och försöka skjuta hela älgkvartetten, ens om det hade varit jaktsäsong.
Det finns flera gårdar i Harstad by och de ligger ganska nära varandra, så man får nästan lite bykänsla på platsen och kan väl anta hur gemenskapen grannar emellan utvecklas.
- När man är på tomten på Harstad Norrgård, känner man dock inte att man har grannar nära inpå. Både frodiga häckar och flygelbyggnaden skyddar från insyn, framhåller Snorre Svahnström.

Fortsättning publicerad 20090424

Måsebo

En slingrande grusväg genom ett böljande landskap leder fram till Måsebo. Där öppnar sig landskapet med åkrar och beteshagar. En svalkande bris påminner om att gården ligger vid kusten, noga räknat Östersjökusten, en bit söder om gränsen mellan Östergötland och Småland. Måsebo är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.
Text: ANDREAS NORLÉN

Måsebo är den sista gården längs vägen, vilket borgar för ett enskilt och ostört läge. Fastigheten omfattar totalt 228 hektar (ha) i ett sammanhängande skifte, varav 157 ha skogsmark, 37 ha åker samt 68 ha betesmark. Till detta kommer även ett ca 40 ha stort vattenområde i havsviken Gudingen, vilket ger goda fiskemöjligheter. Nere vid strandkanten ligger en sjöbod i två plan om vardera 15 kvm som byggdes 1991. På nedre plan finns en vedspis för uppvärmning. Övervåningen passar väl för övernattning. Den gamla sjöboden ligger även den vid stranden fast en liten bit längre in i viken. Den nyttjas som redskapsförråd. Gudingen eller Gudingefjärden är en del av Tjusts skärgård och avgränsas i norr av Loftahammarshalvön och i söder av halvön Norrlandet. Några öar i Gudingen är Hasselö, Södra och Norra Malmö, Torrön, Björkö, Högö, Vidö, Stora och Lilla Rätö samt Solidö. Tjusts skärgård finns huvudsakligen i Västerviks kommun, men den del av Valdemarsviks kommun som ligger i Småland (om än i Östergötlands län) anses också tillhöra Tjustbygden.
Om vattenområdet i Gudingen ger fiske, så ger skogen bra förutsättningar för jakt.
- Den brutna terrängen med åker- och betesmark insprängd i skogsmarken innebär att det är mycket trevliga jaktmarker, menar ansvarig fastighetsmäklare Per Wahl, Areal Linköping.
Trakten är rik på vilt i form av såväl älg och dovvilt som rådjur, vildsvin och småvilt. Inte minst vildsvin finns det gott om i markerna.

Fortsättning publicerad 20090417

Solhem

Får, getter, ankor och höns bor och trivs på gården Solhem i Fängetrakten mellan Börrrum och Gusum. Det kan även människor göra och inom kort avgörs vilka människor som framöver ska få Solhem som sin plats i tillvaron. Solhem är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Gården gör skäl för sitt muntra namn på fler än ett sätt. Bygderna i sydöstra Östergötland, där gården är belägen, är rika på täta, trolska skogar, men från mangårdsbyggnaden har man vidsträckt utsikt över nejden. Gårdscentrum har nämligen placerats strategiskt i skogsbrynet, med mäktiga granar som vördnadsbjudande bakgrund och ljusa, öppna åkrar och ängar framför. Solen har alltså goda förutsättningar att lysa över boningshuset och dess närmaste omgivningar. Dessutom har mangårdsbyggnaden söderläge och blir därmed än mer smekt av solens livgivande strålar. Förutom solens påtagliga men ljudlösa besök på gården, får man själv stå för inbjudningarna om man vill ha påhälsning av någon. Solhem ligger enskilt och rofyllt, längst in på en avtagsväg från den allmänna vägen mellan Börrum och Gusum. Någon förbifartstrafik blir det alltså inte tal om.
– Det är så enskilt det kan bli, konstaterar ansvarig fastighetsmäklare Per Wahl, Areal Linköping.
Bostadshuset uppfördes i början av 1800-talet och är klassiskt rött med vita knutar. Det renoverades 1990-1991 och boytan är ungefär 65 kvadratmeter. På bottenvåningen finns hall och farstu med golvvärme och ett traditionellt lantligt kök med en gammal vedspis och en rustik murad spiskåpa. Det finns även en andra eldstad på entréplanet, nämligen i form av en kakelugn i salen invid köket. Därutöver har ett av bostadens tre sovrum placerats på bottenvåningen. På övervåningen finner man de övriga två sovrummmen – båda med rejäla gamla trägolv – liksom en hall och badrummet. På flera ställen i huset har man tagit fram de gamla timmerväggarna, för att ge huset en verkligt genuin och lantlig karaktär. Till detta bidrar också de breda golvtiljorna i flera av rummen.

Fortsättning publicerad 20090409

Gäddvik

Mangårdsbyggnaden på Stensäter, som uppfördes 1920, har en klassisk, faluröd fasad med tillhörande vita knutar. Huset ligger vackert, omgivet av lummiga träd och frodig växtlighet.

En havsörn seglar majestätiskt över nejden. Några sälar ses simma ute i vattnet. Ett rådjur går lugnt förbi i skogsbrynet. Vi befinner oss på ett genuint skärgårdshemman i hjärtat av den östgötska skärgården, närmare bestämt på Norra Finnö i St Annas skärgård i Söderköpings kommun. Fastigheten heter Gäddvik 1:10 och är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

En stor del av markerna på Gäddvik 1:10 täcks av barrskog, men på flera platser öppnar sig skogen och övergår i åkrar och hagar. När man når strandkanten, ser man hur den vidunderligt vackra skärgården med sin djupblå vattenspegel och sina större och mindre öar – en del frodigt gröna under den varma årstiden, andra vresigt karga – breder ut sig så långt ögat når. Totalt omfattar Gäddviks ägor 103 hektar (ha), varav 44 ha skog, 12 ha åker, 2 ha bete, 42 ha impediment och 3 ha övrig mark. Gäddvik har även stora egna fiskevatten, där man kan fånga allt från gädda och abborre till sik, flundra och strömming. Vissa dagar kanske man känner för att bege sig ner till stranden med kastspö i handen och se om det nappar, medan man vid andra tillfällen vill bege sig ut med båten och sätta nät för att se om strömmingen går till. Oavsett fiskelycka är det en upplevelse bara att stäva ut från bryggan en ljum, tidig morgon, just som solen har kämpat sig över horisonten, för att dra upp nät efter nät under fiskmåsarnas överinseende.
Dagens Gäddvik var från början två hemman och det finns följaktligen två mangårdsbyggnader och två ladugårdar på ägorna. Det är tänkbart att åter dela upp egendomen i två delar, till exempel om två familjer som umgås vill ha varsitt skärgårdsparadis, men ändå kunna tillbringa mycket tid tillsammans. Arealen är så stor att den räcker gott och väl till för två hushåll. Det faktum att det finns två boningshus gör att Gäddvik också lämpar sig väl för generationsboende. Det ena bostadshuset uppfördes omkring 1850 i 1,5 plan och byggdes till med bl a ett ytterligare sovrum år 1981. Boarean är cirka 144 kvadratmeter. Från hallen på övervåningen kommer man ut på en balkong i sydvästläge med vacker utsikt.

Fortsättning publicerad 20090403

Lilla Hester

Solen stiger sakta över horisonten och speglar sig i Hestrasjöns blanka vattenyta. Fågelsång hörs i fjärran. Några rådjur visar sig i skogsbrynet, men de försvinner snabbt in bland träden igen – för där kommer du, ridande på en smäcker häst på en av de ridvänliga skogsvägarna.
Känns det som en lockande framtidsbild? I så fall gör du klokt i att läsa den här artikeln om Lilla Hester, veckans ”Gård till salu”.

Text: ANDREAS NORLÉN

Lilla Hester är belägen i Ydre kommun, någon mil norr om Bruzaholms samhälle. Att vi befinner oss i de sydligaste delarna av Östergötland, där landskapsbilden snarare påminner om Småland än om östgötaslätten, visas av att gården ligger blott 27 kilometer öster om Eksjö.
- Det här är en komplett hästgård med både skog och beten, konstaterar ansvarig fastighetsmäklare Hans Ydremark, Fastighetsbyrån i Eksjö.
Inte sällan har mindre gårdar av det här slaget antingen betesmarker eller skogsområden, men här finns alltså bådadera. Gården omfattar nio hektar skog, 3,5 hektar åker och 3,5 hektar beten. All betes- och åkermark är inhägnad med elstängsel, för att man tryggt ska kunna låta hästarna gå ute hela sommaren. Totalt uppgår arealen till 22 hektar, men därutöver tillkommer 6,5 hektar ”ej arealredovisat vattenområde” i Hestrasjön.
- Skogen passar utmärkt till hobbyverksamhet som man kan ägna sig åt vid sidan av sitt vanliga jobb, framhåller Hans Ydremark.
Totalt beräknas virkesförrrådet uppgå till 1 000 skogskubikmeter, varav hälften är avverkningsbart genast. Det innebär att man i praktiken har obegränsad tillgång till ved för eget bruk. Skog innebär också möjligheter för den som tycker om att bege sig ut i markerna med ett gevär på axeln. På de egna markerna har Lilla Hesters ägare rätt att jaga småvilt. Dessutom ingår fastigheten i ett älgvårdsområde på totalt omkring 2 700 hektar, så det finns goda möjligheter att ge sig ut på spaning i kikarsikte efter skogens konung.

Fortsättning publicerad 20090327

Nocketorp Rössel 1

En lantgård med gamla anor. En bostadsflygel från 1800-talet. En mangårdsbyggnad i form av ett stort, tvåplans, rött hus med vita knutar. Det måste väl också vara uppfört på 1800-talet? Inte alls. Det blev färdigt i fjol och det ligger på Nocketorp Rössel 1, veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.
Text: ANDREAS NORLÉN

Gården ligger i den norra delen av Västerviks kommun, cirka en halv mil från kusten, och den är lätt att nå från E22:an. Mangårdsbyggnaden är en toppmodern byggnad på 155 kvadratmeter med hög standard både när det gäller val av byggnadsmaterial och maskinell utrustning. Den uppfördes från golv till tak år 2008, efter att den gamla huvudbyggnaden, som låg på samma plats, förstördes i en brand år 2006. På avstånd ser huset ut precis som en traditionell, lantlig mangårdsbyggnad, men kommer man närmare, ser man att det är ett nytt, fräscht hus med klassiska former som man har framför sig. Stiger man över tröskeln, kommer man till en rymlig entréhall med gråsvart klinkergolv och med en trappa upp till övervåningen. Bottenplanet kännetecknas av ljus och rymd och av en mycket öppen planlösning. Från hallen kommer man rakt in i det vinkelbyggda vardagsrummet, som har både parkettgolv och braskamin och gott om plats för umgänge, såväl i familjekretsen som i form av större bjudningar. Vardagsrummet är förbundet med kökets matplats, vilket illustrerar hur öppen planlösningen är. Matplatsen ligger i omedelbar närhet till tillagningsköket, men vill man inte sätta sig vid bordet och äta sin måltid, går det även att slå sig ned vid bardisken, som markerar gränsen mellan köket och matplatsen. Kökets utformning är i hög grad modern och trendig. Det mörkgrå klinkergolvet och det svarta kaklet ger en spännande kontrast mot de vaniljvita luckorna.

Fortsättning publicerad 20090320

Grytgöl 2:68

Isen ligger fortfarande på den närbelägna sjön, men snart smälter den och då dröjer det inte länge innan man kan se fiskarnas slag med stjärtfenorna bryta den blanka vatttenspegeln. Vill du äga en bit strand i å och sjö, med förbindelser till ett vidare sjösystem, och kanske sitta uppe en ljum augustikväll och vittja kräftburar? Då har du chansen nu, med tanke på att delar av stranden tillhör gården Grytgöl 2:68 och den är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Grytgöl 2:68 är belägen i utkanten av Grytgöls samhälle i Finspångs kommun. Från gårdscentrum är det promenadavstånd till närmaste skola och rimligt pendlingsavstånd till såväl Finspång som Norrköping och Örebro. I de skogsrika bygderna i norra Östergötland står både gran och fur i täta led och det är föga förvånande att en dryg tredjedel av gårdens areal utgörs av skogsmark, omkring 15 hektar av de totalt 42,5 hektar som egendomen omfattar. Därutöver finns ekologiskt brukad åker- och betesmark, så satsar man på att hålla hästar på Grytgöl 2:68 kommer de att ha gott om mat.
- Med tanke på arealen, måste man säga att det här blir en större hästgård, om man väljer den inriktningen, framhåller ansvarig fastighetsmäklare Magnus Edelberg, Edelsbergs Fastighetsbyrå AB i Norsholm.

Fortsättning publicerad 20090313

Sörby Säteri

Sörby Säteri är en av de större lantegendomarna mellan Linköping och Norrköping, vackert beläget i klassisk östgötanatur. Egendomen består totalt av 575 hektar varav 203 hektar inägomark och 338 hektar skogsmark. Byggnationen kännetecknas av den karakteristiska huvudbyggnaden från mitten av 1800-talet med tillhörande flyglar, bostäder och ekonomibyggnader. Sörby Säteri är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Sörbys historia är fängslande och har återgetts i flera sammanhang. Den gamla kulturbygden kring den vackra kyrkan i Örtomta är rik på lämningar från svunna tider. Här finns gravfält från äldre stenåldern, en fornborg och ett 130 m långt stensträngsystem där sannolikt den första boplatsen på Sörby var belägen. Ägarlängden är väldokumenterad till 17 släkter och den första som omnämns är släkten Stjärnbåt så långt tillbaka som på 1200-talet. Under den långa perioden fram till år 1700 så skiftade ägandet mellan tio släkter i femton generationer, där namn som Bonde, Slatte, Kyle, Lillie och Spens kan nämnas. Med Germund Cederhielm inleddes år 1708 en 130-årig ägarepok på Sörby. Germund var en skicklig ekonom och administratör och var bl.a. landshövding i Södermanland och hovrättsråd vid Göta Hovrätt. Vid Germunds död år 1740 testamenterades Sörby till Evert von Salza. Denne beskrivs som en märklig man vars största insatser skedde inom jordbruket där han var en nytänkare och stor experimentator. 1844 överläts egendomen egendomen på sonen Philip von Salza och det var under hans tid som det nuvarande corps-de-logiet uppfördes samtidigt som ekonomibyggnaderna byggdes till och moderniserades.
Kostnaderna för den stora byggnationen blev dock övermäktiga och Philip var tvungen att sälja Sörby. Efter en kortare tids innehav för ätterna von Platen och de Geer så övertog familjen de la Gardie Sörby. De kom att inneha Sörby ända fram till 1960 då nuvarande ägarfamilj under ledning av Carldavid Jönsson förvärvade egendomen. Sörby var då i mycket dåligt skick och familjen Jönsson har under hela sin ägartid lagt ner stor möda och gjort omfattande investeringar i såväl byggnader som mark och säteriet är därför nu i mycket gott skick.

Fortsättning publicerad 20090306

Skogs Norrgård

Den ligger vackert på en skogsklädd kulle som sluttar ner mot Stångån, Skogs Norrgård, en kvarts bilresa från Linköping. Hästgårdar i slättmiljö finns det ganska gott om i Östergötland, medan det kanske är lite ovanligare med en hästgård i dessa lite mer kuperade omgivningar som ändå befinner sig i omedelbar närhet till östgötaslättten. Skogs Norrgård är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Mangårdsbyggnaden med sin ljusa, reveterade fasad är omgiven av resliga träd, men utsikten ner mot Stångån är ändå vacker. Så här års är vattenspegeln frusen, men under de varmare årstiderna rör sig åns lopp makligt genom jordbruksbygden och skapar ett angenämt avbrott i landskapet. Skogs Norrgård har inte några vattenrättigheter i Stångån, men får ändå ta del av den miljö, den atmosfär och den utsikt som ett vattendrag ger upphov till.
- Skogs Norrgård har bildats genom en avstyckning från Hovetorps egendom, som i sin tur tidigare ingick i Bjärka Säby-egendomen, berättar Ulrik Abelson vid Skogssällskapet, som är ansvarigt mäklarföretag vid försäljningen av Skogs Norrrgård. Ansvarig mäklare är Jerker Laufors vid Skogssällskapets kontor i Västerås.
Huvudbyggnaden på Skogs Norrgård uppfördes år 1872 och de fina, gamla trägolven med sina rejäla träplankor finns bevarade. Även en del av innertaken utgörs av träplankor, medan andra är pappspända. Också på flera av väggarna finns träpanel om än inte av lika gammalt datum som golven. Det gäller dels i hallen, dels i köket i form av pärlspånt. I det ljusa och luftiga vardagsrummet finns en öppen spis, som kan sprida värme och gemyt under kulna höst- och vinterkvällar. Den murade spisen är vit, medan själva eldstaden är klädd med gulbrunt tegel. Också ladugården byggdes år 1872, dels av liggande timmer, dels av stolpar, melllan vilka bräder anbringades.En del av sockeln är av natursten, en del är av betong. Byggnadsytan är över 400 kvadratmeter.

Fortsättning publicerad 20090227

Boaryd hästgård

När man står på trappen och blickar ut över omgivningarna, ser man åkrar och ängar. En bit bort finns skogskanten och bortom den utbreder sig de vidsträckta skogsområdena i gränsbygderna mellan Östergötland och Småland. Häradssjöns vattenspegel blänker 300 meter från huvudbyggnaden. Är det här en plats, där du vill bygga en framtid för dig, din familj och kanske några hästar? Veckans ”Gård till salu” heter Boaryd och ligger i Ydre kommun.

Text & bild: ANDREAS NORLÉN

Mangårdsbyggnaden på Boaryd ser ut som en klassisk, lantlig huvudbyggnad från 1800-talets andra hälft eller 1900-talets första årtionden, med sin röda träpanel och sina vita knutar. Den är emellertid nyare än man tror. År 1950 revs det gamla boningshuset och ersattes av den nuvarande manbyggnaden. Dessutom är huset om- och tillbyggt sedan dess så i ”själ och utstrålning” är det ännu yngre än de 59 år som stommen legat där i sin glänta. Gården är belägen i princip så långt söderut man kan komma Östergötland. Från Österbymo åker man mot sydväst och passerar Rydsnäs innan man kommer till Boaryd, ligger nästan mitt på Smålandsgränsen. Tranås finns ett stycke norr om gården och från Eksjö är det inte mer än sju-åtta kilometers färd mot nordost. Trots att detta är bygder som är kända som skogstrakter, är mangårdsbyggnaden fritt belägen.
Närmast huset finns, som nämnts, öppna marker, främst beteshagar, vilket gör att byggnaden känns placerad i en ljus och luftig omgivning. Det hindrar inte att två av de drygt nio hektar mark, som hör till gården, utgörs av skog, men den finns inte precis inpå knutarna.
Mangårdsbyggnaden är renoverad på ett påkostat sätt och den har omvandlats till en modern, närmast trendig, bostad i en mycket lantlig och idyllisk miljö. Inredningen går i en sparsmakad stil som bygger på den effektfulla kontrasten mellan svart och vitt. Köksinredningen är svartlackerad och skåp och lådor är försedda med aluminiumfärgade handtag. De rustika brädgolven i såväl köket som vardagsrummet är laserade i svart, samtidigt som väggar och tak är enhetligt vita.

Fortsättning publicerad 20090220

Bottna gård

Vill du äga en alldeles egen del av Östersjön? En flik om 1,2 hektar är nu till salu – tillsammans med 42 hektar skog, 35 hektar åker, 5 hektar impediment, nära 16 hektar övrig mark, två boningshus samt ekonomibyggnader. Hela paketet heter Bottna gård och är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text & bild: ANDREAS NORLÉN

Gården, som utgörs av fastigheterna Bottna 2:4 och Bottna 3:5, är belägen i Söderköpings kommun och gränsar således till det stora innanhav som förbinder Sverige med Baltikum och Finland. Fiskerätten är tillgänglig för köparen från och med tillträdesdagen och därmed möjligheten att ta del av det fiskebestånd som Östersjön har att erbjuda. Till gården hör två sjöbodar, belägna vid en plats som kallas Veduddden, samt båtplats. Fordomdags var fisket en viktig inkomstkälla i dessa kusttrakter. Så är det som bekant inte längre, även om det fortfarande finns några yrkesfiskare kvar längs den östgötska kusten. Däremot är fisket en uppskattad bisyssla eller fritidssysselsättning för många lantbrukare med fiskevatten.
Det finns två bostadshus på Bottna gård. Det ena är en röd trävilla med vita knutar, uppförd 1938. Den inrymmmer fyra rum och kök och värms upp med hjälp av en vedspis. Det andra huset är också det en träkonstruktion med fasad av stående panel, men en knapp mansålder äldre. Det byggdes på 1880-talet, men har på senare år renoverats och tilläggsisolerats. Där finns fem rum och kök och uppvärmningen sköts med hjälp av kakelugnar och direktverkande elelement. I båda fallen finns eget vatten från borrad brunn och enskilt avlopp till trekammmarbrunn.Gården har ett antal olika ekonomibyggnader. Ladugården är givetvis rödmålad med vita knutar och har, enligt taxeringen, en yta som uppgår till 763 kvadratmeter, inklusive en tillbyggd verkstad. Den sistnämnda delen har tak av plåt, medan den äldre delen av byggnaden täcks av ett eternittak. Ladugården har tidigare använts till bland annat djurstall och maskinhall, men gör idag främst tjänst som förvaringsutrymme.

Fortsättning publicerad 20090213

Kumla Mossby

När du en dröm om att bli grisuppfödare? Eller är du redan uppfödare och vill expandera din verksamhet? Veckans ”Gård till salu” i Länstidningens och Jordbrukarens artikelserie är Mossby, ett välskött produktionsjordbruk med inriktning på svin, beläget strax väster om Hallsberg i Närke.

Text & bild: ANDREAS NORLÉN

– Man ska kunna gå med lågskor över hela gården oavsett väderlek, det är min målsättning och den lever jag upp till, säger gårdens ägare, Jörgen Rattenborg.
Han är känd i trakten för att ha en välskött och prydlig gård och hans välkrattade gårdsplan är ett bevis på att han håller vad han lovar.
– En del frågar hur jag har tid, men jag lägger en dag på våren och en dag på hösten på att harva och kratta gårdsplanen och det har jag glädje av hela året. Det är mycket trevligare om det är torrt och rent. Jag jobbade på två gårdar innan jag började driva eget och på det ena stället var det snyggt och prydligt, medan den andre struntade i sådant och då blev den gården också som ett ”vandrarhem”, ingen ville stanna kvar och jobba där, framhåller Jörgen Rattenborg.
Han har själv i dagsläget en anställd på 75 procent av en heltidstjänst och han tror att det är lättare att rekrytera om gården är välskött.
Driften av Mossby tog Jörgen Rattenborg över från sina föräldrar 1992, men han hade börjat som grisbonde redan 1988 på en närbelägen gård, som han sedermera lade ihop med Mossby. Fadern var ladugårdsförman i Västeråstrakten och köpte Mossby 1961. Gården tillkom troligtvis i samband med skiftesreformerna på 1800-talet.
Varje år levererar Jörgen Rattenborg ungefär 3 200 djur, varav en tredjedel är smågrisar, en tredjedel ärslaktsvin och en tredjedel är ”suggämnen”. Han har således ekonomibyggnader som täcker hela produktionskedjan: betäckningsstall, grisningsstall, smågrisstall, sinsuggstall
med tillbyggd gyltavdelning, slaktsvinstall och karantänstall.

Fortsättning publicerad 20090206

Yxnö gård

På en halvö en bra bit ut på Vikbolandet ligger Yxnö gård. Helt nära finns en plats med det fantasieggande namnet Skräckens udde, men när man låter blicken glida över omgivningarna är intrycket man får idyll och inte fasa. Yxnö är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text och bild: ANDREAS NORLÉN

Man nalkas mangårdsbyggnaden på Yxnö genom ett omväxlande landskap av fält, hagar och skogspartier. Sista biten fram till boningshuset far man på en grusväg, som efter en mjuk sväng mynnar ut i en gårdsplan, vid vilken även en magasinsbyggnad från 1940-talet är belägen. Runt gårdsplanen och byggnaderna finns stora, öppna gräsytor, kompletterade av en del höga träd. Bortanför trädgården breder ett böljande odlingslandskap ut sig. Här och där hejdas sikten av träd, skogsdungar och större skogsområden. Totalt omfattar Yxnö gård 19,3 hektar, bland annat fin betesmark. Gården får lite drygt 43 000 kronor per år i EU-stöd i form av gårdsstöd, betesstöd och vallstöd.
Magasinet vid gårdsplanen är avsevärt mer än ett magasin. Det har närmast karaktären av en flygelbyggnad och ligger som en flygel vinkelrätt mot mangårdsbyggnaden. I magasinet har inretts en lägenhet om 45 kvadratmeter med pentry och blivande toalett och dusch. På ovanvåningen finns ett förvaringsloft och på gaveln ligger ett dubbelgarage.

Fortsättning publicerad 20090130

Götala Korpralsgården

Vilken eller vilka korpraler som bott på gården förtäljer inte historien, men veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie är Götala Korpralsgården 165, i närheten av Varv i Motala kommun.

Text och bild: ANDREAS NORLÉN

Större delen av åkermarken – 71 hektar – är avstyckad, men nästan ett hektar finns kvar och ger både en rejäl trädgård och en ordentlig gårdsplan. Dessutom ingår flera ekonomibyggnader, som ger möjlighet att bedriva ett antal olika verksamheter. En sökning på Internet ger vid handen att korpralsgårdar finns på många håll i riket. Förutom i Östergötland får man träffar i t ex Småland och Västergötland. Benämningen bör vara ett arv från indelningsverkets dagar. Indelningsverket är den idag vanliga benämningen på den försvarsorganisation, som i sin moderna form infördes av kung Karl XI på 1600-talet och som avskaffades slutgiltigt först år 1901, när den allmänna värnplikten var fullt ut införd. För infanteriets del byggde systemet på att två eller flera gårdar tillsammans utgjorde en rote, som skulle ge bostad och mark samt lön och kläder åt en fotsoldat. Flottans båtsmän (meniga flottister) försörjdes på liknande sätt i kustlandskapen. Kavalleriet organiserades på ett något annorlunda vis. Det är rimligt att tänka sig att korpralsgården kan ha varit bostad åt en indelt korpral eller bidrog till att försörja en korpral.
Den varmt solgula mangårdsbyggnaden med sina vita knutar uppfördes 1909 eller eventuellt ännu tidigare. Den har en välkomnande, inglasad veranda, som leder in till en hall, där trappen till övervåningen finns. Genom ett par höga spegeldörrar, där mittpartiet är glasat, kommer man till sällskapsavdelningen, som består av två stora, luftiga rum i fil, där det är gott om plats för både umgänge i glada vänners lag och en fåtölj för mysiga hemmakvällar med en god bok. Sällskapsrummen, som har parkettgolv, innehåller varsin kakelugn, en rektangulär och en rund, båda klädda med traditionellt, vitt kakel. Taken är försedda med dekorativa målningar.

Fortsättning publicerad 20090123

Toscanavilla i Ingelsby

Ett svenskt funkishus omvandlat av en atenare och en Warszawabo till en bländande vit Toscanavilla på en höjd med vacker utsikt över sjön Åmmelången en liten bit från Askersund – det är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text och bild: ANDREAS NORLÉN

Om man ska vara noga är villan, som har adress Ingelsby, ingen gård i snäv mening. Däremot är den ett unikt hus, som har renoverats på ett avancerat och kärleksfullt sätt och därför förtjänar uppmärksamhet. Dessutom är den omgivande trädgården över ett halvt hektar stor, 6 665 kvadratmeter för att vara exakt, och ägarna har tidigare haft några får som ”gräsklippare”, så nog är det ett hus med ordentligt lantliga förtecken. Villan uppfördes 1939-40 av en förmögen familj från trakten. Sonen i huset tog över hemmet och bodde kvar där som ungkarl till sin död i slutet av 2002. Strax före midsommar 2003 köptes det av makarna Roman Konopka och Mitsi Ravel-Konopka, som flyttade in till jul samma år, trots att den omfattande renoveringen inte var riktigt färdig.
- Jag bodde i Örebro och min man bodde på Ingarö utanför Stockholm. Vi letade efter ett hus, där vi kunde bo tillsammans och vi ville att det skulle vara i närheten av mitt arbete på vårdcentralen i Askersund, berättar Mitsi Ravel-Konopka, som är född i Greklands huvudstad Aten.
En av hennes arbetskamrater tipsade om den ovanliga villan i Ingelsby och när makarna åkte dit, såg de genast husets potential. Roman har studerat arkitektur och har arbetat som designer och fick omedelbart en bild av vad han ville göra med huset: det skulle bli en Toscanavilla.

Fortsättning publicerad 20090116

En idyll i Arkösund

När förra seklet var ungt blev Arkösund ett sommarparadis för förmögna Norrköpingsbor. En rest från den svunna tiden är en nära 300 kvadratmeter stor grosshandlarvilla med fin utsikt ut över vattnet. Dessutom har den en egen marina med 60 båtplatser. Grosshandlarvillan är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Arkösund ligger längst ute på Vikbolandet, omkring fem mil öster om Norrköping. När samhället kom till, var tanken att där skulle skapas en stor uthamn till Norrköping, eftersom det är lättare att hålla hamnen i Arkösund isfri än hamnen i Norrköping. Det fanns också tankar på större kvarnverksamhet och en järnväg till Arkösund, men planerna kom av sig och istället utvecklades samhället till en semesteridyll. I dessa besöksnäringens tidevarv satsas det mycket på Arkösund. Norrköpings kommun har köpt en centralt belägen kaj och det finns olika förslag på hur Arkösund ska utvecklas. Potentialen bedöms vara stor.
Grosshandlarvillan är belägen i andra änden av Arkösund jämfört med den kommunala kajen, men ändå centralt, blott några hundra meter från samhällets centralpunkt.
- Den ligger skyddat och trevligt och omges av en stor trädgård, framhåller ansvarig fastighetsmäklare Magnus Edelberg, Edelbergs Fastighetsbyrå AB. Potentiella köpare har två alternativ: antingen köper man enbart villan med trädgårdstomten och servitut på två båtplatser eller också köper man villan, trädgården och marinan med 60 båtplatser. Inklusive marinan är fastighetsytan nästan 1,4 hektar.

Fortsättning publicerad 20090109

Hälla Bergskullen

Ett helt nytt gårdscentrum har de senaste åren vuxit upp på landsbygden 14 km utanför Söderköping. Skog har avverkats och en mangårdsbyggnad samt två större ekonomibyggnader med tydlig hästinriktning har uppförts. Gården heter Hälla Bergskullen och är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Totalt omfattar ägorna 6,3 hektar tomt, betesmark, skog och impediment och från gårdscentrum har man utsikt över de egna markerna. Gården har tillskapats dels genom avstyckning från en större fastighet, dels genom efterföljande tillköp av ytterligare mark. Huvudbyggnaden stod färdig år 2004 och är en påkostad villa med 233 kvadratmeters boyta, putsad fasad och murad stomme.
- Idéerna har flödat när huset har kommit till, konstaterar ansvarig fastighetsmäklare Andreas Bielkhammar, Bielkhammar AB.
Det märks bland annat på utformningen av de väl tilltagna umgängesytorna på bottenvåningen, där köket är en integrerad del. Sällskapsrummet och köket förenas av en mäktig, vitputsad murstock, som är försedd med en öppen spis i sällskapsrummet och en vedspis med tillhörande spiskåpa på kökssidan. I det rymliga köket, vars golv är belagt med sjösten, finns gott om plats för en rejäl matgrupp och köket kan därmed mycket väl vara husets centralpunkt. I köket finns också ett stort skafferi med klinkergolv.

Fortsättning publicerad 20081219

Rystads-Höga

Åtta kilometer öster om Linköpings innerstad, inom synhåll från Roxen, ligger Höga, en liten jordbruksfastighet som har en lite ovanlig historia. Den har nämligen aldrig varit föremål för laga skifte, utan i alla tider varit ett enstaka hemman. Höga är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Laga skiftet, som i huvudsak ägde rum 1827 – 1928, var den tredje och sista av de stora skiftesreformer, som började genomföras i Sverige vid mitten av 1700-talet. Den första reformen var storskiftet och därpå följde enskiftet (1803 – 1827). Syftet var detsamma hela tiden, att lägga samman gårdarnas många utspridda, små åkerlappar till större enheter, som kunde brukas med rationellare metoder och utan att bönderna i byn var så beroende av varandra som tidigare. Före skiftesreformernas tid var det inte ovanligt att en gård hade tiotals olika småtegar utspridda över grannskapet. Tanken före skiftet var att varje gård skulle ha var sin andel i var och en av byns åkrar, vilket ledde till en mycket svåröverskådlig och tungarbetad ägobild.
Det var som bekant också skiftesreformerna som ledde till att byarna splittrades och att nya mangårdsbyggnader uppfördes i anslutning till respektive gårds nya marker. Det räckte att en bonde i byn begärde att laga skifte skulle äga rum, för att alla i byn skulle vara skyldiga att medverka.

Fortsättning publicerad 20081212

Orlundagården

Byggnaden heter Orlundagården och ser ut som en stilfull, lantlig mangårdsbyggnad, men någon lantbrukare har aldrig bott i det stora huset, som uppfördes 1928 och som är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie. Orlundagården är ett skolhus, som senare har hyst församlings- och förskoleverksamhet.

Text: ANDREAS NORLÈN

Byggnaden uppfördes som en folkskola av Orlunda kommun och användes för detta ändamål till slutet av 1960-talet. På 1940-talet gick omkring 40 barn i 6-årig folkskola i huset. Byggnaden skänktes sedermera till Orlunda församling som i sin tur donerade den vidare till en stiftelse som kallas Orlundagården. Därefter bedrev kyrkliga och ideella organisationer verksamhet i lokalerna. På senare tid huserade den föräldrakooperativa förskolan Dagis Annorlunda i byggnaden. Stiftelsen äger huset, medan tomtmarken, som uppgår till omkring 1 500 kvadratmeter inhägnad trädgårdstomt, ägs av Aska församling (i vilken det som tidigare var Orlunda församling ingår). Enligt stiftelsens stadgar ska den bedriva församlingsverksamhet, men stiftelsen har begärt ändring av ändamålsparagrafen så att Orlundagården får säljas, eftersom stiftelsen inte ser någon möjlighet att uppfylla verksamhetskriteriet. Samtidigt har församlingen begärt att få utse styrelse i stiftelsen. Stiftelsen kommer därefter att avvecklas.

Fortsättning publicerad 20081205

Horns-Falla

Överskjulen och Nerskjulen – se där de fantasieggande namnen på två sjöar i den skogrika Kindabygden. De båda sjöarna har i vart fall en sak gemensamt – de är belägna i anslutning till Horns- Falla 1:7, veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÈN

Tack vare sjöarna finns goda fiskemöjligheter för gårdens ägare. Horns-Falla 1:7 har nämligen del av det samfällda fisket i bland annat Överskjulen och Nerskjulen. En skogspromenad, som avslutas med en stunds avkopplande fiske vid en vacker insjöstrand – det finns onekligen sämre sätt att tillbringa en solig söndagseftermiddag på. Också mangårdsbyggnadens namn går i ”skjulens tecken”. Den heter Skjulefall och är ett trevligt trähus med naturskönt läge. I motsats till många panelklädda boningshus både på östgötaslätten och de östgötska skogsbygderna är den här byggnaden inte rödmålad med vita knutar. Istället lyser huset i en varm och vänlig solgul kulör. Bottenvåningen inrymmer två rum och kök, medan övervåningen – sovavdelningen – har två sovrum, badrum och rymliga, långsgående garderober.
På gårdens ägor finns också tre fritidshus, varav två ligger vackert helt nära Överskjulen och en är belägen ett stenkast från Nerskjulen. Samtliga tre hus omges av lummig och grönskande natur – även om lummigheten förstås varierar med årstiden – och står man på förstukvisten och tar ett djupt andetag, känner man den friska sjöluften i lungorna.

Fortsättning publicerad 20081128

Flemminge Herrgård

Den siste brukspatronen på Boxholms bruk var Carl Pontus af Burén. Han bildade Boxholms Aktiebolag, men trivdes inte i det nya bolagets styrelse, utan steg åt sidan och startade ett eget järnbruk. I närheten byggde han sig också en ståndsmässig bostad – Flemminge Herrgård, som är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Flemminge Järnbruk låg på Svartåns västra strand och inledde sin verksamhet år 1876, men det dröjde till 1893 innan den vackra herrgårdsbyggnaden stod färdig. De båda identiska flyglarna var å andra sidan på plats redan 1872. Flemminge Järnbruk blev, i motsats till Boxholms AB, ingen strålande framgångssaga. Bruket gick i konkurs 1911 och Boxholms AB tog över både verksamheten och Flemminge Herrgård. Järnbrukets chef, som då hade hunnit bli Carl Pontus bror Carl af Burén, tvingades flytta från herrgården. Flemminge Järnbruk lades slutligen ner år 1919, medan herrgården levde vidare som tjänstebostad åt olika chefer inom Boxholms AB. Flyglarna har hyrts ut och även annan verksamhet har förekommit i byggnaderna. Bland annat har huvudbyggnadens suterrängvåning använts som äppelmusteri.
Även herrgården med sin boyta om 395 kvadratmeter och 100 kvadratmeters biyta blev så småningom, 1986, ett hyreshus, som inrymde fyra lägenheter. De nuvarande ägarna har dock återställt huset till en rymlig och charmerande bostad för en familj, där den klassiska inredningen kommit till heders igen. Dessutom inredde de suterrängplanet till café och interiörbutik – ännu ett nytt användningsområde för den anrika byggnaden.

Fortsättning publicerad 20081121

Melstad Västergård

Anders Peter Andersson, ”Bonn på Druvan”, var en av 1800-talets mest kända och färgstarka personligheter i Linköping. Under en kort tid ägde han Melstad Västergård i Vallerstad socken strax norr om Skänninge. År 1881 sålde han gården till Wiktor Andersson. Nu vill Wiktors sonsons son, Mats Wikström, sälja gården, som därför är veckans Gård till salu i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Wiktor Andersson var en driftig man, som byggde ladugård 1892, en ny mangårdsbyggnad 1901 samt stall och loge 1917. Det har under årens lopp också skett en del tillköp och avstyckningar. Sonen Simon Wikström tog över 1924, varpå hans son Ingvar Wikström trädde till och han lämnade sedermera över till sin son Mats, som haft gården utarrenderad i ungefär 20 år.
Mangårdsbyggnaden – en vacker byggnad med vitputsad fasad och frontespis åt vardera långsidan – renoverades på ett genomgripande sätt för första gången 1941 och nu senast 2007. Den sistnämnda renoveringen kan kallas en kulturgärning, eftersom syftet i mångt och mycket var att återskapa byggnadens ursprungliga karaktär.
– Vi tog bland annat fram den pärlspont, som tidigare utgjorde innertak men som man hade satt för, berättar Mats Wikström.
– Man förstörde inredningen i många hus på 1950- och 60-talen, konstaterar han.
På Melstad Västergård innebar dock ombyggnationen för några årtionden sedan som tur var inte att man rev ut det gamla, vackra innertaket, utan att man byggde för det och det gick därför att återställa. På samma sätt kunde de gamla, klassiska spegeldörrarna återfå sin forna elegans, genom att de masonitskivor, som fästs på dörrarna, avlägsnades.
Den vita, murade spiskåpan och vedspisen – för ovanlighetens skull försedd med vit framsida – hade glädjande nog bevarats i köket och de fick en ansiktslyftning, i samband med att hela köket moderniserades.

Fortsättning publicerad 20081114

Västra Ny prästgård

I Västra Ny prästgård bodde det präster från 1813 och tills för några år sedan. De senaste åren har byggnaden och den drygt en hektar stora trädgården, som gränsar mot den lilla Prästegölen, varit uthyrd, men nu vill den kyrkliga samfälligheten sälja. Västra Ny prästgård är veckans Gård till salu i Länstidningens och Jordbrukarens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÈN

På sidan 16 i detta nummer av Jordbrukaren berättar vi om flytten av ett unikt dass. Det är dasset som hörde till Västra Ny prästgård. Tack vare den flytten tyckte vi att det ligger väl i tiden att låta prästgården vara veckans Gård till salu.
Västra Ny församling med tätorten Nykyrka ligger i Motala kommun i Östergötlands nordvästra hörn och gränsar mot både Närke och Vättern. Prästgården är belägen i byn Ryggsten på motsatt sida om riksväg 50 från Nykyrka sett och var från början ett löneboställe åt kyrkan. Prästgård blev det 1813, när den nuvarande bostadsbyggnaden uppfördes.
Under slutet av 1900-talet frånsåldes jordbruksmarken och kvar blev en lummig trädgård med rik växtlighet. Där växer rhododendron, hortensior, gullregn, kastanjer, lindar, björkar och det lite ovanliga trädslaget pelarasp. Pelaraspen växer rakt upp som en pelare och kan bli 15-20 meter hög. Där finns också stora, öppna ytor, men även många fruktträd och bärbuskar. Trädgården går över i en liten slänt som sluttar ner mot Prästegölens vattenspegel. En äldre brygga med rejäla bänkar finns som en uteplats vid vattnet.
- Är man trädgårdsintresserad, tror jag att man kan skapa en väldigt spännande trädgård här, säger ansvarig fastighetsmäklare Martin Sundström, Areal Vadstena.

Fortsättning publicerad 20081107

Hagebyhöga hästgård

Nära Norrköping och Nyköping

När man stiger in genom ytterdörren, möts man redan i hallen av känslan av att vara i ett modernt hus där man bevarat den klassiska stilen. Hallen ligger i den förra året tillbyggda delen av mangårdsbyggnaden på Appelby 111 – en riktig hästgård, som är veckans Gård till salu i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Huvudbyggnaden uppfördes 1848 i jordbruksbygden mellan Vadstena och Motala, inte långt från Hagebyhöga, och visst ser man att det är ett traditionellt utformat, lantligt boningshus i ett och ett halvt plan. Redan en hastig blick på interiören förstärker känslan, samtidigt som man också märker att mycket har hänt sedan 1800-talets mitt. De senaste åren har renoveringsarbetena pågått för fullt och det har resulterat i bland annat ett nytt, fräscht lantkök, där den gamla, murade spiskåpan har bevarats, samtidigt som den under sina ”vingars beskydd” har inte enbart en klassisk vedspis, utan även en toppmodern induktionshäll – en illustration så god som någon av hur gammalt och nytt förenas.
Matplatsen med sitt vitmålade trägolv, sitt rustika trätak och sina väggpartier av rött, strävt tegel förmedlar en känsla av ombonad hemtrevnad och kan utan tvekan fungera som en samlingspunkt i bostaden. Också vardagsrummet med likaledes vitt trägolv är givetvis en plats att träffas och umgås på. Där svarar den strama, vita kakelugnen för skön värme, när höststormarna viner runt knutarna. Behöver man lite extra värme, kan man krypa ner i massagebadkaret, som finns i badrummet i den nya tillbyggnaden. Där finner man även en relaxhörna och en duschalkov.

Fortsättning publicerad 20081031

Tornhus i Kinda

Tornhus och spiror hör inte till vanligheterna på mangårdsbyggnader på den östgötska landsbygden. Flodhsgården i den sjörika sydöstra delen av Kinda kommun är ett undantag. Flodhsgården är veckans Gård till salu i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Flodhsgården är en av gårdarna i byn Vårdslunda. Dess originella huvudbyggnad lär ha uppförts år 1890. Dess färgsättning är traditionell - rött med vita knutar – men de båda tornhusen är onekligen annorlunda. På övervåningen innehåller ”tornen” varsitt smalt, litet rum. Det ena av rummen kan man endast nå från utsidan, genom att gå upp på taket till glasverandan och in genom en lucka. Glasverandan tillkom vid 1900-talets mitt och leder in till den ursprungliga entréhallen. Därifrån kan man gå vidare in i salen till höger eller ett mindre rum till vänster. Mellan dessa rum återfinns köket, som också har en hall, samt badrummet.

Flodhsgården har två boningshus. Det andra – ”gårdshuset” – uppfördes i början av 1800-talet, men är idag det av husen som ser modernast ut. Det byggdes till och renoverades år 1990. Också det stiger man in i genom en charmig glasveranda. På bottenvåningen finns det ljusa köket med pärlspont i taket och en bevarad vedspis med spiskåpa. Också i vardagsrummet finns en eldstad i form av en kamin.
– Husen gör att man kan ha generationsboende på gården, framhåller ansvarig fastighetsmäklare Per Wahl, Areal i Linköping.
Utöver boningshusen finns också ett par äldre ekonomibyggnader: en ladugård med en omodern djurdel och separat logdel samt ett timrat magasin.

Fortsättning publicerad 20081017

Elegant herrgård nära Linköping

En elegant herrgård, som har ett lugnt läge helt nära Linköping, som har ägor som sträcker sig ner till Roxen och som inte var opåverkad under det sena 1500-talets dramatiska maktkamp mellan kung Sigismund och hertig Karl – det är Idingstad säteri, veckans Gård till salu i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÈN

Corps de logiet på Idingstad är en stram byggnad med cirka 640 kvadratmeters boyta. Från gårdsplanen stiger man upp på en stor stenterrass och vidare in i hallen, som tillsammans med allrummet bildar ett genomgångsrum till terrassen på baksidan, varifrån man har en härlig vy ut över den lummiga parken.
Till vänster om hallen återfinns två matsalar, kontor, förråd och ett restaurangkök. Går man istället till höger, när man befinner sig i hallen, kommer man till ett vackert kabinett med öppen spis och kan sedan gå vidare till tre sovrum, varav ett med badrum, wc och badrum.
Stiger man upp till övervåningen, når man först ett stort, genomgående vardagsrum med tre små balkonger. Där finns också ett enklare kök, fem sovrum samt två badrum och två wc.

Idingstad har gamla anor och omnämndes för första gången i skrivna källor så tidigt som 1315, då under namnet Ydhingstadhir. I slutet av 1500-talet ökade de politiska spänningarna i Sverige. Det handlade om både en regelrätt maktkamp och striden mellan katolicism och protestantism. Johan III, son till Gustav Vasa, var gift med en polsk prinsessa och deras son, Sigismund, valdes till kung i det katolska Polen.
År 1592 ärvde Sigismund även den svenska kronan efter sin far. Det sågs inte med blida ögon av hans farbror, hertig Karl, och sedan motsättningarna skärpts utbröt ett öppet inbördeskrig som slutade med seger för hertigen. Karl gjorde sedan upp räkningen med Sigismunds anhängare, genom att låta avrätta ett antal av dem vid Linköpings blodbad år 1600. Vad har nu detta med Idingstad att göra?

Fortsättningen publicerad 20080910

Lägger man ihop arealen hos de tio senaste ”gårdarna till salu” i Länstidningens artikelserie, kommer man ändå inte upp i den areal som veckans ”Gård till salu” har.

Text: ANDREAS NORLÈN

Det finns ytterst få egendomar som omfattar så mycket som 1 875 hektar, men det gör Forsby säteri mellan Valdemarsvik och Gamleby i norra Kalmar län. Dess imponerande storlek gör att det är det i särklass dyraste objekt som Länstidningen uppmärksammat. Prisnivån ligger på 125 – 130 miljoner kronor.
Forsby är unikt inte enbart genom sin imponerande storlek, utan också genom att ägofiguren hållits intakt under århundradenas lopp. Ägorna har formen av en stor fyrkant, utan några avstyckningar. Några gånger har visserligen avstyckningar skett, men dessa delar har senare kunnat återinförlivas med godset. Byggnationen domineras av den klassiska herrgårdsbyggnaden i Tjustempire från 1830-talet.
Nämns redan 1379
Första gången Forsby omnämns i skrift är år 1379 då gården ingick i Bo Jonsson Grips enorma jordinnehav om mer än 1 500 gårdar.
1631 instiftades Forsby Säteri av Ebba Stjernsköld som härstammade från släkterna Grip och Gyllenstierna, de dominerande familjerna i norra Tjust i äldre tider. Isaac de Besch, från en annan känd Tjustfamilj, köpte Forsby 1708. Detta är senaste gången egendomen gick i handel och fram till dags dato har överlåtelse därefter endast skett genom testamente, gåva eller släktköp. Isaacs dotterson Jöran Isac von Knorring lät bygga om corps-de-logiet och anlade även de båda flyglarna som fortfarande finns kvar. Jöran Isac var en originell person och stark motståndare till Gustav III:s strävan att minska adelns makt och inflytande. Efter en kontrovers med bygdens kyrkoherde, som stödde kungens förändringar, lät von Knorring flytta kvarlevorna efter sina föräldrar från kyrkogården till en egen minneslund vid Forsby.

Fortsättningen publicerad 20080912

Klassisk gårdsbild

Henrik Jagefalk är en välkänd och erkänt skicklig murare i västra Östergötland. En av hans många öppna spisar ser man på Särtshöga Lillgård i närheten av Väderstad. Den är ett vackert exempel på 1960-talets stil och smak. Särtshöga Lillgård är veckans Gård till salu i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÈN

Den öppna spisen är placerad i det rymliga vardagsrummet och har en hög, svart sockel, en slät, vit spiskåpa och en eldstad med vedförråd uppbyggt av tegel.
Mangårdsbyggnaden på Särtshöga Lillgård uppfördes 1964 och är en rejäl och praktisk 1,5-plansvilla med 160 kvadratmeters boyta och 93 kvadratmeters biyta.
På dess plats stod tidigare ett äldre tvåvåningshus i dåligt skick, men i början av 1960-talet var känslan för att bevara det gamla inte så väl utvecklad, särskilt inte hos myndigheterna. För att man skulle få statliga lån krävdes exempelvis att husen såg ut på visst sätt. Ägarna blev därför uppmanade av myndigheterna att riva det gamla huset och bygga nytt.

Fortsättningen publicerad 20080829

Unikt läge vid Göta kanal

Omgiven av lummiga träd och med utsikt över Göta kanal ligger den vackra herrgårdsbyggnaden där vid gårdsplanen med sin varmt gula fasad och sina röda spröjsar. Tillsammans med sina likaledes gula flyglar bildar den en väl sammanhållen gårdsmiljö. Sörby gård strax utanför Borensberg är veckans Gård till salu i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÈN

Stiger man ut på mangårdsbyggnadens baksida, behöver man bara promenera rakt över gräsmattan, förbi flaggstången, för att komma ner till kanalen, där båtarna sommartid glider förbi i maklig takt.
Det är ett trevligt och rogivande skådespel att se semesterfirarna passera i sina segel- eller motorbåtar, stundtals avlösta av de större kanalbåtarna med Juno och Wilhelm Tham i spetsen.
Vatten finns i närheten även i andra väderstreck. Man har också utsikt mot den närbelägna Kungs Norrbysjön.

– Sörby gård har ett unikt läge. Dels har man utsikten över kanalen, dels är det nära till riksvägen mellan Linköping och Motala, så kommunikationerna är mycket bra, framhåller ansvarig fastighetsmäklare Gustaf Eriksson, Länshem Fastighetsförmedling i Linköping.
Herrgårdsbyggnaden uppfördes 1860 och har en boarea på inte mindre än 360 kvadratmeter samt en biarea om 60 kvm. Passerar man verandan och de välkomnande glasdörrarna, kommer man in i en stor, rymlig hall med svart och vitt stengolv.
Också köket har generösa utrymmen och kan enkelt vara centralplatsen för det vardagliga livet. Synliga bjälkar ger en rustik känsla.
Huset har även gott om plats för fest och umgänge. Vardagsrummet och matsalen ligger i fil och kan välkomna många gäster. Båda rummen har vackra trägolv, men vardagsrummets väggar pryds av en mörkt grön kulör, medan matsalen går i kornblått.

Fortsättningen publicerad 20080822

Gård för den skogsintresserade

Jakten och skogen ger huset karaktär

I Hålavedens djupa skogar, några kilometer söder om Boet i Ödeshögs kommun, ligger Lilla Fallsberg, veckans Gård till salu i Länstidningens artikelserie. Där finns vilt och fisk mer eller mindre direkt i trädgården. Den nyrenoverade mangårdsbyggnaden, som uppfördes omkring 1875, är högt belägen och har utsikt västerut över dammen, där öring och kräftor planterats in.

Text: ANDREAS NORLÈN

Exteriört ser boningshuset ut som många andra hus på landet – ett rött trähus med vita knutar – men interiören överraskar. Den har genomgått en mycket smakfull renovering under senare år och kännetecknas av ljus och rymd, men den står i fin samklang husets klassiska karaktär.
Köket är ett rejält, rymligt lantkök med en mäktig spiskåpa och en vacker vedspis. Inredningen går i vitt med vita väggar och skåpsluckor och ett svart- och vitrutigt golv. Köket är för övrigt det enda rum där man lagt ett modernt golv och inte tagit fram och iordningställt de gamla trägolven. Däremot har takets rejäla plankor bevarats och renoverats.

Från köket går man rakt ut på en stor altan med markis och utsikt åt väster, över dammen. Köket står också i direkt förbindelse med vardagsrummet, som i sin tur har en helglasad dörr med spröjsar mot en stor uteplats i öster. Man kan alltså sitta ute och njuta av solskenet på en altan eller uteplats nästan oavsett vilken tid på dagen det är.
Vardagsrummet, som är lite av husets hjärta, inrymmer idag både ett långt matbord och en skinngrupp och erbjuder således gott om plats för umgänge i goda vänners lag. Det vitmenade taket med sina breda plankor ger ett rustikt intryck.
Också det ursprungliga trägolvet är vackert renoverat och överallt i huset visas samma känsla för och omsorg om detaljerna. Elementen döljs elegant av en rutmönstrad panel och fönsterkarmar och dörrkarmar är noggrant iordninggjorda.
När man stigit upp för trappan till övervåningen, möts man av en möblerbar hall, också den försedd med rustika plankor på golv och i tak. De båda sovrummen är inredda i ljusa färger och har trevlig utsikt över trädgården. Lägg märke till pärlsponten på väggarna.


Fortsättningen publicerad 080801

Attraktivt på många olika sätt

Från souterrängvåningen passerar man altandörrarna och kommer ut på en terrass. En liten bit längre ner flyter Göta kanal makligt förbi. I slussen som ligger snett nedanför mangårdsbyggnaden ska en turistbåt just passera. Platsen är Mariehofs Egendom strax utanför Söderköping – veckans Gård till salu i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÈN

Det 700 kvadratmeter stora corps de logiet ligger stramt och vördnadsbjudande i den somriga grönskan, precis som det gjort sedan 1836, fyra år efter Göta kanals invigning. Platsen har dock varit bebodd mycket längre än så. På de båda Duvkullarna, som ligger på ägorna, finns lämningar från järnåldern och gården är skriftligt dokumenterad sedan 1300-talet.
Under lång tid ägdes den av kyrkan, men i och med Gustav Vasas reduktion på 1500-talet övertogs den av staten och blev kungsladugård under Stegeborg, ett av dåtidens starkaste fästen för kungamakten. (Länstidningen skrev om Stegeborg den 13 juni 2008.)

Först mot slutet av 1700-talet kom gården, som på den tiden hette Ludderhuvud, i privat ägo genom hovintendenten Carl af Petersens. Han var uppenbarligen en romantiskt lagd person, för han lät byta det inte särskilt angenämnt klingande namnet ”Ludderhuvud” till ”Mariehof” efter sin hustru Maria, född Boije.
Efter hovintendenten blev friherre Gustav Frans Funck gårdens ägare, varpå Mariehof förvärvades av friherre Johan Adelswärd. Han sålde den år 1823 till krigsrådet Fredrik Ulrik Fries och det var han som lät bygga den nuvarande mangårdsbyggnaden. Släkten Fries ägde gården i nära ett och ett halvt sekel, innan den nuvarande ägarens far förvärvade den år 1961.
Huvudbyggnaden, som är uppförd i nyklassicistisk stil, är disponerad på samma sätt som många andra av den tidens herrgårdar. Bottenvåningen/souterrängvåningen innehöll kök och utrymmen för tjänstefolket, mellanvåningen var paradvåningen med stora salonger och andra sällskapsutrymmen och övervåningen inrymde sovrummen.
Också det tidigare än tydligare korridorsystemet visade att huset var byggt för att hysa gott om tjänstefolk. Tanken var att man inte skulle behöva gå igenom ett rum för att komma till nästa. Istället skulle tjänstefolket tassa i korridorerna och mer eller mindre omärkligt gå mellan våningsplanen. Nu har dock korridorerna delvis byggts bort.

Fortsättningen publicerad 080704

Kalbo gård - här finns plats för allt och alla

Idag ett arabstuteri med åtta boxplatser och stora ambitioner. Imorgon… ja, det bestämmer nästa ägare. Kalbo gård någon mil från Rejmyre i Finspångs kommun är veckans Gård till salu i Länstidningens artikelserie.

Kalbo gård ligger idylliskt inbäddad i lummig grönska med närhet till flera bad- och fiskesjöar (bl a Stora Gryten med Bränntorp Fritidsområde). Det är inte heller särskilt långt till större städer. Både Norrköping och Katrineholm finns på tre mils avstånd.
Det är som bekant mycket skog i de nordliga delarna av Östergötland, men vid Kalbo by finns också en hel del betesmark. Till gården hör 1,5 hektar, men nuvarande ägare arrenderar också flera ytterligare hektar inhägnade beten.
Elisabeth Möller driver Kalbo Gård Arabstuteri tillsammans med kompanjonen Annika Karlsson, men de behöver mer plats för hästverksamheten och säljer därför Kalbo gård och söker en ny gård.
– Målet med avel måste alltid vara att fölet ska bli bättre än föräldrarna, framhåller Elisabeth Möller.
Klassvinnare
På deras hemsida möts man nu av en bild på vackra stoet Anemone, som blev klassvinnare vid en utställning i Kumla nyligen. Hon ska få ett föl nästa år, är det tänkt.
– Hon är lite kompakt och därför vill vi ha en hingst med lite höjd, för att få en bra kombination. Hon träffar i dagarna en kolsvart hingst i Malmköping.
– Avel är alltid en chanstagning, men vi strävar efter att avla med de bästa djuren och letar efter hingstar i utlandet. Anemone har amerikanska, egyptiska, engelska och ryska inslag, förklarar Elisabeth.
Polackerna är duktiga på arabhästar och nu har Kalbostuteriet en fölunge med helt polska anor stående på välkända arabstuteriet i Blommeröd i Skåne.
– Hon kan gå långt, säger Elisabeth Möller förhoppningsfullt.
De tränar sina hästar enligt principerna för horsemanship, dvs genom att förstå och använda sig av hästarnas naturliga beteenden och signalsystem.
På Kalbo gård finns en vinkelbyggd ladugård, som bl a inrymmer åtta hästboxar, varav tre är godkända för stora hästar. Två av de sistnämnda är även godkända fölboxar med plats för både mamma och barn. Med tanke på att arabhästarna är ganska små och nätta behöver de inte boxar som är anpassade för stora hästar.
Höskullen har körbro och körbana inne på skullen. Dessutom finns sadelkammare med garderober, gjuten gödselplatta och flytgödselbrunn.

Fortsättningen publicerad 080704

Östra Torpa

Två bostadshus med festlokal

För snart ett sekel sedan, år 1913, kom Johan Th. Pettersson till Östra Torpa i närheten av Väderstad. Han köpte både Östra Torpa Södergård och Wossagården och köpte senare även till en tredje fastighet. Han skapade därigenom den gård som idag benämns Östra Torpa och som är veckans Gård till salu i Länstidningens artikelserie.

Södergårdens och Wossagårdens mangårdsbyggnader ligger helt nära varandra i grönskande omgivningar. Det rör sig om två kulturhistoriskt intressanta bostadsbyggnader, den ena uppförd på 1750-talet, den andra i slutet av 1800-talet efter en hemmansklyvning 1872.
Båda är trevliga hus med hög nostalgifaktor och deras läge i närheten av varandra gör dem väl lämpade för generationsboende.
Att det rör sig om faluröda hus med vita knutar behöver väl knappast påpekas.

Det äldre huset
Södergårdens huvudbyggnad, som är den äldre, har 65 kvadratmeters boyta och ett kök med en genuin, gammaldags vedspis bredvid den vanliga elspisen.
Vardagsrum, sovrum och ytterligare ett rum återfinns också på bottenvåningen. Via en trapp i den tillbyggda farstun kommer man till den golvade vinden med vindsrum.

Genuint bondkök
Wossagårdens boningshus har ett läckert kök med vedspis och murad, vit spiskåpa, som ger karaktär av genuint bondkök.
I vardagsrummet finns också en eldstad i form av en likaledes vit rörspis eller kakelugn.
De breda plankorna i vardagsrummets tak är vitmålade och ger en rustik känsla i det 55 kvadratmeter stora boningshuset.

Fortsättningen publicerad i Länstidningen 080613

Här sjuder det av aktiviteter

Myra gård i Vreta Kloster är ett riktigt ”företagshotell”. I en verkstadsbyggnad finns en däckfirma, i hönshuset huserar en hönsuppfödare och hans hönor och i ridhus och stall drivs en ridskola. Myra är veckans Gård till salu i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÈN

Det sjuder verkligen av aktivitet på Myra, som är vackert belägen på östgötaslätten med härlig utsikt i olika väderstreck. Hästarna var på plats först, långt före hönorna och däcken.
– Min morfar kom hit 1922 och han var hästkarl så han arbetade mycket med hästarna, berättar gårdens ägare, Ragnar Engström.
– Jag hjälpte honom med hästarna när jag växte upp.
Från början var det rejäla arbetshästar som fanns på Myra, men allteftersom åren gick ersattes arbetshästarna av traktorer och ridhästarna gjorde sitt intåg. Ragnar Engström har ägnat sig en hel del åt hästavel, men nu är stall och ridhus uthyrda.

Totalt har gården tre stallbyggnader, en med 20 boxar, en med 11 boxar och en med 6 boxar. Det största stallet, som är över 500 kvadratmeter stort, uppfördes så sent som 2003 och inrymmer utöver boxarna bl a tre uppställningsplatser, samlingsrum med pentry, sadelkammare, omklädningsrum, kök och övernattningsrum. ”Mellanstallet” på närmare 290 kvadratmeter har en höskulle över hela byggnaden, varav hälften med tork.
Ridhuset, som byggdes 1994, är på över 1000 kvadratmeter och ger gott om utrymme för ridskoleverksamhet.
Hönsen gjorde sitt storskaliga intåg på Myra 1972. Innan dess hade Ragnars mor, Gun, ägnat sig åt äggproduktion och kycklinguppfödning i mindre skala, men då byggdes ett rationellt hönshus med plats för omkring 5 000 frigående värphöns. Från början inrymdes fler hönor där, men det ändrade regelverket nödvändiggjorde en ombyggnation. I dagsläget är hönshuset utarrenderat och används för uppfödning av avelshöns.

Fortsättningen publicerad 20080530

Drevs i 60 år av bondeprofil

Nu säljs en gård som tillhört en levande legend i lantbrukarkretsar: Brink i Östra Tollstad utanför Mantorp. Den drevs i mer än 60 år av lantbrukaren Janne Andersson, som körde traktor 90 år fyllda. Brink är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Människor insåg tidigt fördelarna med att odla på de rena, fina sandjordarna i trakten och Brink var en av de två första gårdarna i Östra Tollstad.
När Janne Andersson kom till Brink som ungkarl år 1930 började han med att odla morötter, en gröda som passar utmärkt i den jordmånen. Senare gick han över till potatisodling. För närvarande är äldre vall insådd på hela arealen, som är samlad i ett skifte nära gårdscentrum.
Entreprenör
Janne Andersson var en entreprenör som ville utveckla och expandera sin verksamhet. Han arrenderade ytterligare mark av både kyrkan och grannar och år 1945 uppförde han en ladugårds- och logbyggnad som var mycket stor i förhållande till den brukade arealen.
– Han hade ett bra ”byggnadstänk”, konstaterar dottern Inger Svensson, som nu säljer gården.
– Ladugården och annat han byggde har en bra arkitektur och är praktiskt genomtänkt, framhåller hon.
Logdelen har hårdgjord genomkörning och, vid sidan om, stora förvaringsutrymmen. Där finns också foderrum/kvarnrum med spannmålsmagasin över samt flera uppställningsplatser och förråd. Den gjutna körbanan är i bra skick och vid den ligger två garage och en snickarbod. Över ladugårdsdelen finns en höskulle.
– Ladugårdsbyggnaden har stor potential för olika verksamheter. Efter viss ombyggnad kan den nyttjas till exempelvis hästhållning eller fårskötsel, säger ansvarig fastighetsmäklare Kjell Isaksson, Era Jan Gomér Fastighetsbyrå AB i Linköping.

Fortsättningen publicerad 20080523

Ovanligt stor skogsfastighet

– Det här är en av de större skogsegendomar som varit till salu i Östergötland på senare tid. Det är inte så många så stora egendomar som säljs.
Det säger Magnus Jansson, fastighetsmäklare på Areal i Linköping, när han ska beskriva Skördefall i Kinda kommun, veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: Andreas Norlén

Skördefall, vars nuvarande areal är resultatet av sammanslagning med en granngård, består av totalt 334 hektar, varav 294 ha produktiv skogsmark och 30 ha inägomark. Dessutom finns 7,8 hektar skogsimpediment.
Det totala virkesförrådet är cirrka 52 000 skogskubikmeter, varav inte mindre än 33 000 skogskubikmeter utgörs av slutavverkningsmogen skog. Skogen utgörs till 48 procent av tall, till 47 procent av gran och till fyra procent av lövträd. Den löpande tillväxten beräknas till 1594 skogskubikmeter per år.

Utöver detta har fastigheten andel i Kinda häradsallmänning med ett andelstal på 0,4624 mantal. Häradsallmänningen består av 2 177 ha produktiv skogsmark och har gett fastighetens ägare en utdelning om cirka 4000 kr per år.
– Skogen har rört sig en del uppåt prismässigt, konstaterar Magnus Jansson.
När det gäller åkermark talar man om ungefärligt hektarpris på marknaden, men beträffande skogsmark har man snarare kommit att tala om pris per skogskubikmeter.
– Det är lite missvisande, eftersom skogsmarken har ett värde även om det inte växer ett enda träd på den, menar Magnus Jansson, som bedömer att marknadspriset just nu ligger omkring 450 – 500 kr per skogskubikmeter.
Mycket skog brukar betyda goda jaktmöjligheter och det gäller även Skördefall. Här är jaktmarkerna rentav mycket goda, eftersom de kännetecknas av varierande terräng med åker- och betesmark insprängd i skogsmarken. Bland granarna och tallarna strövar älg, rådjur, vildsvin och småvilt.
Också om man är mer intresserad av fiske än av jakt, har Skördefall en del att erbjuda. Skogsbygderna i Kinda är sjörika och Skördefall har del i samfällt fiske i Svalsjön och Fagersjön. Dessutom är fastigheten delägare i Svalsjö Fiskevårdsområde med möjlighet till öringfiske i sjöarna Ören och Örlången.

Fortsättningen publicerad 20080516

Jakt, fiske och egen bergtäkt

Finspångsbygden är skogrik och veckans ”Gård till salu” är belägen i Finspångs kommun, så helt följdriktigt utgörs arealen till största delen av produktiv skogsmark. Gården heter Lämmetorp och ligger mellan Finspång och Norrköping, tre kilometer in på Rejmyrevägen.

Text: Andreas Norlén

Det finns dock vissa åkrar på ägorna också, eftersom Lämmetorp är belägen i mellanskogsbygden som utgör ”gränstrakt” mot de djupa Kolmårdsskogarna.
Ägaren Bengt Andersson är tredje generationen i rakt nedstigande led på Lämmetorp, som dock ägdes av släktingar även längre tillbaka i historien. Hans farmor och farfar tog över gården 1919. Då var arealen mindre än idag, men den har utökats genom köp vid ett par tillfällen.
Det som nu är till salu är noga räknat cirka 181 hektar av fastigheten Lämmetorp 1:31 och på den marken finns ingen mangårdsbyggnad. Den är tidigare frånstyckad och såld. Skogen dominerar som sagt på ägorna, som omfattar 128,2 hektar skog, 19,2 ha impediment, 29,1 ha inägomark och 4,8 ha övrig mark.
– Det är en jämn åldersfördelning på skogen, framhåller Bengt Andersson.

Fortsättningen publicerad 20080502

Borringe Mellangård

Med egen travbana

BORENSBERG
Egen travträningsbana, 10 hagar, 19 boxplatser, paddock och skrittmaskin – Borringe Mellangård är verkligen en riktig hästgård. Dessutom ligger den bara en och en halv mil från Mantorptravet. Borringe Mellangård är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: Andreas Norlén

I en liten dunge omgiven av åkrar och hagar ligger Borringes mangårdsbyggnad, byggd 1883 och med många ursprungsdetaljer bevarade. Vid gårdsplanen finns också en flygelbyggnad inredd till bostad och den uppfördes redan 1844. Byggnaderna skapar en genuin gårdsmiljö, som kompletteras av en mindre ekonomibyggnad och träd som blir lummiga när tiden är inne.

Bredvid gårdsplanen ligger den 475 kvadratmeter stora, vinkelbyggda stallanläggningen, där det finns plats för en rejäl hästbesättning för träning eller uppfödning. Alternativt kan man givetvis hyra ut en del av de 19 boxarna. Stallgången är bred, vilket gör att lokalen känns luftig. Stallet, vars boxar har fronter från Jaba, inrymmer också tvättrum, sadelkammare och duschspilta och dessutom finns en höskulle med höfläkt.

– Vill man skapa ännu fler boxplatser, går det troligtvis att inreda ytterligare utrymmen i samma byggnad, där det tidigare varit hönshus, säger ansvarig fastighetsmäklare Leif Andersson, Svensk Fastighetsförmedling i Motala.
Till gården hör 9,5 hektar mark, varav tre hektar åker, tre hektar betesmark och tre och ett halvt hektar övrig mark.
Nuvarande ägare odlar dock ingenting på åkermarken, utan använder allt som beteshagar. Det finns totalt tio rasthagar inklusive en björkdunge för sommarbete. All mark är inhägnad med elband.
– I grannskapet finns även flera fina ridvägar, påpekar Leif Andersson.
Tidigare ägdes Borringe av en travtränare och det var han som lät anlägga travträningsbanan, som löper runt ägorna. Också nuvarande ägare bedriver en omfattande hästverksamhet.

Bland mycket annat har ridläger anordnats så det finns plats att inkvartera ridintresserade ungdomar på gården. Närheten till Mantorp är självklart praktisk för en travtränare, men det är inte längre till Motala och bara tre mil till Linköping, så gården är lätt att nå från olika riktningar.

Fortsättningen publicerad 20080418

Här har tiden fått stå stilla

ÖDESHÖG
Sörgården är en av de gårdar som Ödeshögs kyrkby började växa upp omkring för ett och ett halvt sekel sedan. Mangårdsbyggnaden, som uppfördes 1791, ligger i södra utkanten av det som nu är Ödeshögs samhälle, helt nära Lysingskolan. Inne i det vackra huset med sitt mansardtak har tiden stått stilla sedan 1800-talet. Sörgården är veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text och bild: Andreas Norlén

– Det är unikt att ett hus får vara så här orört under mer än 100 år, säger ansvarig fastighetsmäklare Martin Sundström, Areal i Linköping.
Interiört har ingenting förändrats sedan den senaste renoveringen, som ägde rum på 1800-talet, bortsett från att vatten och elektricitet har dragits in.
Nio kakelugnar
De nio kakelugnarna står där de alltid stått, pärlsponten på väggarna i köket finns kvar, de outslitliga trägolven har bevarats. Till och med tapeterna, med sina mer än 100-åriga mönster och motiv, är väl bibehållna. I förmaket till kontoret finns en tapet med blåklint, prästkragar och sädesax, medan hallen på övervåningen pryds av en vacker, gul tapet med mytologiska motiv.
– Huset har en klassisk, sexdelad bottenvåning, som är typisk för 1800-talets mangårdsbyggnader, förklarar Martin Sundström.
Planlösningen var modern för sin tid, med tanke på att corps de logiet uppfördes redan 1791, året före mordet på Gustav III.
Genom de eleganta, glasade entrédörrarna kommer man till en mindre hall och sedan vidare till trapphallen.

Fortsättningen publicerad 080411

Nytt och gammalt i en skön blandning

VIKBOLANDET
För 20 år sedan kom Gunnar och Åsa Öster till Hökboet, en gård i behov av renovering och omvårdnad helt nära Mauritzbergs slott på Vikbolandet. De tog sig an projektet och har skapat sin egen oas, där såväl människor som hästar och ett företag får plats. Nu är det dock dags för dem att gå vidare och därför är Hökboet veckans ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text och bild: Andreas Norlén

Det mindre huset vid gårdsplanen, ”Kontorshuset”, fick sin nuvarande plats på 1860-talet, då det flyttades från gården Utantorp som ligger längs samma väg som Hökboet men något före. På den tiden kallades Hökboet för ”Åttondelen”, vilket antyder att gården utgjordes av en åttondel av Utantorps ägor. Namnet Hökboet skapades av makarna Öster. Den nuvarande mangårdsbyggnaden med sin faluröda träfasad uppfördes när 1900-talet var ungt.
Affärsverksamhet
Gunnar Öster säljer mjukisdjur till djurparker över hela Europa. Tills för två år sedan gjorde han det som egen företagare, men då sålde han agenturen till ett Nyköpingsföretag och fortsatte som anställd. Under åren som företagare var Hökboet hjärtat i verksamheten. I ladugården strax bredvid boningshuset skapade han på övervåningen en både vacker och praktisk utställningslokal, där han exponerade sina produkter.
– När kunderna kom på besök, fick de åka på en väg som blev smalare och smalare och så stod de till slut framför en ladugård. Men när de steg in fick de en aha-upplevelse och tyckte det var ganska fantastiskt att en sådan utställning fanns ute på landet, berättar Gunnar Öster med ett skratt.
Kunderna fick också bo i unik, historisk miljö, eftersom han inkvarterade dem på Mauritzbergs slott, vars golfbana gränsar till Hökboet.
På bottenvåningen i ladugården inredde han en lagerlokal för sina produkter och en verksamhetslokal. Den 800 kvadratmeter stora ladugården har dock inte enbart utrymme för ett företag, utan rymmer även en stalldel med fyra boxar med ventilation, foderkammare, spolspilta och en stor sadelkammare. Dessutom finns en höskulle med plats för minst tio ton hö.
Makarna Öster har arrenderat beteshagar och det kan troligen även en ny ägare till Hökboet göra. De natursköna omgivningarna inbjuder till uppfriskande ridturer.
I mangårdsbyggnaden har mycket omsorg lagts ner på att bevara husets gamla karaktär, samtidigt som en modern bostad har skapats. I köket, en av husets centralpunkter, har den klassiska spiskåpan renoverats och vedspisen finns kvar och fungerar. En knastrande brasa där ger extra värme kalla höstkvällar och bättrar på julstämningen, när skinkan griljeras.

Fortsättningen publicerad 20080404